Sällsynt vid den ångermanländska brant kusten söder om Nordmaling. I denna socken flerstädes allmän och riklig, känd redan på 1700-talet: "Wäxer nog wid Skiärgården hawandes taggota qwistar åg gåla bär hwilka brukas av såmmliga på färsk fisk i stället för ättika" (Arctaedius 1729). - 46 (4).
Ekologi
Flacka grusiga och sandiga havsstränder ovanför vågornas högsta räckvidd.
Lokaler
Kusten Nora berg vid Grönsviksfjärden (Mo 1958). Nätra Väster-Värnsingarna (Hberg 1953), O-sidan av öns flacka mittparti på grus och klapper rikligt men begränsat bestånd (H. Lindblom) 1969-73! h. Grundsunda O-sidan av halvön Ällön (Hberg 1953), strax V det smala näset på udden S Sör-Broviken rikligt delvis på sand; 300 m åt SV S om innersta delen av viken V Storhällorna tämligen sparsamt 1976! UME UPS h. Nordmaling S-ligast på halvön Drivan 1933 (Hberg i brev till Wahlberg 1934 i UME, Hberg 1953), Drivören 1967 (M. & O. Johansson), V udden 1987 (Ericsson); Stavsundsviken; Kvillskär 1967 (M. & O. Johansson); Nordilandet; strand S Rävsjötjärnen; Gråskäret 1972 (Lindgren 1972); Kronören SV sidan 1966!, 5 lokaler kring Kronören 1967 (M. & O. Johansson); ytterligare 22 lokaler d:o; Brännön i Nordmalingsfjärden 1972 (Lindgren 1972); Glövikens N udde Rönnholm; 4 lokaler S0-O-sidan av Järnäshalvön 1967 (M. & O. Johansson); ytterligare 3 lokaler d:o 1972 (Lindgren 1972).
