Tycks ha varit vanligare i vissa trakter förr men delvis troligen tillfällig.Tidigt angiven från landskapet (Zetterstedt 1833, Fristedt 1857, Fries 1857), "tydligen under senare år blivit allt allmännare" enligt Arnell (1925). Almquist (1957) betecknade arten som mer eller mindre vanlig järnvägsväxt i Ångermanland. Odlades förr som färgväxt men "ses nu sällan i Edsele" (Bergvall i brev). Visar numer knappast någon spridningstendens och är ojämnt utbredd, i vissa delar av Ådalen dock karaktärsväxt i vägslänter och nipbranter. - 107 (39).
Ekologi
Kulturspridd i solöppna, torra vägslänter och på järn vägsbankar, i torra grus backar och nipbranter. Tidigare införd i vallar.
Lokaler
Kusten Häggdånger (Arn. 1925); O Viksjön utmed vägen 1983 (Fryl.). Härnön (Arn. 1925); Kapellsberg 1904 (Hwass S); O Speckstatjärnen grustag 1983 (Fryl.). Härnösand 1901 (G. Fürst S); 1907, 1929 (Johns. LD S). Säbrå Nedergården 1/4 mil från staden räntmästare Harlins lantställe "icke sparsamt på flera lindor införd med timotejfrö och korn" 1832 (Zetterstedt 1833); Bondsjö 1877 (K. Arnell UPS); 1907 (G. Peters S); Locke (Hagl. 1923); (Arn. 1925). Högsjö Ramvik 1923 (Johns. LD). Nora Hornö 1960, 1964 (Evers LD h); Nordvik 1903 (Ekman i Evers h); Lövvik 1920 (L. Silén UME); nära kyrkan (C. P. Laest. enligt Leffler 1866); rikligt (Arn. 1925). Skog (Arn. 1925); Alderskog SO Datatjärnen vägslänt 1982! Nordingrå O Vågsfjärden vid landsväg 500 m N Häggvik vägslänt 1981!; NV Järestaviken landsvägsslänter 1987!; landsvkurvan S Främmerveda i brant vägslänt 1980! Ullånger (Skotte enligt Hagl. 1923); (Nordl. enligt Arn. 1925); äng 1939 (L. E. Edlund h). Vibyggerå Docksta 1857 (Frist. 1858), d:o vid bäcken "allmän i trakten" 1927 (Grap. S); 1893 (P. Silén UME); (Skotte enligt Hagl. 1923). Nätra (V. F. Holm enligt Fries 1857); (Skotte enligt Hagl. 1923); N. Ulvön äng 1944 (Y. Ekvall UME). Mo (Skotte enligt Hagl. 1923); Gottne (E. Mo 1969). Själevad (V. F. Holm enligt Fries 1857); (Skotte enligt Hagl. 1923); Våge åker och åkerren 1917 (H. & S. Strandberg h); "fordom riklig i vallar" 1920-30-talen (P. Edstedt); Västergärdat dikesslänt 1979!; Ås torr jvgslänt mitt för Uno K. Westin 1976! UME UPS h. Örnsköldsvik staden (Skotte enligt Hagl. 1923); industrispårviadukten över E4 NV rondellen (G. Westling) 1981! Arnäs Bonäset V fabriksområdet grusig backe mot stranden 1978! Nordmaling äng 1919 (S. O. Blomquist UME); Aspeå vid "Wiklunds torräng" V gamla riksväg 13 V Hallberget 1967 (M. & O. Johansson); Klöse brant vägslänt vid avtagsväg mot Trehörningsjö 1966 (O. Johansson UME, Ericsson 1984b), 1982!; Nordsjö 1967 (M. & O. Johansson); Västansjö (I. Molin enligt M. & O. Johansson 1967 r). N inlandet Anundsjö Bredbyn 1908 (Birger 1909a); ca 1 km N-ut utmed jvg från Anundsjö hpl 1983 (E. Olofsson). Gideå äng 1928 (J. O. Bergfors i Bergf. h). Bjurholm (Hässler enligt Hagl. 1923); Bränna vid Bjurholms by; Balsjö (Hagl. & Hässler 1925); Karlsbäck 1989 (A. Ekblad & K. Stenman). Ådalen Gudmundrå (Nordl. enligt Arn. 1925); E4 mitt för Gremesta vägslänt 1978!; Kramfors 1856 (Frist. 1857). Bjärtrå Mälands by skogsbacke 1932 (Grap. S); vid kyrkan (Hagl. 1923). Ytterlännäs Nyland 1856 (Frist. 1857), (Hagl. 1923); Set 1898 (Bergf. h), 1947 (K. Persson UPS); Forsed (Hagl. 1923); Bollstabruk-Forsed flerstädes i vägslänter 1975!; Sjöbotten (Hagl. 1923); Hammar 1904 (C. J. Östman h). Torsåker Aspby 1857 (Frist. 1858). Styrnäs Utnäs 1959 (O. Byström h). Överlännäs Holm (Hagl. 1923); Björkå landsvägsslänt 1936 (J. Westerlund enligt Westm. 1988). Multrå Källsjön (Hagl. 1923); Skedom (Arn. 1925), Skedoms by gräsmark på nipa 1950 (Grap. S). Sollefteå 1897 (G. Gyllenkrok LD UPS); Ö. Spannsjön; V. Spannsjön vid Vallån; Gamla Lägret numera = Hundskolan och djursjukhuset; Hullsta; staden (Hagl. 1923); Billsta N sidan av skidhoppbackens bromsvall 1955; Östnyland längs byvägen N väg 90 (Westm. 1988); Strömsberg 1993 (Rönnbl. GB S); Hallsta vägkant 1943 (Grap. S); Ö. Granvåg; Faxälvens utlopp (Hagl. 1923); Appelbergsnipan = Pettersborgsnipan N älvbron (Pleijel 1916a), 1950 (Westm. 1988); i vallar vid vägen till Multrå (Pleijel 1916a); väg 90 ca 2 km NV stora vägskälet i Remsle 1953; Fanby vägskälet till Storbrännan (Westm. 1988); Björking (Hagl. 1923); utmed väg 90 Sollefteå-Ed flerstädes i vägslänter 1975! Långsele 1857 (Frist. 1858 S); Österforse hpl; Örbäck (Hagl. 1923); Österforse jvgbanslänt vid Valedbäcken 1986 (G. Sköld) ; Örbäck och Österforse flerstädes utmed jvg (Westm. 1988); Långsele rikligt (Arn. 1925); 500 m S Lägerbacken schaktplats; 400 m SV den V avtagsvägen till Österåsens sanatorium 1981 (G. Sköld). Ed utmed väg 90 flerstädes i vägslänter 1975!; Forsmobron (Hagl. 1923); F'orsmo 600 m S kraftverket 1972 (Westm. 1988). Resele Översel-Svedjom öppna nipor och berghällar 1979 (Fryl. & Viotti 1981); SV Tängsta nipa och torräng 150 m O bäcken S jvg; Strand nipbrant SO Strandbäcken; d:o V Strandbäcken 1980 (Sahlin 1981); uppströms Sorte grusmark vid vägen (Sjörs 1960). Junsele Bölen 1944 (Malmq. h) . V inlandet Stigsjö Sunne; Brunne (Hagl. 1923); gård vid Källberget; Risnäs; Uland; Södergård vägslänter 1977! Viksjö (Arn. 1925). Graninge Ledinge (Hagl. 1923); bron över Björnbäcken SV Ledingsjön (Pierre 1976 r); Bodviken väg 331 vägkant 7 km SO kyrkan 1 ex 1983 (Westm. 1988). Helgum jvgstn (Hagl. 1923); Västomsjön gårdarna (Westm. 1988); Artrik flerstädes 1934 (Grap. S). Edsele förr odlad som färgväxt, ses nu sällan Ramsele (Mörner 1935); 1940 (K. Qvarnström h Junsele skola). Fjällsjö Backe (Arn. 1925). Tåsjö Hoting (Arn. 1925); Tåsjöedet 1960 (M. Bohlin h); Tåsjö Ö. by vall 1927 (Cederg. S); Kyrktåsjö mellan Tåsjöberget och landsväg på flera ställen i höfält o på dikeskanter 1951 (Westm. 1953, 1978). Inplanterad och etablerad i Graninge Graningebruk på holmen i Bruksån 1976 (Pierre 1985 r) .
