Mest i kulturskapad miljö såsom ängsbackar, ni por, torra åkerrenar, stigar i ängs- och skogsmark, vägslänter, gårdstun, fäbodvallar. Förr säkerligen vanligare i slåtter- och betesängar, har troligen minskat särskilt i kusttrakterna där aktuella uppgifter så gott som helt saknas. I landskapets västra delar även i tänkbar ursprunglig miljö på myrar och vid källdrag tex i Ramsele Flyn källvattenflöde i anslutning till rikkärr mellan Flyn och Stor-Finnforsen i Ramsele kraftverks dämningsområde (Holmen 1959).

Kusten Härnön 1856 (Frist. & C. P. Laest. S jfr Frist. 1857); Stenhammar 1868, 1869 (E. Holmberg enligt Arn. manus till 1925 LD S); Lövhällan 1905 (E. Kempe h); Geresta 1911 (Johns. S, Arn. 1925); Kapellsberg (Engm. enligt Arn. manus till 1925). Härnösand odaterad (Engm. UPS). Säbrå Mark (Frist. 1858); flerst t ex Bondsjönäset (Arn. 1925). Hemsö Sanna (Arn. 1925). Nora Lövvik (Arn. 1925). Nätra Näske 1868 (Th. Krok S). Nordmaling Lögdeälven nipa vid Hyngelsböle 1973 (Edlund & Isaksson 1974); källdråg i röjd lövdominerad ravinbotten V Storfällberget nära Öreälven 2 km SSV Högbränna 1984 (Ericsson UME). Ådalen få uppgifter nedanför Sollefteå men arten når ner till Ytterlännäs Majaån skogstorpet 1899 (Bergf. h); "litet varstans i de här trakterna" (Bergf. 1974 r); Sel strax O Döraberget (Berg!. 1967); Valasjön (Bergl. enligt Mo 1953). Boteå Skadom skog O-sidan av Simsjön 1972 (Westm. 1988).