Vid bottenhavskusten lövbårdsbildande på lersediment i skyddade bukter och fjärdar norrut till Avafjärden i södra Nordmaling, når längre ut i strandzonen än gråalen. På mer exponerade stränder sällsynt och sparsam, mest vid bäckutlopp och dylikt. Längre norrut i Nordmaling ännu sällsyntare, utgör där inte något inslag av betydelse i strandvegetationen (Ericson 1972, 1978). 

Ett ovanligt kraftigt klibbalträd växer i Nätra Vid Bodviken nära Sågbäckens utlopp, stamomkretsen vid basen är 5,5 m av tre huvudstammar har den grövsta 1 m diameter (O. Johansson 1987 r).

Lokaler innanför kustzonen: Kusten Häggdånger "vid bäcken som utgör gränsen mot Medelpad" = bäcken Gnistringstjärnen-Storsjön 1810 (Wahlenberg 1811). Nätra S Hinnsjön 600 m S landsväg och ca 100 m V vägen mot Väster-Selsbodarna klibbalbestånd kallat "Främmandelund" 1967 (markägare I. Näslund enligt faktor L. Nordin), klibbalkärr med källdrag i N-sluttning ca 260 m ö h ett 100-tal träd varav ca 50 storvuxna med max brösthöjdsomkrets 148 cm 1987! Själevad Myckling 1949 (Wmark); Svarttjärnen på Mycklingsberget 130 m ö h sparsamt 1985!; Österalnäs vid Själevadsfjärden 1975 (P. Edstedt). Arnäs Bergsjön 143 m ö h 1985! Grundsunda nära Präst-Märratjärnen 35 mö h 1936 (Hberg S). Nordmaling Norrmark Orrmyran 81 mö h 1967 (M. & O. Johansson). N inlandet Sidensjö S Hinnsjön alkärrbildande 1978 (Sim.), sannolikt = Torsmyrans O-del I km SV Gåsviken (K. Thelin 1982 r), i en dunge med karaktär av alkärr ute på den svagt mot N sluttande myren 270 m ö h ett 15-tal större och många mindre ex största stammen 1 m i brösthöjdomkrets 1982! h (jfr Westm. 1985); Selshöjden N-sluttning 700 m S Gåsviken 4-5 ex längs en bäck 270 m ö h 1981 (L.-G. Can­dell efter tips av ortsbo, jfr Westm. 1985). Ådalen Gudmundrå Brunne vid älvstranden 1946 (Grap. S). Ytter­lännäs 1824 (L. L. Laest. 1824); Valabergsudden = Näsön i Ångermanälven (Bölin 1932), "nere vid älven" (Bergl. 1974); Lill-Filitjärnen N stranden 128 m ö h (Bölin 1932, Bergl. 1974); Snaraberget "har funnits som högt växande träd" (Berg!. 1974). Dal Vålmsjön 2 km OTunsjön 207 m ö h (Bergl. 1974), flera ex upp till 5 m höga 1983 (Westm. 1985 UME). Styrnäs Lill-Hundsjön 66 m ö h N delen udden V inloppet och V sidan nära nya vägen både stora träd och 2,5 m höga skott från avverkade stubbar 1985 (Lundq.). Boteå vid vägen halvvägs till Gålsjö ett par ex, här "hade bladen förlorat klibbigheten" = A. glutinosa x incana? 1857 (Frist. 1858 S); Norsjöhöjden vid Svarttjärnen mellan två bergåsar 323 m ö h buskar och träd i alla åldrar ca 1950 (J. Westerlund 1953). ett 50-tal ex 1983 (Westm. 1985 LD UPS). Överlännäs Ö. Lökomsvattnet 183 m ö h ca 1950 (J. Westerlund 1953), ett 50-tal ex 1982 (Westm. 1985 LD S); utloppet av N. Vargtjärnen på N sluttning av Holmsberget 210 m ö h ett par små träd och några buskar 1951 eller något tidigare (J. Westerlund 1953), 2 små ex här samt 8 träd vid bäckinloppet i V änden av tjärnen 1979 (Westm. 1985); Lännäs skog "fäbodv. hitom Djupb." 1 ex 1954 (J. Westerlund enligt Westm. 1988). Sånga Roselidhöjdens S-sluttning alkärr i NO-delen av myrstråk mynnande i Paraån ca 220 m ö h. ett 20-tal stora träd samt föryngring 1952 (J . Westerlund 1953), N kanten av liten myr ca 300 m V Paraån och 5,5 km N landsväg ca 10 större träd och ett 40-tal unga ex 1979 (Westm. 1985 S UME). Multrå Tjäll (Arn. 1925); Mjösjön V änden 242 m ö h 1 kraftigt ex ca 1950 (J. Westerlund 1953), ett 40-tal äldre och yngre ex 1980 (Westm. 1985). Sollefteå Trästatjärnen 304 m ö h (A. Holmlund 1979 r), drygt 50 ex 1980 (Westm. 1985)._Junsele Gäddhålsskiftet på Ångermanälvens V sida mittför Gultjäl 257 m ö h ca 1940 (E. Pettersson enligt Westm. 1985, belägg ej känt, området nu sannolikt överdämt). V inlandet Stigsjö Älgsjötjärnens N strand 102 m ö h 1986 (H. Öhrling); Björkhultssjön 146 m ö h; myrkant N Åtjärnsberget 190 m ö h; myrar V Mörttjärnen ca 140 m ö h 1983 (Fryl.). Viksjö tjärn nära Bastusions N sida 235 m ö h tillsammans med Alnus glutinosa x incana 1972! h. Graninge "Sin sannolikt västligaste utpost i Ångermanland har klibbalen i Graninge socken, där den med synbarlig tacksamhet tagit bördiga kärrmarker i besittning" (Stefansson 1953). Helgurn Ytt. Holmsta i berget några 100 m SV Georg Olssons gård ca 200 m ö h 5 ex 1950 (Bergv. S., sannolikt = markering nära landsväg i Holmsta på karta upprättad av I. A. Jakobsson 1934 enligt Westm. 1985); mellan Långån och Västby fäbod 1893 eller tidigare (I. A. Jakobsson på karta 1934 enligt Westm. 1985); Boningsberget = utlöparen mot SO av Älggårdsberget 1,2 km NNO Holmstrand 200 m ö h minst 50 ex ca 1970 (A. Nilsson, Bergv.), över 100 äldre och yngre ex 1982 (Westm. 1985 S, sannolikt = markering på I. A. Jakobssons karta 1934); Mo-Långmyrans utlopp 700 m O Visarbergets topp 215 m ö h på hygge ett 30-tal stubbar med över 100 skott, V därom ett 15 m högt träd 1984 (Westm. 1985 UME).