Skogsfrun blommar rikast under första hälften av augusti. Tidiga exemplar kan ses sista veckan i juli och sena individ kan blomma de första dagarna i september (jfr t.ex. Laestadii ångermanländska primärfynd i Bjärtrå). En extremt sen säsong inföll den fuktiga och svala sommaren 1987 då skogsfru sågs blommande 30 september på en lokal i Själevad socken. En ännu något senare blomning har iakttagits i Västergötland (Eckerbom 1982). Antalet blommor har räknats hos 432 exemplar på några lokaler i Nora och Nordingrå åren 1966–1979. 2-blommiga stjälkar var vanligast och förekom hos 156 ex, därnäst 1-blommiga 124 ex, 3-blommiga 105 ex, 4-blommiga 39 ex, 5-blommiga 6 ex och 6-blommiga 2 ex. På särskilt rikt, gynnsamt underlag är antalet storväxta, flerblommiga ex förhållandevis större. Bland 122 ex på diabasberget Bråtan i Nora 7 augusti. 1979 var 3-blommiga stjälkar vanligast med 39 ex, därnäst 2-blommiga 36 ex, 1 -blommiga 30 ex , 4-blommiga 13 ex, 5-blommiga 3 ex och 6-blommigt 1 ex. På fyra av de nedan nämnda lokalerna har 100 ex eller däröver räknats vid ett eller flera tillfällen. Tre av dem samt ytterligare några växtplatser torde hysa blommande skogsfru varje år. I Villmyrans naturreservat i Nordingrå har arten setts 25 år i följd 1966–90 och i Graninge på Storhöjdberget under 17 år 1974–90. Landskapets rikaste lokal är Bråtan i Nora socken där över 200 ex förekommit, vilket sannolikt överträffas av få andra växtplatser i landet. - 78 (27).
Ekologi
Fuktstråk och sänkor i äldre örtrik granskog och blandskog, skogklädda svackor och avsatser i raviner och bergssluttningar, sumpskogar, bäckoch källstråk. Alltid fuktigt och skuggigt, växer ofta i mossa men även på mullrikt underlag med glest markskikt. Påtagligt knuten till rikare, helst kalkpåverkad mark, vid kusten ofta i anslutning till skalgrus. Den övriga kärlväxtfloran är i allmänhet örtrik med andra kalkgynnade inslag, tex Hepatica nobilis, Listera ovala eller ibland så krävande arter som Neottia nidus-avis, Cypripedium calceolus, Epipactis helleborine och Calypso bulbosa. Skogsfrun är dock funnen även i magrare miljöer såsom på lokalerna i Björna och Junsele Kittlaberget. Arten torde sällan överleva kalhuggning men har setts en gång i ung björkskog på f d hygge.
Lokaler
Kusten Häggdånger Antjärns by 1955-57 (Mo 1958). Härnön (Arn. enligt Hartm. 1870), på flera år ej återfunnen (J. Rang enligt Hartm. 1889); Stenhammar (E. Noren enligt Arn. 1925); 1906 (S. Selander S). Säbrå Lungön nära Fäbodviken på öns sida ca 10 ex 1906 (Arn. 1925 UPS jfr Frisendahl 1910). Högsjö Ramsjöskogen 1952 (Bergl. enligt I. Öhlin som förevisats 2 plockade ex). Nora Fjärdbotten invid landsväg nästan varje år de sista 30 åren (Evers 1974 h); Grönsvik 1 ex 1903 (F. Jonsson enligt Frisendahl 1910); dalgång Rödåsen-Velberget örtrik fuktig granskog 3 ex 1970!, 3 ex 1986 (H. Öhrling, Berg & Öhrling 1988); Bråtan örtrika skogsklädda avsatser mot havet 122 ex 1976 (Ståhl 1978a, b), 30 ex 1977!, över 200 ex 1978 (Evers), 122 ex 1979!, 176 ex 1980 (Ståhl). Nordingrå Rotsidan 1 km SO Fällsvik ett 10-tal ex 1966–68! och senare (Ölund 1969, Mörner 1974), kalhugget 1986 (H. Öhrling); Älgsjöberget (tidskriften Gisten 1966); Halsviksravinen SV N. Rävsöviken sumpskogsparti med källa i V sluttning 5 ex 1965 (Nyl. jfr tidskriften Gisten 1966), ej 1966, 2 ex 1968!; ca 500 m N föregående lokal i ravin med gran-aspblandskog bl.a. i mattor av fjolårsasplöv 8 ex 1967!, 3 ex 1968!, 9 ex 1972! (jfr Mascher 1970a, Lundq. 1970, 1978b), 1 ex 1988 (Lundq.); dalgång O Trollarviken 37 ex 1970! h, 11 ex 1971!, 11 ex 1972!, ej 1986 (H. Öhrling, Berg & Öhrling 1988); Villmyran naturreservatet örtrika svackor mellan gamla strandvallar i gammal fuktig granskog på skalgrusunderlag år! 2–74 ex i medeltal 30 ex 1966–85 (Mascher & Nyl. 1969, Mascher 1977c), även 1986–90!; sumpskog S Villmyran sparsamt 1970! h; Dalsberget = Stordalsberget i socknens V del 1956 (8. Eurenius enligt Nyl . 1965). Vibyggerå Skuleskogen S Moberget nedanför stigen mot Kälaviken fuktig örtrik granskog med lövinslag bl.a. lönn 1 ex 1981! Nätra N. Ulvön V Lotsberget dalgången N myren 1 ex 1982 (Moberg), några ex 1985 (S. Riebe); d:o NV Djupviksberget 60 ex 1986 (Fryl., Sim. & H. Öhrling, Berg & Öhrling 1988); Skuleskogen Moberget S-sluttning ovanför stigen mot Kälaviken fuktig örtrik granblandskog 1 ex 1981 !; d:o ovanför S grenen av Salsviksbäckens övre del nära Krypen örtrik blandskog 3 ex 1974! Själevad sumpskog med bl.a. Listera ovata S Ögeltjärnsmyran (H. Sundin) 2 ex 1985!, ca 12 ex 1986!, 45 ex i maxblomning 3 aug. och 1 ex med två ännu ej vissnade toppblommor 30 sep. 1987!
N inlandet Anundsjö Åskamon 1 ex ca 30 år sedan, senare ej sedd (T. Andren). Björna ej långt från Björna-Lillån S Kullarna 8–10 ex (Guvå 1970b), senare ej återfunnen Bjurholm trakten av Balberget (Hy. Lindström 1966 r).
Ådalen Bjärtrå Rammeldalen "unicum tantum specimen" 7 sep. 1824 (L. L. Laest. 1824, 2:a fyndet i Sverige); 1887 (Svedmark S). Ytterlännäs Bergl:s fars ägor 1 ex 1972 (Berg!. 1974). Boteå Gålsjö sluttning S Gäddtjärnbäcken ca 10 ex 1952 (J. Westerlund enligt Westm. 1988). Sollefteå vid Norrtjärn - läge? - 1905 ("dr E. Rönnlund = Rönnbl.? i Västernorrlands Allehanda 1905); Spannsjön "ett par enstaka ex" (Rönnbl . enligt Modin 1911); Rödsta fäbodstig myrstråk 2,5 km N V. Spannsjöns V ände 8 ex 1961 (J. Sjödin enligt Westm. 1965), 24 ex 1962, 2 ex 1964 (Westm. 1965)., 10 ex 1967, 5 ex 1968, 1 ex 1985, ej sedd 1987 (Berg & Öhrling 1988). Långsele NO-sidan av Stor-Tjuvsjöklippen örtrikt fuktstråk i skog ca 100 ex 1981, 25 ex 1985 (G. Sköld), 3 ex 1987 (M. Westman enligt Westm. 1988); Ed Ö. Ållsjö 1927 försumpad granskog (Sollefteåbladet 30 aug.1927 jfr Sernander 1928). Ådalsliden Kläppsjöhällan sumpskog 20 ex 1979 (Fryl. & Viotti 1981). Junsele Kittlaberget skogsmyr strax S gruvan V vägen 5 ex 1968, senare ej årligen (Malmq.); N Bräntlandet sumpig granskog utm bäck med järnockra O Ternickflon 100 ex 1979 (Fryl. & Viotti 1981), 87 ex 1980!, ej 1983, 35 ex 1984 (Edin), 34 ex 1985 (Malmq. ), ej 1986–89; Stuguvattenkälen V landsväg några ex 1960 (S. Nordlander enligt Westm. 1988).
V inlandet Graninge V Bastusjöklippen nedom landsväg strax N Graninge-gränsen 8 ex 1978 (B. Boman & Pierre); Bastusjöklippens fot 30 m N sockengränsen V landsväg 8 ex 1974 (Pierre); Storhöjdberget NO-sluttning 200 m SV Mörttjärnen granskog årligen sedan 1974, max 116 ex 1981 (Pierre, området 1974 avsatt som reservat av Graningeverken); Perolantjärnen 1960-talet (K. G. Becker enligt Westm. 1988); Håviken Hultsjöns SV-sida 100 m från skogsbilväg 2,8 km SO kyrkan 1971 (G. Pierre); Lilljämtmyråsen 500 m NV Stenmyran NO Lill-Jämtmyran fuktig skog 4 ex 1978 (E. Pierre), 2 ex 1980 (A. Östman enligt Pierre), sedan avverkat. Helgum vid Musksjöns NV ände 200 m från stranden i gammal granskog ca 40 ex 1987 (A. Östman enligt Pierre); Runeåberg (Bergv. 1973 r); 1,3 km VNV Runåns utlopp i Sörsjön 600-700 m V vägen Lövliden-Runeåberg i granskog 25 ex 1971 (S. Andersson enligt Pierre), 30 ex 1972, 8 ex 1981 (Pierre); 700 m S föregående lokal V vägen 1,1 km SV Kälåns utlopp i Sörsjön ca 20 ex 1981 (G. & L. Sköld); Holmstrand vid en bäck 4 ex 1956 (I. Lindberg enligt brev från A. Nilsson till I. A. Jakobsson enligt Westm. 1988); S-sluttning av Klippen NO Långsjön fuktig ungbjörkskog med uppväxande gran ca 15 ex 1983 (S. Källgren enligt U. Sperens). Edsele Björkmyrans O-del SV Djupdalsbäcken o N sidan av Djupdalsbäcken ca 1890 (I. A. Jakobsson på karta 1934 enligt Westm. 1988), Björkmyran 25 ex 1952, 2 ex 1956 (A. Nilsson i brev till I. A. Jakobsson enligt Westm. 1988), Björkmyran vid kallkälla i branten mot SV sidan av Stordjupdalen = Djupdalsbäckens ravin (Bergv. 1953), intill grandunge 2 ex 1976 (Bergst. & Sohlin 1980); Gideåbergsmyrarnas naturreservat Småmyrarna "Bergvalls slåtter" 1947 (Bergv. UPS jfr Mo 1953), 1948, 1950 (K. Holm GB LD), i rågången mellan Gidlövs och Bergvalls skiften 1950 (Bergv. S), d:o Storbäcken och på flera ställen i skogarna (Bergv. 1953), 20 ex 1964 (Ericson enligt Dahlskog 1980a), 1972-73 (Bergv.), där Storbäcken slingrar fram över f d slåtterängen 32 ex 1971, 9 ex 1972 (Pierre, jfr Lundq. 1972), 1987 (Berg & Öhrling 1988); intill Gideån vid Gyllanders = strax V om den stora åkröken SO Gideåberg före 1925 (A. Eriksson enligt Bergv. jfr Westm. 1988); 1,4 km V Eldsjö gårdar vid gamla stigen mellan Eldsjö och Skog 1944 (E. Olsson enligt Bergv. jfr Mo 1953, Westm. 1988). Ramsele Lungsjön ung tät granskog 1951 (S. Ahlner S); Aspåsen (Mo 1953); Västvattnet Rensjöberget = Rensjökullen? (E. Vesterlund enligt Malmq. 1983 r); V Lafssjön NV Lövlund 4 ex 1986 (K. Åström & Sim.). Fjällsjö S-SV Vängelsta damm = O-änden av Vängelsjön fuktig mossig skog 1962 (T.-R. Nordenskjöld S); Forsgården strax intill dammen 1 ex 1956 (E. P. Mattsson); Blisterberget 40 m ovanför landsväg 3 ex 1961 (E. P. Mattsson), 2 ex 1970 (Guvå 1971); Lill-Lökåsberget ca 400 m SV toppen 3 ex 1956; Kvarnhusberget 1,5 km O Dragasjöns S-spets 4 ex 1952; Näverberget 500 m V Väster-Silsjön 2 ex 1956; Lill-Knappen NV Väster-Silsjön 1 ex 1964; Nymyrberget V Norrbyvattnet 2 ex 1961, 200 m därifrån 5 ex 1961; Malmberget = Stor-Malmberget 3 + 4 + 3 ex 1962, 2 ex 1967; Valåsen ca 500 m V Valåstjärnen 30 ex 1954; Björnberget Önsjön 1 ex 1964; Björnbergstjärnen SV Spånsjön 20 ex 1964; Mårtenmyrkojan NO Regarnsjön 3 ex 1967, okänt antal ex 1968; Bränn berget Regarnsjö sannolikt = Lill-Brännberget NO Regarnsjön 3 ex 1968 (E. P. Mattsson jfr Lundgren 1963a). Bodum Flybäcken (Mo 1953); Milltallbergets kronopark 2 ex 1908 (Hederström 1909); Sundets skog 1954 (L. Hagström enl Westm. 1970). Tåsjö Tåsjökvarnen i Tåsjöån holmens V del 1981; Väpnaberget drygt 1 km NO Bergelstjärnen 5 ex 1979, 13 ex 1980, ej 1981 (M. Bohlin); Tåsjöberget ca 1928 (E. Sollen enligt Westm. 1953), d:o på tre ställen några 100 m från varandra NV-N Kanten 1–5 ex vid varje tillfälle 1950, 1952, 1956, 1960 (Westm. 1953, 1970, 1978); Nylands skog 1953 (A. Norlander enligt Westm. 1970).
