Soliga torrängsbackar, nipbranter, nipkrön, åkerrenar, torra lägdor, vägslänter, gårdstun, gamla kulturängar, även häll marker. Någon gång på kyrkogårdsmurar, banvallar och bangårdar. Ibland kvarstående i igenväxningsmarker med snår och gles lövskog, kan då bli högväxt, gänglig och glesblommig med breda, rundade blad. Sådana former av backruta förekommer dock även i öppen miljö och någon gång utan att exemplar av vanlig typ finns i närheten, se nedan. - 183 (37).

Avvikande glesblommiga och bredbladiga former uppträder ibland, oftast i anslutning till förekomster av typisk smalbladig backruta, T. simplex ssp. simplex. Övergångsformer är vanliga. Den avsevärda variationen hos nordskandinaviska backrutor studerades av Fries (1845) som framhöll jordmånens och ståndortens betydelse i sammanhanget. Fries utskilde en ny art, T. rariflorum Fr., fåblommig med upprätta blommor och ståndarknappar, killika i spetsen 3-7-flikiga småblad, rak och styv stjälk med blad ända till toppen. Vidare anförde Fries ännu en form, var. boreale, senare kallad T. simplex var. boreale eller ssp. boreale (se t ex Krok & Almquist 1984) med ogrenad, upptill blådaggig stjälk och spridda, långskaftade blommor. Att döma av framställningen skulle T. rariflorum förekommma "vid älvstränder i Norrland (Ångermanland!) och Lappland", var. boreale "vid Kemi älv och i dess omgivningar". Tydliga övergångar mellan formerna finns enligt Fries ( översättning från latin av Å. Lundqvist). Förekomsten av olika backrutetyper uppmärksammades också av Fristedt (1857) under hans ångermanlandsresa 1856. Han förbryllades uppenbarligen av mångformigheten att döma av de rikliga insamlingar han och C. P. Laestadius gjorde särskilt i Ådalsliden vid Nämforsen, vilka kommenterades: "Thalictra i outveckladt tillstånd sågos på många andra ställen och förtjena fortsatt undersökning". Från landskapet anför han tre taxa: T. rariflorum Fr., T. boreale Fr. och T. simplex L. De två förstnämnda avser uppenbarligen de avvikande backrutorna. Hur Fristedt åtskilt dem är emellertid oklart. Uppenbarligen har senare insamlare använt sig av beteckningarna T. rariflorum, T. rariflorum var. boreale, T. simplex var. resp ssp. boreale etc tämligen urskillningslöst för olika glesblommiga och bredbladiga backrutor i nordliga landskap.

En särskilt utpräglad typ har i senare tid uppmärksammats och insamlats på flera lokaler i Ångermanland. Den utmärker sig genom lång, gänglig stjälk, glesa långskaftade blad med rundad bladbas, breda trubbiga bladspetsar och mycket gles fåblommig blomställning med långa, tunna blomskaft. Aven denna forms taxonomiska ställning ter sig oklar. Intrycket kan ibland vara att det rör sig om en extrem skuggform i igenväxningsmiljö, alltså en ståndortsmodifikation, men utpräglade exemplar har också påträffats i öppen miljö, åtminstone på en lokal utan närvaro av typisk ssp. simplex. Uppenbarligen är denna backruteform varken överensstämmande med Fries' T. rariflorum eller den nordliga underarten T. simplex subsp. boreale (F. Nyl.) Tutin. Den sistnämnda har en mera kompakt habitus med upprät rak stjälk, tämligen gles blomställning samt breda, rundade men ej så utpräglat långskaftade blad. Denna backruta hör av allt att döma hemma i de nordligaste delarna av Skandinavien där den har ett karakteristiskt utseende och torde inte vara funnen i typisk form i Ångermanland. Det finns dock insamlingar bl a från Ådalen med vissa drag av denna underart. Fortsatta utredningar med detaljgranskning av herbariebelägg och levande material krävs för att klarlägga de olika backruteformernas taxonomiska status och utbredning.

Sentida fynd av extremt glesblommiga och bredbladiga backrutevarianter i Ångermanland: Kusten Arnäs Hornön gräsbeväxt dikesslänt i sluttning S byn sparsamt i öppenmiljö, typisk ssp. simplex saknades 1978! h. N inlandet Sidensjö Nyland NV Bysjön gråalskog på landsväg N sida O om en stor lada måttligt, typisk ssp. simplex fanns på öppen mark i närheten (R. Sundin) 1979! UME UPS h. Ådalen Långsele Österforse gamla bruk mellan kasernerna 1980 (G. Sköld conf Pierre). Junsele nipkrön S djurparken både i öppen och skuggig miljö typisk ssp. simplex i närheten 1978! UME h. V inlandet Graninge Fångsjöstugan V Fångsjön tomt där banvaktsstuga stått nära jvg 1977 (Bergv. & Pierre h). Edsele 1 km SO Knapperberget vid vägens slut fuktig f d slåtteräng tillsammans med typisk ssp. simplex och övergångsformer 1987 (Pierre h).

Ångermanland (L. L. Laest. 1824). Kusten Häggdånger 7. Härnön 4. Härnösand 2. Säbrå 4. Högsjö 2. Nora 8. Nordingrå 9. Vibyggerå 2. Nätra Järvvik örtrik backe ovanför landsväg V gårdarna 1970! UME UPS h; nära Bjästa 1937 (Sam. enligt Wmark); Bäck 1949 (Wmark h). Mo (E. Mo 1969); sluttning N Österalnö hpl torr gräsmark 19691 Själevad Överhörnäs Berg klippformation ovanför gamla E4 på örtrika hyllor 1980!; Billsta strax N södra avtaget från väg 348 torr gräsmark 1987!; Västerhus banvall (P. Edstedt 1973 r). Örnsköldsvik 1859 (G. A. Håkansson S UME); 1874 (Åkerbl. GB); Sör-Lungånger = stadens S del 1880 (Åkerbl. Ö). Arnäs Bodum (G. Westling 1979 r); Hornön dikesslänt i sluttning S byn sparsamt i öppen miljö enbart bredbladig form 1978! h; Sörbyn V Täftsjön örtbacke på landsväg O-sida 1980! Grundsunda Vallen vid byvägen till Fanbyn S kyrkogården 1932 (Hberg S); 700 m SV Önska gamla E4-brons fäste i O rikligt 1981! Nordmaling "på ett ställe nedanföre krogtomten här wid wallen" (Arctaedius 1729); Rönnholm "spår av tomt i närheten" 1967 (M. & O. Johansson); Bredvik 500 m NO N-ligaste gårdarna 1987 (Ericsson & K. Stenman). N inlandet Sidensjö Nyland NV Bysjön ängsbacke ovanför landsväg 1979! UME UPS h; Ås ängsbacke ovanför landsväg NNO transformatorn (R. Sundin) även backe mot åkermark S d:o 1987! Anundsjö Mellansel mellan jvgövergången och älvbron N vägkanten vid en lada 1971! Björna vid Gideälven Gammbyn 1 km NV Inner-Movattnet 100 m V gårdsruinen 1983 (M. Johansson 1985). Gideå Västergidsjö vid en gård N landsv torrängsbacke 1981! Ådalen Ytterlännäs Sel 1900 (Bergf. h); vid gamla kyrkan 1959 (O. Byström h); Nyland "in nemore" 1898 (T. Ryden S). Boteå Gålsjö bruk nära Gålån 1982 (Westm. 1988). Överlännäs 1910 (Söderholm LD S); 350 m V kyrkan hällmark 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Hurjomsbergets SV utlöpare bl a skrevor i hällmarker 1980! Multrå 10 lokaler utmed älvdalen. Sollefteå 14, därav utanför älvdalen vid V. Spannsjöns O-ände 1953 (Westm. 1988); Storbrännan O Björking gårdstun vid ödegård 1979 (Fryl. & Viotti 1981). Långsele 6, bl a Hållet = Hållsbergets SV-sluttning "lundartad sydbacke" (A. Möller enligt And. & Birger 1912); kyrkogårdsmuren (Westm. 1988). Ed 5. Resele 32, mest i nipbranter och vägslänter men även på stränder (Sjörs 1960, Fryl. & Viotti 1981, Sahlin 1981 m fl), utanför älvdalen N Alnötjärnen gammal kulturäng vid skogsbilväg 1981! Ådalsliden Lidgatu; Näsåker vid älven (Sjörs 1960); Nämforsen på öppen mark 1856 (Frist. & C. P. Laest. S UPS jfr Frist. 1857, varierande former insamlade, se nedan), 1979 (N. Lundqvist UPS); Forsås 1983; Rå torräng O väg 90 1,7 km N kyrkan 1981 (Westm. 1988); Fängsjön örtrik gräsmark 1989 (Malmq.). Junsele åkerkant nära Urnan vid vägen Eden-Mo 1974!; Bölen 1856 (Frist. & C. P. Laest. LD S UPS jfr Frist. 1857); Ångermanälvens sel (Malmq. 1970 r); nipa nedom de Ö-ligaste gårdarna 500 m SV kyrkan 1979!; Junsele samhälle Edins. väg-huvudgatan vägkant 1974!; torr gräsmark ovanför niporna O älvbron 1973! och senare; Krånge 1926 (Sam 1927), nipor nedanför samhället V älvbron 1973! och senare; nipbranter och nipkrön mot älven S djurparken 1978! UME h; Ruske by ängsbacke 1979! V inlandet Stigsjö gamla prästgårdstomten V kyrkan 1988 (H. Öhrling). Viksjö Nordanå (Mo 1953); Västanå (Mo 1953), 1982 (Fryl.). Graninge Graningebruk 1857 (Frist. 1858 S); d:o Smedjebacken 1983; d:o vid kraftverksdammen rik! 1985; slåtteräng nedom Ledingsberget 1981 (Pierre); Fångsjöstugan V Fångsjön där en banvaktsstuga stått nära jvg 1977 (Pierre & Bergv. S h). Helgum VSV Gransjöåsen torräng 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Helgumsjöns delta ängsmark tämligen allmän 1975 (Ståhl hos G. Andersson m fl 1975); Ärtrik tämligen allmän 1934 (Grap. S); V delen av Runeåberg liten f d skrabbslått 1988 (H. Öhrling). Edsele 1910 (Sjögren UPS); Abborrtjärnmon ödetorp mellan Stensjö och Berg; nipan vid prästgården 1974 (Bergv.); landsvägskant mitt för prästgården; Norrnäs; NO Backe ödetorp mellan gamla vägen och älven; 800 m N Backe gammalt hägn mot skogen; vid Alderåns korsning med landsväg (Bergv. 1980 r); 1 km SO Knapperberget vid vägens slut våt f d slåtteräng bredbladiga och smalbladiga former samt övergångstyper 1987 (Pierre h). Ramsele 1910 (G. Johansson LD); 1911 (M. Sonden S); 1913 (Johns. S); Lafssjöviken ängsbacke 1980!; ravin N Ovanmo 1979 (Fryl. & Viotti); Nylandsbäcken (Bergv. enligt Mo 1953); betesmark strax V Ramsele samhälle 1989 (H. Öhrling); vid inägorna i Flyn; Herrselet ödeäng vid Svanögården i Ramsele kraftverks dämningsområde (Holmen 1959); Fjällsjöälvens O-sida nipsluttning N bron vid Nordankäl 1979! Fjällsjö Backe 1868 (O. Sillen LD); Jansjö 300 m V Kvarnbäcken gammal källarbacke vid landsväg rikligt 1985! Tåsjö Hotings jvgstn 1971!; Tåsjö Ö. by 1925 (Sam. 1927); Kyrktåsjö 1927 (Cederg. S); Tåsjöberget vid serpentinvägen 1985 (B. Persson).