Mycket variabel, utbredningen ännu ofullständigt känd. Kan vara förbisedd, jfr Ericsson (1982) beträffande sydöstra delen av Västerbottens län: "förekommer tydligen på torrängar, raningar och i skogen, gärna vid källor, allmännast i inlandet".
Ekologi
Fuktängar, myrar, källstråk, fäbodvallar, stigar, vägkanter, hyggen, klipphyllor, raviner, sannolikt mest kulturspridd vilket möjligen också gäller myrförekomster (gamla slåttermyrar).
Lokaler
Kusten Vibyggerå Hästråberget 1 km SV Magdbäcken fuktig sluttning mot OSO på klipphyllor 1969! h (det L. Ericson). Nätra Skrubban strandklippor 1922 (Almq. S det C. A. M. Lindman med någon tvekan). Nordmaling Oreälven ravin N Lillnäset 1985; 2 km SV Storfall vid skogsväg och liten bäck 1987 (Ericsson). N inlandet Bjurholm Balberget naturreservatet enstaka i talusbrant 1983 (Giese 1983); Backfors raviner mot Öreälven; 1,5-3 km VSV Västerås utmed vägen 1987 (Ericsson & K. Stenman); Blåberget SSO Öv. Nyland; ravin vid landsväg NO Karlsbäck; Karlsbäcken 1 km V Karlstjärnen; d:o 2 km V Karlstjärnen 1989 (Ericsson). Ådalen Sollefteå 1908 (Rönnbl. S det Lindman, Westm. 1988). Långsele Forsse bruk 1867 (Arn. S det Lindman). Ed Västeråsen 1928 (Grap. S det Lindman). [Ådalsliden Stordalen S Hålaforsen 1979 (Fryl. & Viotti, osäker bestämning).] Junsele 3 km NV Kläppsjö vid avtagsväg mot Stjärntjärnarna körväg på sandig tallhed; Slättbränna fäbodvall, även på torvtak 1981! h (det L. Ericson). V inlandet Helgum Holmstrands gästgivaregård 1856 (Frist. & C. P. Laest. UPS det C. A. M. Lindman); [Vintervägmyran 1978 (Sim., osäker bestämning);] Mo skogsstig 1,2 km NV Mobodarna 1983 (Westm. 1988 UME det S. Ericsson) ; Prästflon 1980 (Ohlson 1980, 1982, i den senare redogörelsen betecknad som " P. pratensis coll"). Edsele Hällingsås (Frist. S det Lindman). Ramsele Nyflon SV Stor-Finnsjön myrkant i medelrikkärr; Långmyran SV skidbacken SV gamla kyrkan på Sphagnum-tuvor i medelrikkärr 1979! h (det L. Ericson); Vågdalen nedströms färjeläget mitt emot Svanögården i Ramsele kraftverks dämningsområde vid foten av en nipa "stora vackra bestånd" (Holmen 1959).