Ängsklockans vidsträckta utbredning i Ångermanland är sannolikt av tämligen sent datum. De första uppgifterna är från 1850-talet {Fries 1857) , men större spridning inåt landet torde arten ha fått först efter sekelskiftet. Sannolikt mest spridd med vallfrö och hö, men invandring har också skett utmed järnvägar och landsvägar. -ca 215 (39).
Ekologi
Torra-måttligt fuktiga ängsmarker, ni por, lägdor, fäbodvallar, åkerrenar, vägslänter, banvallar, bangårdar osv i gles vegetation , rikligast på något sandig mark. Koloniserar särskilt torra lägdor och vägrenar som kan domineras av massblommande ängsklockor.Arten är speciellt koncentrerad till jordbruksbygder i älvarnas dalgångar. Spridd i hela landskapet, i vissa socknar rikligt, men ojämnt med glesa förekomster eller utbredningsluckor bl a i det mellersta och norra kustbandet samt nedre Ådalen till Solleſteå.
Variation
Vitblommig: Edsele mellan Norrnäs och Backe på f d odlad mark i skogskant 1 grupp 1982-83 (Bergv.).
Lokaler
Kusten Häggdånger Lindom 1883 (Arn. 1925), (S. Eriksson enligt Mo 1953); Antjärn; Hov (S. Eriksson enligt Mo 1953). Härnön 1866 (Arn. LD), Rosenbäck osv (Arn. 1925), 1902 (E. Kempe h); Specksta sparsamt (Fryl. 1988 r). Härnösand 1911 (Johns. GB LD S). Säbrå Romsvedjan (Arn. 1925); Bondsjö 1877 (K. Arnell UPS) ; 1906 (Tengvall S); 1923 (I. W. R. Uggla LD); vid Grofällsberget SO-sidan 1976! Högsjö Utansjö bruk 1979!; Överskog 1976 (Fryl.). Nora Lövvik 1921 (L. Silén UME); Ry 1956, 1957, 1960 (Evers LD h); Östersjön V sidan 1971! Nordingrå Körning 1881 (Arn. 1925), 1936 (Grap. S), mitt för Nyåkerstjärnen vid landsväg 1970!; Näsänget O om vägskälet mot Bönhamn N landsväg 1980!; för övrigt sällsynt i socknen (Nyl.). Vibyggerå Skuleberget ängsbacke nedanför O-delen 1967! Nätra (C. J. Törnqvist enligt Fries 1857). Mo jvgstn (Skotte enligt Hagl. 1923), 1974!; V Gottne nedom landsväg V Lasjöbäcken 1981 ! Själevad (O. Holm enligt Fries 1857); Vågsnäs (E. Mo 1969); Norrvåge 1970!; Översjäla infartsväg mot Själevad från nya E4 vägren; Lomsjön vid vägen till badplatsen VSV Nordanås vägkant sparsamt 1985!; Lillbacke (P. Edstedt 1985 r); vid vägen till Gundsjönäset 1980!; Grytsjö 1982! Örnsköldsvik Haga på banvall (Skotte enligt Hagl. 1923); vid övre vägen lasarettet-Gullänget 1978 (M. Gremert). Arnäs Järvedsby 1984 (G. Norstedt); NO Smedsbyn; Bryngnäset 1974!; Skortsed 1975 (G. Westling); Utanlandsjö bl a vid Häråkerstjärnen (Hörnfelt 1980 r). Grundsunda Mosjön vid E4 1976!; Gidböle lägdor 1981!; SO Trångforsen 1 km NNV Hälsinggrubban lägda mot Gideälven 1976!; Lakamarkssjön O-sidan 2 lokaler 1980!; Skademark åkerrenar 1981! Nordmaling 1928 (H. Lenander S); Aspeå 1973!; Toböle vid vägen mot Lögdeälven åkerrenar 1982!; Storfall; Fällfors NO Lögdeälven 1973!; Baggård 1966 (O. Johansson UME jfr Ericsson 1982); Nyåker jvgstn 1986 (Ericsson). N inlandet Sidensjö 4 lokaler. Skorped 6. Anundsjö 18. Björna 10. Gideå 12. Bjurholm Bjurholms by (med stud B. Jonsson enligt Hagl. & Hässler 1925); Backfors V vägen 1987 (Ericsson & K. Stenman); Karlsbäck 1989 (A. Ekblad & K. Stenman); Sunnanå Pettersborg 1987 (Ericsson). Ådalen Gudmundrå (Segring 1947). Ytterlännäs Bollstabruk 1959 (0. Byström h); Set 1897 (Bergf. h); Selsberget (N. Lundqvist). Dal Döraberget tillfällig (Bergl. 1967). Sollefteå 16 lokaler och förekomststråk. Långsele 6 d:o. Ed 5 d:o. Resele 20 d:o. Ådalsliden 9 d:o. Junsele 8 lokaler. V inlandet Stigsjö Böle 1908 (F. Peters S); rikligt i socknen (Mo 1953); Hanaberg betesmark N Hamptjärn (Fryl. 1985). Viksjö Nordanå gästgivargård; Västanå rikligt 1922 (Hagl. 1923); rikligt i socknen (Mo 1953). Graninge 3 lokaler och förekomststråk, "numera allmän i kulturmark" (Pierre 1985 r). Helgum 7 d:o. Edsele saknades förr, inkom omkring 1925, nu rikt i bygden utmed älven men saknas i en del skogsbyar (Bergv. 1975 r). Ramsele 9 lokaler och förekomststråk. Fjällsjö 5 d:o. Bodum Bosundet (Olsson 1896). Tåsjö Skänknäsberget vall 1927 (Cederg. S); 1950-talet och senare flerstädes (Westm. 1970, 1978).