Enligt K. Martinsson (i brev) kan endast fertila ex av C. hamulata säkert artbestämmas. Från Ångermanland har inga sådana påträffats vid hennes genomgång av herbarierna. Antingen har det rört sig om felbestämningar eller om sterila former som lika väl kan vara C. palustris eller C. cophocarpa. Detsamma gäller egna belägg och material insamlat av Lundq. Tills vidare föreligger således intet säkert belägg för artens förekomst i landskapet.
Ekologi
Grunda havsfjärdar och laguner, även vattendrag, tjärnar och insjöar på dyblandad sandbotten. Synbarligen rikligast i älvar och åar, även i måttligt strömmande vatten. Någon gång i smärre bäckdrag. - 21 ( 13).
Lokaler
Kusten Säbrå Kittjärn (Lange 1926), (K. Holm enl Mo 1953). Högsjö Bäcklandssjön vid Utansjöån (Fryl. 1975). Nora Nyadal 1952; Fjärdbotten 1937 (Evers h); Norafjärden (Evers 1953); Storsjön N Bölesnäset 1985 (Lundq. h). Nätra Skuleviken 1985 (Lundq. h). Mo Moälvens S strand vid Slåtsand dyig sandbotten i strömmande vatten steril 1981 ! Själevad Billsjösjön viken S Komnäs 1985 (Lundq. h); Härktjärnen N Västergundsjö i myrtjärn tills m bl a Utricularia ochroleuca o U. stygia 1984! h. Arnäs bäcken Älvsjösjön-Farestaån S Sörälvsjö 1984!; Landsjösjön viken i NO 1985 (Lundq. h). N inlandet Sidensjö Hinnsjöån Överselet dyblandad sandbotten rik! o storväxt 1982! h. Gideå Gissjöns N sida strax V bäckutloppet från Tretjärnarna något dyblandad sandbotten i strömmande vatten steril 1981 ! UPS h; Bodumsjöns NO-del strax V landsvbron S Sved je 1981 ! Multrå Bruksån ca 1 km N Källsjöns N ände 1957 (Westm. S). Sollefteå Bruksån (Mo 1958). Junsele Ångermanälven S Junsele djurpark V timmeravlägget dyig sandbotten 1981 1 h; nedom Hällby gård lugnvatten i älven 1958 (Rune 1958); Betarsjön vid Junsele 1981 (Malmq. h). V inlandet Ramsele Flybäckens mynning i Vågdalsvågen Ramsele kraftverks dämningsområde (Holmen 1959).