Rasbranter i sydväxtberg och skogssluttningar i Syd­lig exposition med rikt underlag, på brända områden eller solexponerade hyggen (på en gynnsam sådan lokal sedd 3 år i följd) och avröjningar. Även i kraftledningsgata och vägslänt. Förr någon gång inkommen med barlast. 

Kusten Härnön (Engm. enligt Frist. 1857); Örsjön 1905 (E. Kempe h), (Arn. 1925). Härnösand Ullvik (läge?) där majeldar bränts 1941-43 (K. S. Melander enligt Dahlgren 1949); Mellanholmen 1950 (Mo 1953). Säbrå (Engm. enligt Hartm. 1843); Grofällsberget 1913 (Lange 1926 GB LD S), bränd fläck 1925 (L. Silén UME), 1937 (Mo 1953), avröjd grusig yta i solexponerat lövskogsbryn ovanför en lägda i bergets S-sluttning 2 ex 1976!; prästbolet (Frist. 1857), prästskogen 1908 (Johns. S); 1910 (Möller So enligt Grap. 1947); Hållänge strax NO Dunderkläpp; Norrstig (Johns. enligt Lange 1926). Nora "utåt hafvet" 1824 (L. L. Laest. 1824 S UPS). Själevad (V. F. Holm enligt Fries 1857); Myckling = Mycklingsberget 1930-talet efter brand (P. Edstedt), bränt område nedom backe med örnbräken 1937, 1938 (Wmark S). Ådalen Gudmundrå Kramfors (Nordl. enligt Arn. 1925). Dal Döraberget rasmarken och stigen till grottan (Bölin 1932, Bergl. enligt Mo 1953, Bergl. 1967, 1974) . Överlännäs Holmsberget väg mitt för hygget ovan Häggbränna 1949 (J. Westerlund enligt Westm. 1988). Långsele Långselåsen i kraftledningsgata 300 m VSV TV-masten 1977 (S. Thelberg), Långselåsens SV-sluttning 1,5 km VNV TV-masten på stort örtrikt hygge ovanför skogsbilväg rikligt tillsammans med andra sydliga arter såsom Lathyrus vernus och Campanula persicifolia samt nordliga såsom Agrostis clavata och Calamagrostis lapponica 1981 (G. Sköld h), 1982 (G. Sköld & Pierre), 1983!, även SV om raststugan på åsen 1982 (G. Sköld & Pierre), försvunnen från stora hygget men 2 ex på eldningsplats nära stugan samt 2 ex nära Bäckaskog på nyare hygge 1984, ej 1985 (G. Sköld, Westm. 198,8). Ed Österåsen 1914 (A. Möller So enligt Grap. 1947); Österås 1921 (T. Rydén S), 1923 (H. Allander GB LD); på bränna mellan Forsmobron och Selsberget 1888 (O. B. Santesson enligt Dahlgren 1943). V inlandet Helgum Ledingså på starkt solexponerad vägbrant nere i bygden 1938 (folkskollärare J. Nahlen enligt Dahlgren 1943).