Örtrika fuktstråk och källdrag i sydexponerade lövskogssluttningar, skogsbryn, bäckdalar, ängsbackar, åkerrenar och lägdor på näringsrikt, basiskt underlag.

Kusten Häggdånger Skedom 1978 (H. Lindström); Rogsta (S. Ericsson enligt Mo 1953); Kyrkberget NO kyrkan; Galttjärn = Galten? (Mo 1953). Härnön Gånsvik rikligt vid liten bäck 300 m ONO avtagsväg mot Gånsviks by, även på lägda N därom och vid gårdarna längst N-ut 1983 (Viotti). Säbrå 1894 (P. Silen UME); 1897 (Bergf. h). Nordingrå (J. Rang enligt Hartm. 1889); V vägen Gärde-Spännartorpet utmed liten bäck bl a på fuktig arbetsväg 1985!; Häggnor; Häggvik; Sund (Mo 1953); S Mädan vid bäcken som korsar landsväg 1970!; bäcken SV Bäckland rikligt 1969! h; Halsviksravinen SV N. Rävsöviken O-kanten av bäcken i lövskog mest steril 1969! UME h (Mascher 1970a), igenvuxen äng vid Halsviken på SV sidan av N. Rävsöviken samt i lundartad lövskog med örtvegetation (Lundq. 1970, 1978b); N Edsätterfjärden mellan Gårdberget och Trappberget åkerren ovanför landsväg 1968! UME h; slänt nedom landsväg vid Själandssjön; O Tollsätter lövskogssluttning mot Tollsättersjön 1968!; Tollsätter (Mo 1953), bäckfåra ovanför landsväg genom byn; strax NV södra avtaget mot Orsta på båda sidor av landsväg fuktstråk i S-sluttande fält rikligt 1967! och senare; N landsvägen Orstasjön-Lidböle örtrika skogsbryn flerstädes 1968!. Vallen = kyrkbyn (Mo 1953), lövskogssluttning ovanför kyrkan 1967!; Körning = någon av följande tre lokaler? (Mo 1953); mellan kyrkan och Körning (apotekare N. Nordeman h enligt Mörner 1935); Körningsberget källstråk i lövskogssluttning mot S 1969!; Nyåkerstjärnen mellan landsväg och tjärnen rikligt 1968!; Järesta (Mo 1953); Sebäng sannolikt nära följande (Mo 1953), Omneberget fuktstråk i örtrik lövskogssluttning flerstädes 1968!, rikligt på ängen ovanför badplatsen O-sidan av Omnesjön och sparsamt ovanför Lanäsviken i Omnesjön (Svärd & Vänst. 1971); Mjällom vid bäcken 2,3 km ovanför viken sparsamt sedan 40 år (enl uppgiftslämnare i Gullänget 1982 r). Uppgifter från Sollefteå (Runqvist enl Mo 1953) och Stigsjö gamla prästgårdstomten V kyrkan under lönn o hassel 1986 (H. Ohrling) kan antas gälla inplanterade, eventuellt förvildade förekomster.

Samtliga uppgifter från Nordingrå enligt Mo (1953) har av honom anförts under C. minima men gäller utan tvivel genomgående C. lutea. Det finns inga belägg för att C. minima skulle förekomma där. Från en lokal i Häggdånger anger författaren bägge arterna. Beträffande ej kontrollerade uppgifter om C. minima i Säbrå och Bjärtrå råder osäkerhet, de tas dock upp under den sistnämnda arten som i dessa fall ter sig mest sannolik.