Sydväxtberg på hyllor och i öppna rasbranter, solexponerade grusiga och sandiga torrängsbackar, nipbranter och hällmarker, någon gång även på strandklippor vid havet ovan vågornas högsta räckvidd. Vidare ofta rikligt i grusiga vägslänter, torra åkerrenar och dylikt. Flerstädes iögonfallande karaktärsväxt i soliga torrängsbackar och vägslänter vid den södra delen av kusten samt i ångermanälvdalens nipbranter. 

Vitblommig på följande av ovan angivna lokaler: Härnösand Framnäs 1879. Säbrå Näs 1874 (Arn. UPS); Kragom 1905 (Tengvall UPS "forma", förefaller vitblommig). Med bleka, skära blommor: Härnön Kapellsberg 1902 (E. Kempe h). Säbrå Svedje vägslänt V vägskälet Rö/Hemsön (Fryl. 1988 r).

Kusten Häggdånger (Arn. 1925 jfr Mo 1953); Muggärdsviken 1982 (Fryl.); bergknalle SO Häggsjö; 500 m S kyrkan torrbacke vid vägen 1986 (Hellq.); Nybruksberget SV kyrkan (Fryl. 1975); Kyrkberget NO kyrkan 1982 (Fryl.); Sjö torräng mellan vägen och Sjösjön 1988 (H. Öhrling). Härnön Kapellsberg 1902 (E. Kempe h); Brännan 1959 (P. Silen UME). Härnösand Framnäs 1874 (Arn. enligt A. Arnell 1917), 1876 (K. Arnell UPS), 1877 (A. Arnell 1896), 1879 (Arn. UPS); Nya varvet 1950 (Grap. S). Säbrå (Wahlenberg 1824); 1902, 1905 (G. Peters S); Näs 1874 (Arn. UPS); Grofällsberget (Lange 1926), 1976!; vid kyrkan 1977!; Kragom 1905 (Tengvall UPS); Svedje vägslänt V vägskälet Rö/Hemsön rosablommig (Fryl. 1988 r); Västersjäland 1986 (Hellq.); Gryttjom 1957 (Evers h); Lustholmen 1905 (S. Selander S), 1908 (Johns. S); Lungön 1898 (Montelin LD). Högsjö (Arn. 1925); Korpberget N Ramsjön 1982 (Fryl.). Nora 21 lok i sydväxtberg, torrängsbackar och vägslänter, tidigast angiven från Nordvik 1903 (Ekman i Evers h). Skog NOO kyrkan backar ovanför E4 1980!; Alderskog vägslänter 1990! Nordingrå 29 lokaler i sydväxtberg, torrängsbackar, hällmarker och vägslänter, tidigast angiven från Robroberget = Trappbergets S-stup mellan Edsätter och Rävsön (Skotte enligt Hagl. 1923), 1971! Ullånger E4:ans V sida brant vägslänt mitt för S änden av Bräcketjärnen massvis 1976! och senare; Roted vägslänt 1980!; Stordalsberget N Äskja; Buskberget S-brant 1970!; Mäja-Stensland vägslänter utmed E4 1980! och senare; strax O om det östra avtaget till Mäja d:o 1982! och senare. Vibyggerå 1892 (P. Silen UME); Globerget nära sockengränsen mot Ullånger vägslänt vid E4 1980! och senare; Fäberget S-brant 1975!; Valaberget klipphyllor 1978 (Ekelund 1978); Värnsberget S-sidan 1932 (Hberg 1932); Docksta (P. Edstedt 1973 r); vid gamla kyrkan 1951 (Wmark); Herrestaberget V Gällstasjön (Skotte 1968), 1973!; Skuleberget (Frist. 1858 nämnt i text men ej i artlistan), rikligt 1927 (Grap. 1929, 1934 S), O-branten 1965!, S-sidan 1974 (O. Johansson 1975). Nätra (Grap. 1937); N. Ulvön sparsamt (Skotte 1968); Ronön strandklippor i SV sparsamt 1971! Själevad Mycklingsberget 1981 (O. Johansson). [N inlandet Gided Flyggsjöberget S-brant sparsamt 1970! (då belägg ej insamlats kan ej helt uteslutas att en liknande form av L. alpina förelegat som i Björna Korpberget).] Ådalen Gudmundrå (Nordl. enligt Arn. 1925); Östby vid gamla vägen 1990! Bjärtrå Gålån (Grap. 1934); Bergsviksberget 1972!; Butjärnsberget rasbranter 1974! Ytterlänäs Forsed 1899 (Bergf. h). Borgberget 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Logrundet i Ångermanälvens delta 1955 (N. Lundqvist 1956). Dal Döraberget 1975! Torsåker Vårdkasberget hammare och rasmark 1940 (Grap. 1947 S), 1977!; Kärvstaberget 1979 (Fryl. & Viotti 1981). Styrnäs nipbrant mot älven S kyrkan 1972! Överlännäs hällmark 350 m V kyrkan 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Hurjomsbergets S utlöpare 1979 (Fryl. & Viotti 1981), 1980! Sånga Paraberget 1926 (Grap. S jfr Sam. 1927), 1974! Multrå på N älvstranden mitt emot Käll = Tjäll 1922 (Hagl. 1923); Strinnenipan 1955 (J. Westerlund enligt Westm. 1988); vägkant vid Strinneån ca 1,5 km SO Ingerstasjön (Westm. 1988); Multråberget S-stup 1974!, bergets fot mot S (Westm. 1988); Ingersta 1943 (Grap. S); Skedoms by nipa (Grap. 1947), nipbranter ovanför nedre landsvägen S Skedomsbergets O-del 1979! Sollefteå 15 lokaler mest i nipbranter och vägkanter i Ångermanälvens dalgång, tidigast angiven 1824 (L. L. Laest. 1824); utanför Ådalen vid Granholmstorpet N Granvattenåns utlopp i Knäsjön vägkant 1982 (G. Sköld), vid bron över Granvattenån (Westm. 1988). Ed rikligt på nipkanter (Grap. 1934); Forsmo nipa 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Forsmo Turistvägen nära älven vägkant flerstädes; väg 90 vid liten P-­plats 1,3 km NNO kyrkan enstaka (Westm. 1988). Resele 38 lokaler mest i nipbranter, på berghällar och vägslänter i Ångermanälvens dalgång samt utmed väg 90, bl a funnen på 26 av 35 inventerade lokaler i niplandskapet mellan Myre och Sorte mest på älvens N sida men 3 lokaler i Tängsta S om älven 1980 (Sahlin 1981), tidigaste uppgift från socknen 1 km SO kyrkan; Myre 1922 (Hagl. 1923). Ådalsliden nipkanter (Grap. 1934); Lidgatu vägslänt vid väg 90 1979!; nipa vid Svängbäcken 1979 (Fryl. & Viotti 1981); nedströms Näsåker; Näsåker; Nämforsen vid älven (Sjörs 1960); strax nedom kraftverksdammen sluttning mot älven 1979!; Fängsjö örtrika backar och vägslänter i byn, även vägkanter N om byn 1989! Junsele torräng strax nedanför kyrkan sedan 1952 (Malmq.), 1988! V inlandet Stigsjö Risnäset ödetorp gårdsplan; Älgsjö flerstädes i torra vägkanter;. Viksjö Käckelbäcken 1922 (Hagl. 1923); Bastusjöklippen S-stup 1970! (Fryl. 1985). Fjällsjö Fjällsjö by 1856 (Frist. 1857); Blisterberget S-branten sparsamt 1975!