Arten är endemisk på Skandinaviska halvön med en utpost på Kolahalvön (jfr sid 125). Den svenska utbredningen är begränsad till Lycksele och Åsele lappmarker, nordvästra Angermanland, Jämtland och västra Medelpad. I Ångermanland når arten till Ed socken utmed Ångermanälven och till Edsele vid Faxälven. Enligt en gammal källskrift skulle den även finnas i Helgum socken längs Faxälven "från Helgum station allmän ända genom Fjällsjö socken" (E. Almquist enl S. Almquist 1908) vilket ter sig som en kraftig överdrift. Belägg från Helgum saknas ännu. Utan tvivel kan skogsröret dock vara förbisett i vissa trakter.
Arten beskrevs fösta gången för vetenskapen av L. L. Laestadius (1824), jfr Nordstedt (1920).
Ekologi
Växer ej i nipor som det hittills gängse svenska namnet antyder utan på näringsrikt underlag i fuktig, högörtrik granskog, blandskog eller lövskog, gärna vid skogsbäckar, källstråk och i bäckraviner, även i älvsträndernas strandskogsbård. Viss utglesning av skogen gynnar arten som ofta är riklig i gläntor och skogsbryn samt där skogsbilvägar korsar käll- och bäckstråk. Koloniserar fläckar med röjd mark och barskrapad jord. - 57 (9).
Variation
Calamagrostis chalybaea x phragmitoides
V inlandet Ramsele 1895 (E. Almquist LD). Tåsjö Kyrktåsjö på en jordvall; Västertåsjö i Salix-snår vid Kvarnån 1927 (Cederg. S).
Felbestämning sannolik. Båda arterna är enligt Hylander (1953) apomikter varför hybridisering inte bör kunna ske även om den asexuella fröbildningen inte är helt genomförd hos C. purpurea.
Publicerad som Calamagrostis chalybaea x purpurea
Lokaler
Ådalen Ed Forsmo (Mo 1953). Resele nära gränsen mot Ed socken vid landsväg 1856 (Frist. & C. P. Laest. S jfr Frist. 1857); Selsbergets SV-sluttn 1979 (Fryl. & Viotti 1981); vid prästgården 1841 (magister Franzen enligt Engm. UPS); "på ett berg" = föregående lokal? (Franzen enligt Hartm. 1843 UPS); Myre (Mo 1953); uppströms Tängsta bl a i ravin från sedimentplatån SV jvg; Sorte (Sjörs 1960); bäckravin SO Mångmanåns utflöde 1958 (Sjörs S); nära Mångmanåns utlopp fuktig mark 1980 (Högberg 1980); V Tjärnmyran S Tomingssjön örtrik blandskog mkt sparsamt 1981! h; mellan Sorte och Mo 1872 (Arn. GB LD S UPS); Mo 1867 (Arn. GB); Sörtannflo (Sjörs 1960). Ådalsliden Lidgatu vid älven fuktig stenig mark vid en bäck 1958 (Sjörs 1960 UPS); nipor nedanför Nämforsen 1856 (Frist. & C. P. Laest. LO S UPS jfr Frist. 1857); Rå vid bäcken i Björndalen sparsamt 1981 (Westm. 1988); Stordalen 1979 (Fryl. & Viotti h); Fjällsjöälvens N sida 700 m NNO Sundmo fuktig nipfot och ravin 1984! h; Rörmyran SV Gåreleselet örtrikt fuktstråk på V sidan 1986! Junsele V Gåreleselet Björnmyran på Björnmyrbergets V sida sumpskog 1972 (Malmq. UME); Kittlaberget nedanför gruvan 1972 (Malmq. h). V inlandet Edsele Meåforsen i strandskogen 1979 (Fryl. & Viotti 1981); 500 m NV bodarna V Gröningsåsen älgslaktplats vid skogsbilväg 1985 (Pierre, Bergv. & O. Rune); Nylandersbäcken ca 2,5-3 km ONO Gässjö rikligt 1987 (I. Berg, Berg & Öhrling 1988); Ås nipa vid Faxälven 6 km SSO k:an 1951 (Bergv. S jfr Mo 1953); Utanede 1867 (Arn. UPS), 1909 (Sjögren S). Ramsele 1856 (Frist. UPS); Viken 1926 (Sam. 1927); ravin 800 m S Holme 1979 (Fryl. & Viotti 1981 h); Nyland (E. M. Asplund enligt Arn. 1925); skogsbäck 2 km NO Hocksjön örtrik mark 1973! h; Bitarbäcken 1972 (Malmq. h); S Sandviksflon S Ramselesjön sumpskog 1989 (J . Brunet); Nässjö Ravinbäcken; Herrselet fuktiga bäckdalar i Ramsele kraftverks dämningٖområde mkt sparsamt (Holmen 1959); NO Stormyran SV Äxingen nära stranden 1987 (I. Berg, Berg & Öhrling 1988); SO Nordsjö fuktiga örtrika landsvägsdiken flerstädes rikligt 1984! h; Vängelälven vid fors NV Forsås i strandskog 1979 (Fryl. & Viotti 1981); vägskälet N Forsmo strax S vägen mot Betåsen i granskog 1971 (Malmq. UME), 1978!, 2 tuvor varav 1 tynande på kalhygge 1987 (Berg & Öhrling 1988); Imnäs vid Fjällsjöälven örtrik barrskogssluttning 1971 (Malmq.); bäckravin vid landsväg Imnäs-Strömnäs = föregående lokal? 1978! Fjällsjö S sidan av Snarkåsen bäckstråk i granskogssluttning samt dike vid skogsbilväg 1979! UME UPS h; V Stor-Lertjärnberget vid skogsbilväg utmed Rudsjöån 1982 (Malmq. h). Bodum bäckdal vid Miltallberget 1939 (Cederg. S); Sörån V Stugubottensjön 1985 (A. Malmquist h); Rörströmsälven 1,5 km NV Hocksjö (Malmq.) 1986! Tåsjö Hotingsjön 1856 (Frist. 1857); Hoting 1924 (Norlind S); 500 m N Östansjön NV Rörström örtrik granskog bl a rikligt på barskrapad jord vid landsväg 1978! UME UPS h; Tåsjöån ovanför edet vid stranden; Lövviksskogen mot Sandnäs 1927 (Cederg. S); Lövviks by skogsbilväg vid Flåsjön 1976 (Westm. 1978); Tåsjö Ö. by busksnår 1926 (Sam. LD S); d:o strax V Sågbäcken = Tjärnbäcken? 1927 (Cederg. GB LD S UPS); Tåsjöberget "in sylvis abietinis" 1824 (L. L. Laest. 1824 LD S UPS, talrika senare belägg av flera samlare i samt i herbarier), kring nedre hälften av Tåsjön ymnigast på Tåsjöbergets sluttningar 1856 (Frist. 1857), "ingår ofta i bäckstrandvegetationen på granskogssluttningarne" 1894 (Grevillius 1895b), flerstädes t ex ovanför vandrarhemmet 1978!; 2,5 km VSV Norråker dike S vägen vid en mindre källbäck 1982 (L. Stenberg); Bäverdammbäckens utlopp ovanför skogsbilväg; drygt 2 km VSV Granön i två högörtrika fuktstråk i granblandskog rikligt 1983!; Klingerselet/Sjoutälven 1982 (L. Stenberg).
