Allmän och ymnig flerstädes vid den flacka nordmalingskusten. Utmed Höga Kusten sällsyntare. Här finns nästan enbart smärre bestånd som följd av att lämpliga miljöer av större omfattning är ovanliga samt att stränderna ofta är sötvattenpåverkade med instabilt underlag (jfr Ericson 1978). Dock glest spridd i strandängsfragment utmed brantkusten. Söder om Nordmaling endast känd som ängsbildande med större bestånd i Grundsunda Mattjäl 1922 (Almq. 1941); Sannafjärden N sidan massvis 1980! På några håll i utsötade havsfjärdar med blott smala förbindelser till havet.
Ekologi
Havsstrandängar.
Lokaler
Kusten Nä1ra Bäck = vid Bäckfjärden 1884 (Åkerbl. Ö). Själevad Paddal vid Bäckfjärdens stränder 1948 (Wmark); Domsjö i Örnsköldsviksfjärden 1919 (Skotte Ö); "på ett saltvittrande ställe på Prestängsskatan 2 mil från hafvet" 1881 (Reuterm. GB), lokal belägen på Veckefjärdens S sida i Moälvens nedre lopp, numera otänkbar miljö för arten. Grundsunda Risöfjärden udden S Vike I 937 (Hberg S); Ultråfjärden inre SV sidan NO Tvärlandsberget strandäng spars och småväxt 1980! Ådalen Ytterlännäs Hammar på älvstranden kulturspridd eventuellt med barlast? 1870-talet (Frist. S).