Löv- och blandskog i sydväxtbergens rasbranter, raviner, nipbranter och andra skogssluttningar med näringsrikt ej alltför torrt underlag. Vanligt inslag i gråalbestånd på både sumpig och torrare mark även i mycket skuggig, ofta kulturbetingad miljö såsom med lövsly igenväxande kulturmarker. Dessutom i strandlövskog och albårder såväl vid vattendrag som vid havsstränder. Vidare ofta riklig på kulturängsmarker såsom lägdor, nipor, åkerrenar, dikesslänter, vägkanter osv. Förekommer också som åkerogräs. Var förr allmän och ofta ymnig på nyvallar t ex på Härnön, i Säbrå, Högsjö, Solleſteå, Helgum, Ramsele, Tåsjö (Arnell 1918, primäranteckningar till 1925). Detta tyder på att spridning delvis skett med vallfrö.

Med rent vita blommor: Kusten Härnösand Framnäs (Arn. primäranteckningar till 1925). Säbrå Gådeå (Arn. primäranteckningar till I 925). Nordingrå O Tollsätter lövskogssluttning mot sjön 1968! Själevad Översjäla nedanf E4 vid stranden av Veckefjärden 1971! Nordmaling Nyåker jvgstn (Mörner 1935). N inlandet Anundsjö Norrmesunda fäbod 1975! Exemplar med mer eller mindre ljust röda blommor förekommer ej sällan och kan förväxlas med hybriden S. dioica x latifolia.