klådris
Myricaria germanica
Mer information om arten

Uppgiften hos Nordstedt (1920) att den första publicerade uppgiften om klådris i Sverige härrör från Ångermanland är felaktig då den refererade floran av Liljeblad (1798) blott anför "Indalsälven". - 41 (11).

Ekologi

Sandiga, grusiga och steniga älvstränder med sparsam växtlighet som översvämmas under vårfloden. Mest på flacka strandplan, låga uddar och revlar, men även på blockstränder. Ej känd nedströms Multrå vid Ångermanälven. På många håll försvunnen efter kraftverksutbyggnader i och med dämning och reglering av älvsträckorna. Torde numer saknas vid Ångermanälven i Sollefteå och Ed socknar där flera rika förekomster fanns innan Sollefteå kraftverk byggdes 1966. Arten har dock på andra håll kunnat etablera sig i torrlagda älvfåror samt på sprängstensupplag och muddermassor nedanför kraftverksanläggningarna, så t ex på en lokal vid Ångermanälven i Junsele och flerstädes vid Faxälven i Edsele och Ramsele (Mascher 1978c). Tilltagande igenväxning med i första hand gråalsly och videbuskage kan bli ett framtida hot mot dessa nyetablerade bestånd. Utom vid Faxälven, Fjällsjöälven och Ångermanälven föreligger endast spridda observationer av enstaka ex i landskapets södra och västra delar, bl a på tre lokaler vid Mjällån. Ett udda fynd av en planta på en parkeringsplats på Härnön utgör enda iakttagelsen vid kusten i Ångermanland. 

Lokaler

Kusten Härnön Notsand N sidan bilparkering på bortschaktad del av klapperfält en 4-5 år gammal planta 1982 (A. Burlin enligt Viotti), 1 m hög blommande buske 1987 (Fryl.). Ådalen Multrå Byttören vid Strinne i Ångermanälven (Modin 1916 enligt Sjögren 1917), på en sandrevel ymnigt (A. Möller enligt Frisendahl 1921). Sollefteå nedom Sollefteå "ad ripas fluminis Ångermanelfven" ymnigt 1824 (L. L. Laest. 1824 UPS); Hågesta• ön nedanför Sollefteåforsen ett meterhögt ex 1909 (Sjögren 1917 jfr Modin 1911), V delen av ön = Prästören ett flertal buskar 1958 (J. Sjöden enligt Westm. 1988), V om brofästet på öns S sida "100-tals stammar i ruggar, buskage och enstaka ex" försvann i samband med kraftverksbygget, återplanterades ej trots domstolsbeslut härom (Bergf. i Nya Norrland 1973-01-11); Risön 1955 (K. Holm LD); på forsens N strand "en tid ehuru fåtalig" (Nyberg 1902); Remsle älvstranden på N halvan av Remsleön 1955 (Westm. 1988); Berg 1902-08 (Rönnbl. LD S UPS jfr Birger 1909a), Bergs by "stenörn" ett 100-tal ex (A. Möller enligt Frisendahl 1921), på älvstranden 1942 (Grap. UPS); Fanbyn på älvstranden 1942 (Grap. S), älvstranden vid Fanbyören 1955 (Westm. 1988); Västgranvåg; Hvitörn; Granvågsörn 1860 (Enström LD), deltalandet vid Faxälvens utflöde rikligt (Sjögren 1917), Granvåg vid Faxälvens utlopp ett fåtal ex förr rikare men minskar genom erosion av Faxälven (A. Möller enligt Frisendahl 1921), Ångermanälvens strand strax S Faxälvens utlopp ett fåtal 1954 (Westm. 1988), några ex kvar vid Faxälvens utlopp (Guvå 1971), S sidan av Faxälvens utlopp i grustag mellan Borgnipan och Svalnipan samt i slänten mot grustagets NV sida ännu 1972-73 (markägare B. Edlund), förgäves sökt 1975! Ed "vid Ångermanån" 1825 (L. E. Flodberg UPS etiketten synes skriven av L. L. Laest. jfr Wahlenberg 1831); deltalandet vid Faxälvens utlopp rikligt (Sjögren 1917), d:o Osholmen och Harrörn (A. Möller enligtFrisendahl 1921), 1922 (Hagl. S); Österås 1887 (I. A. Örtendahl LD S), 1910 (Johns. S), 1913 (A. Möller GB), Österås by ett 30-tal ex på sandbank som förenar älvstranden med en holme, på försommaren dränkt av stritt vatten och anhopningsplats för timmerbrötar (A. Möller enl Frisendahl 1921); älven nedanför kyrkan 1856 (Frist. & C. P. Laest. GB LD S UPS jfr Frist. 1857), "över ett stort område på en stenörn mycket ymnigt i sällskap med Salix-arter" (A. Möller enl Frisendahl 1921), klapperstrand översvämmad vid högvatten 1928 (C. G. Alm UPS), Eds by och Kyrkbordet i vattenbrynet på älvstranden nedströms landsvägsbron några kraftiga buskar 1953, 1956, utgången på 1960-talet sannolikt p g a korttidsreglering vintertid (Westm. 1988), dock V Eds kyrka vid älvstranden på en flack landtunga i torr ljungmark 2 något tynande ex 1975!, ca 300 m nedströms landsvägsbron och 100 m från stranden en liten tynande buske ca 1975 (T. Karlsson enligt Westm. 1988). Ådalsliden (Grap. 1934); Sundmo vid Fjällsjöälven (Runqvist enligt Mo 1953), Fjällsjöälvens N sida 500 m NNO Sundmo på steniga och grusiga strandplan delvis schaktade delvis förr använda som timmeravlägg på båda sidor av nybruten skogsbilväg längs älven spridda buskar och glesa bestånd utmed ca 300 m omkring 35 större buskar, ställvis rikligt föryngring bl a i en fuktig grusgrop 1984! Junsele där Edensforsens kraftverk senare byggdes 1930-talet (T.Ehgström enligt Malmq.), Edensforsen nedströms landsvägsbron känt sedan 1940-talet (kraftverkschef O. Johansson enligt Malmq.), vid utsläppet från kraftverket på revel av sprängsten nära timmerupplaget på älvens N sida 34 ex varav 2 stora äldre och 15 småplantor 1977!, 1989!; även i gamla älvfåran bland stenblock O om timmeravlägget ett stort gammalt ex och en liten planta 1977! (Mascher 1978c), mitt emot föregående på andra sidan älven nära Urnans utlopp ett mindre ex 1978 (Malmq.); strax nedströms kraftverksdammen på V sidan (J. Molander enligt Malmq. 1988 r). V inlandet Viksjö Västanå vid Mjällån 1934 (E. Nordström GB); liten holme i Mjällån ca 2,5 mil från utloppet i Indalsälven (Mo 1947), sannolikt = Stordalsbäckens mynning i Mjällån (Mo 1953), förgäves sökt (E. Mo) 1983!; Villola vid Mjällån 1 ex; Bastusjön 1 ex (Mo 1958). Graninge l lokal (Mo 1955 jfr Anon. 1951); Graningesjön Malmåholmens S-ände uppgift "för ganska länge sedan" (Pierre 1975 r). Helgum Helgumsjöns S ände enligt markering på karta (And. & Birger 1912); vid kanal Finnån-Ledingsån NV Nybäcken 600 m SO Gullingesmyran på grus 1988 (A. Östman enligt Pierre); Fanby (Runqvist enligt Mo 1953); Faxälvens delta i Helgumsjön (Bergf. 1973 r). Edsele V Edsvik nipa och strandplan på muddermassor i Faxälven ett stort antal ex i olika åldrar 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Nordanåker vid Soldatedan, gamla kraftstationen på båda sidor av älven rik[ 1924 (Bergv.), 1948, 1950 (Bergv. S UPS), strax nedströms kraftverket i den torrlagda älvfåran även under den på stolpar upphöjda timmerrännan och på grusplan därovanför ymnigt med riklig föryngring bl a på grusplanen vid en rännil från dammen på O-sidan 1977! (Mascher 1978c); även nedströms till Kvarnån och spridda ex ännu längre ned 1977 (Bergv.); Klofsön N bron vid Ytterås; Gråtören längre uppströms numer utgångna (Bergv. 1985 r); Kvarnhusbacken (Bergv. enl Mo 1953). Ramsele 2 lokaler (Mo 1955), vid Faxälven (Mo 1958); Holme på den torrlagda älvbotten ovan Vangedsforsen (Bergv. 1973 r), i stenig älvfåra nedströms dammen S Holme 1979!; O Holme grusigt-stenigt strandplan med gråalvegetation vid dämd sträcka av Faxälven 1 km uppströms tunnelmynningen från Ramsele kraftverk 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Faxälvens strand vid Nylandsingena sparsamt 1968!; d:o O Skogmanstorpet på bägge älvstränderna rikligt och högväxt, flera i vattenlinjen av drivtimmer nedslagna plantor 1976!; nedströms Storfinnforsens kraftverk rikligt (Guvå 1971), 200 m nedom kraftverket verket rikligt 1975 (Sim. & Lindst. 1977), 1976!; Terrsjö i dike mot sjön på E. Eliassons ägor 1938 (Bergv.).

karta