På underlag av mo och mjäla i torra nip- och åsbranter, på tallmoar och i skogsbryn med gles talleller blandskog och gles, ofta trivial örtvegetation. Även på torr, blockig ängsmark. Blommar redan före mitten av maj i soliga nipbranter, eljest i mitten och slutet av månaden. Beroende av bara markfläckar för frönas groning, gynnad av viss kulturpåverkan, missgynnad av igenväxning. Som exempel på positiv inverkan av kulturingrepp kan följande iakttagelse nämnas. Omkring 1950 breddades en traktorväg genom det ursprungligen fridlysta nipsippområdet ovanför Nylandsingena och jord kastades i branten nedanför. Här växte mängder av nipsippor upp så att nipan lyste blå, men senare minskade antalet undan för undan (Bergvall i brev, jfr Lundqvist 1978a). Försök med markberedning för att gynna arten pågår i miljövårdsenhetens regi. Utan miljövårdande åtgärder torde nipsippans framtid i Ångermanland på längre sikt vara oviss. Tendensen har varit vikande, dock konstaterades en ökning 1990, som kanske delvis är en följd av markvårdsåtgärder, se tabell 7. Arten minskar även i Finland (Uotila 1969) men ökar på Gotland (Rosvall 1986).

Ådalen Gudmundrå "enl trovärdig uppg" (Arn. 1925). Ed Osterås (Mo 1953). Resele (stud Sehlberg enl Frist. 1857). Ådalsliden 1863 (Kempe & Leyonmarck LO), Nämforsen (F. Kempe enl Leffler 1866), sannol = Blomsternipan i Näsåker ca 1 km nedströms Nämforsen (Modin 1922), "ännu för några år sedan fanns där några ex vilka emellertid då inflyttades i en kryddgård i grannskapet" (Modin 1932), "några få stånd dels på platån dels i själva branten" 1931 (Grap. 1934 S), något 100-tal ex på 1940-talets mitt, l tuva 1949, bortgrävd 195 1 (Bern 1955), fridlyst 1950 (Anon. 1951), förgäves sökt senare. V inlandet Helgum skogsäng på gränsen mellan Ärtriks o Holmstrands byar nära landsv försvunnen genom uppodling ca 1882 (Modin 1922, 1932, 1953). Ramsele 12-13 lok eller lok-grupper: Bäckängs utjord nipsluttn vid nya k:an fridlyst 1913, betecknades som utrotad här 1915 o arten fridlystes i hela socknen (Åhlander 1914, 1916, jfr Florin 1948), nipa nära k:an (Modin 1932, 1953), nipan mellan hembygdsgården o tingshuset ca 30 ex 1959-62 (Bergv.); Bäckängesnipan i förlängningen av väg S-ut 500 m V Strömsundsvägens början 100-tals ex för 20-30 år sedan (Bergv. 1983 r); " 1/4 mil ovan Nylands by" säkert = den klassiska lok i den branta nipan ovanf Nylandsingena vid arbetsväg S-ut 1 km V Strömsundsvägens början 1856 (N. Nilsson S U PS, j fr Frist. 1857, ett 50-tal ospec belägg "Ramsele" främst från 1800-talets senare hälft i GB LD S UME UPS härrör säker! från denna lok), 1917 (Mörner 1920), ca 1.000 blommande ex på drygt 200 tuvor 1953 (Bern 1955), rikl 1969!, "övre delen av en mycket hög o brant nipa med gles blandskog" 100 blommande skott 1975, 94 d:o 1977 (Lundq. 1978a); i S vägvinkeln mellan väg 331 o Strömsundsvägen enst ex 1975 (S. Eriksson enl karta hos Databanken för hotade arter); Raskbergsbacken vid torpet Raskberget 1879 (E. M. Asplund LD jfr Arn. 1925), ca 500 blommande ex 1968 (Söderström 1969), i skogsbrynet på båda sidor om byggnaderna tätast vid ett skjul O torpet 85 blommande skott 1975, 113 d:o 1977 (Lundq. 1978a); ca 300 m NO o 500 m NV om torpet enst ex 1975 (S. Eriksson enl karta hos Databanken för hotade arter, jfr Lundq. 1978a); "nedre Raskbergsmon" 1858 (Nordenson S UPS), sannol = S landsv mitt för torpet mindre bestånd (Bergv. 1983 r); 1 km V den fridlysta nipan ovanf Nylandsingena spridd i ung tallskog S landsv 1917 (Mörner 1 920), ett SO-tal ex i slutet av 1960-talet (Bern enl Lundq. 1978a), över 100 ex 1968!, 400 blommande skott 1975, 714 d:o 1977 o nu den rikaste lok, enst ex även ovanf landsv (Lundq. 1978a); S om vägen till Nässjö by dels innanf ett skogsbryn i brant S-sluttn 10 blommande skott 1975, 39 d:o 1977, dels intill en lada i ett skogsbryn 2 blommande skott 1977 (Lundq. 1978a); Nässjö 1867, 1868 (O. Sillen S UPS, Åhlander 1916, Mörner 1920, Modin 1953), stenig ängsbacke N vägen till byn rikt 1968!, slåttervall o blockrik äng från byvägen till ca 100 m S boningshusen på Nässjö 2: 10 500 blommande skott 1975, 614 d:o 1 977 (Lundq. 1978a); strax O Nässjö by S vägen mot Kvarnbacken; 500 m SO Nässjö by S om en mindre väg åt SO enst ex 1975 (S. Eriksson enl karta hos Databanken för hotade arter); Flyn byområdet samt på andra sidan Flyån (Modin 1953) ej senare kontrollerat.

Arten har ibland inplanterats och uppdragits med frön i trädgårdar (Modin 1922, 1953). Någon gång har även inplantering i naturlig miljö förekommit, såsom i Junsele nipbrant nedanf fd ålderdomshemmet i Lillegård ca 1960 (H. Sehlin enl N. Sjödin enl Malmq.), 2 blommande plantor (B. Sjödin) 1986 (Malmq.), skall ha flyttats hit från en sedermera överdämd lokal i Ramsele vid hammerdalsvägsbron på Faxälvens S sida, intet närmare är känt om denna förmodade växtplats. En mycket sparsam förekomst i en vägskärning SV om älven V om nya bron söder om Ramsele samhälle förefaller vara nyetablerad, men har antagits möjligen vara planterad. Här fanns 1 ex 1986 (J. Kelley, Fryl.), 1 ex 1987, 4 ex 1989 och 5 ex 1990 (Lundq.).