Flerstädes allmän men något ojämnt utbredd i de S kustsocknarna norrut till Ullånger med särskild koncentration i Nora och Nordingrå. Dock vanligare i de sydligare socknarna än antalet noterade lokaler och förekomststråk visar. En annan koncentration av förekomster finns i de västra och nordvästra kalkpåverkade socknarna, i synnerhet Edsele-Ramsele, där arten främst är bäckkants-, myr- och sumpskogsväxt. Arten är dock sällsynt öster om Faxälven. I kusttrakterna norr om Nätra, i Ådalen mellan Dal och Ådalsliden samt i de flesta av de norra inlandssocknarna saknas vitsippan som vildväxande men ses inte sällan inplanterad.
Tidigaste noterade blomningsdatum är 4.4. 1973 i en vägslänt vid Edsätterfjärden i Nordingrå. l härnösandstrakten varierade blomningstidens början under 50 år 1874-1923 mellan 17.4. och 22.5., medeldatum var 8.5. (A. Arnell 1927). -343 (33).
Ekologi
Fuktig-måttligt fuktig, näringsrik löv-, bland- och granskogsmark, även i sumpskog, ofta i raviner, vid sjö-, bäck- och åstränder. Särskilt ymnig i lövskogsklädda raviner och eljest i glesa, björk- eller gråaldominerade lövskogspartier. I landskapets västra, kalkberikade socknar traktvis vanlig myrkantsväxt. I kustbandet ofta riklig på kulturbetingad mark såsom skogsbryn, betade hagmarker, igenväxande lägdor, dikes- och åkerrenar osv. Mindre bunden till sydlägen än blåsippan och ej kalkkrävande som denna, men som myrväxt finns arten endast i rikkärr.
Variation
Med purpurröda blommor: Härnösand 1917 (Johns. UPS). Säbrå Järsta (Mo 1953). Nordingrå ravin vid S änden av Koltjärnen 1973! Graninge Höån 1977 (Pierre). Tåsjö Tåsjöberget (Frist. 1858).
Lokaler
Kusten Häggdånger 13. Härnön 3. Härnösand 2. Säbrå 12. Hemsö "allm. o. rik I." 1928 (Grap. S). Högsjö 6. Nora 31. Skog 6. Nordingrå 36. Ullånger sockengränsen mot Skog till i höjd med Kålsta utmed E4 1980!; Askja gamla tingsstället (Skotte enligt Hagl. 1923). Vibyggerå S delen av Skuleskogen 1 km NNO Sund vid stigen Sund-SörKälsviken; N sidan av Sör-Kälsviken; N sidan av Förberget 1972 (A. Andersson 1972); Överdal bäckravin (H. Lindblom) 1968!; V Pålsjön skogssluttning 1969! Nätra S Bjästabodarna ravinsluttning i granskog 1982!; Bräckeån strax uppströms bron vid utloppet i Skulesjön 1955 (P. Edstedt); Skulnäs bäckravin och dike V E4; lövskogssluttning mot Skulesjön S Norrviksgården; 750 m NV Spjute lövskogsbacke ovanför landsväg 1973!; skogklädda diabashöjder V Västansjö flerstädes 1970!; Prästbordet 1884 (Åkerbl. Ö); ravin vid SV-änden av Ödensjön = Inre Bergomssjön 1947 (R. Kempe S UPS jfr Grap. 1947), 1976!; SV och NO Kornsjötjärnen skogssluttning, skogsbryn och raviner 1968!; kring Kornsjösjön flerstädes t ex Näs; Vik; Eden; Sunnansjö; Bjällsta; Bjällstaåns dalgång åtminstone till Jämtsborg 1984!; Orrvik örtrik skogsmark S byn och O sjön 1981!; utmed Orrvikssjöns N sida rikligt 1984!; utmed Nätraån flerstädes: Sörtjärnhöjdens SV-sluttning ovanför gården vid landsväg-åstranden V därom skogsmark, bäckravin och lägdkanter 1983!; nipa på S-sidan av avan vid Fors kraftverk 1975 (Sjöberg 1975); S Fors åns N-sida sumpskog och nipraviner massvis 1981!; SO Mjäla vid ån nedströms landsvägsbron (B. Eriksson) 1976!; Stenbergsbäckens ravin S Mjäla och ravinen V därom; utmed ån V landsvägsbron; Raningsbäckens ravin 1983 !; strax V Östersel; flerst O om Nyfors till sockengränsen 1984! Mo (E. Mo 1969). Själevad 1810 (Wahlenberg 1811). [Grundsunda Bölens skog oklar lokalangivelse möjligen = Bölen i Gideå socken där dock ingen nutida uppgift föreligger (Wikander enligt And. & Birger 1912).] Nordmaling Ledusjötrakten (Ericsson 1982), endast sedd inplanterad på tomt vid landsväg 1983!; rågången mellan Hallen och Mullsjö byar ca 200 m V stora landsväg 1943 (C. Malmström S jfr Grap. 1947, Wahlberg 1949), 600 m N kraftledning som korsar landsväg Hallen-Mullsjö i örtrik något björkblandad granskog på ömse sidor av vägen 1983!; Kälsmyrberget O-sluttning 1966 (M. & O. Johansson); Frängstorp vid Hörnån (C. Östman enligt U. Kyhlstedt 1984 r); Hörnsjö V om Hörnån nära jvgbron (G. Sandell enligt Wahlberg 1948, jfr Grap. 1934); granlid 1,3 km N "s" i Torrsjön enligt generalstabskartan = O om sjöns N ände (A. Rasmusson enligt Wahlberg 1931), några 100 m N sjöns N ände 1987 (Hellq.). N inlandet Sidensjö Surbäcken Middagsberget (R. Sundin 1981 r); Rössjö bl a Långsvedjebäcken; Nätraåns dalgång från sockengränsen mot Nätra till Drömmesjöns O-ände 500 m SV Brynge flerstädes rikligt 1984!; Orrviksjön; Drömmeån; Solum (R. Sundin 1981 r). Bjurholm Östervik vid en bäck (Olofsson 1962), Österviksbäcken intill B. Isakssons gård i Norrbyn "rätt så rikligt " sannolikt = föregående uppgift (Pleje 1983). Ådalen Gudmundrå (Arn. enligt And. & Birger 1912); S Sprängsviken O E4 1984!; Lunde utmed E4 1980!; Gissjöns NO-ände rikligt 1986!; Vadberget N Gissjön 1979 (Fryl. & Viotti); sluttning mot NO-delen av Gumåsviken (Guvå 1971); Nästvattnet (Grap. 1947); vid liten myr O avtagsväg till torpet Västeråsen 1971!; Ödsberget vid väg 90 1976 (Westm.). Bjärtrå Gålån örtrik skog ovanför bäckravinen 1979!; Bergviksberget 1972!; Lungviksstrand-Koltjärnen utmed E4 flerstädes 1980!; mellan Åksjön och Finnkåtorna lövblandskog 1983! Ytterlännäs Bollsta Bruksparken (Grap. 1947); Svartbäcken O Borgberget 1978!; Selsberget (N. Lundqvist); Torpån ovanför bron över vägen till Majaån 1940-talet (Bergf.). Dal SV Tunsjön i exklav tillhörande Torsåker drygt 20 lokaler (Westm. 1983 r); Åtjärnbäcken 1 km NV Hällsjösjön vid sammanflödet med Storstugutjärnbäcken 1949, 1983; Hällsjösjöns V strand 1983 (Westm.); Tunsjön (kapten Berggren enligt Hagl. & Hässler 1925); Dragtjärnsbäcken = Ladvattenån mot Tunsjön (Grap. 1947), 200 m V Tunsjön vid bron över Ladvattenån 1983; 1,1 km V sjön vid ån (Westm.). Sollefteå Granvattnets O-ände 1960 (C. Dahlin), Granvattenbergets S-sluttning 1984 (Westm. 1988 UME); bäcken 200 m S Knäsjöns SV-spets 1965; Lill-Långtjärnbäcken 600 m O Knäsjöns SO-spets 1976 (Westm. 1988 UME); 50 m S nuvarande Hallstabergets Sporthotell 3 ex 1956 (J. Sjöden), senare asfalterat (Westm. 1988). Långsele Långselåsens SV-sluttning på hygge sparsamt 1982, eventuellt utgången senare (Pierre, G. Sköld). Ådalsliden Hundforsberget (G. Ortqvist 1973 r); S Holaforsen vid gamla vägen på 10 år gammalt brandfält ca 1940 (P. Sundvall enligt Malmq. 1973 r), ej återfunnen schaktmassor lagda över platsen 1973 (Malmq.); ca 300 m längre bort i kraftledngata som korsar stora landsvägen O Remmen 1976! Junsele Tara vid Röån (Malmq. 1968), nära sammanflödet med Tarån rikligt 1981!; Kortinghöjden 5 km NO Ruske 1950-talet, 250 m S Kronostugan 50 m O väg i SV-sluttning med rörligt vatten och bottenskikt av mossor i halvskuggig barrblandskog tämligen rikligt men mest steril blott 10---15 ex blommande 1968 (Malmq. 1968). V inlandet Stigsjö Knyllhöjden SV Risnäs 1977!; Gillersberget SO-sluttning 1972!; Starrmyran 2 km O Gillersberget önrik skogssluttning (Fryl. 1975); allmän och riklig i socknen (H. Öhrling 1988 r). Viksjö N Långkrången vid Mjällån gammal kulturmark; Bastusjöklippen 1982 (Fryl.). Graninge 17 lokaler. Helgum 16 lokaler, O om Faxälven endast Ärtrik "täml allm" 1934 (Grap. 1947 S); Långsjöns SV ände några 100 m från sockengränsen 1984 (G. Sköld); Långsjöns O-sida trakten av Näsbodarna (S. Thelberg enligt Westm. 1988). Edsele 18 lokaler, V om Faxälven flerstädes allmän utmed bäckar och åar, i sumpskogar och myrkanter, O älven endast Lidbäcken S Utanede (Bergv.), skogssluttning 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Åkeröbäcken ovanför landsväg upp genom skogen till Källingsås = Åkerö fäbod; Norrnäs inget på J. Nässens ägor även uppåt nipan (Bergv. 1973 r). Ramsele 50 lokaler, i socknens O-del endast Vikens fäbod = Ranasjöbodarna (Arn. enligt And. & Birger 1912); V Ranasjöhöjden där bäcken från Stor-Ranasjön korsar en skogsbilväg mot S på hygge 1972 (Malmq.). Fjällsjö 14 lokaler, O-ligast OSO sidan av Brännknösen 3 km V Långvattnet hyggessluttning 1973 (Malmq.); N-ligast Stordalen V Degersjön; Mjövattenberget NO-sidan SV Mjövattnet fuktstråk nedanför skogsbilväg 1985! Tåsjö 10 lokaler, flerstädes både V och O om Tåsjön, på Tåsjöbergets platå till ca 620 m ö h 1927 (Grap. 1934), 1979!
Flerstädes inplanterad och förvildad även i trakter där arten ej förekommer vild, t ex Kusten Arnäs Dekarsön SV sidan vid gammal sommarvilla i tät lövskog 1978!; Malmön vid fritidsbebyggelse på O-sidan i skogsdunge 1975 (Hornman & Nyström 1977); Bonäset strandslyskog nedanför Skonertvägen 1987!; Stenberg (G. Westling 1979 r). N inlandet Gideå prästgårdsparken mot Gissjön inplanterad från Ullånger på 1930-talet (Bergf.). Ådalen Sollefteå Östnyland Nyland 1:48 300 m NNO jvgkorsning (Westm. 1988); Remsle på botten av Skedomsbäckens ravin S väg 335 1955 (J. Sjöden), möjligen trädgårdflykting från tomt på nipkrönet (Westm. 1988).
