Starkt koncentrerad till de kalkberikade trakterna mellan Faxälven och jämtlandsgränsen, i övrigt så gott som enbart på lokaler med basisk berggrund eller skalgrus. Starkt kalkgynnad, vid kusten ofta på skalgrus. Mycket sällsynt längre norrut i landet. - 121 (21).
Ekologi
Medelrikkärr och rikkärr med extremrikdrag, mest i kärrens randvegetation och rikligast i glest lövträdsbevuxna sluttningskärr med rörligt vatten. Även vid fuktdrag och källstråk i örtrika löv- och blandskogssluttningar, raviner och lundmarker nedanför sydväxtberg. Dessutom i sluttande fuktängar på rikt underlag, även skrabbslåttmark och på fuktiga örtrika dikesrenar.
Variation
Med övertaliga stjälkblad: Graninge Bastusjöklippens V del utm bäckstråk något enstaka ex med 3 blad bland normala 1976 (Pierre). Helgum Bodmyran O Kråkbäcken 3-bladig 1984 (Pierre); Långån vid Hästskon 2 km O Ytterbodarna 1 ex med 3 blad 1987 (I. Berg). Edsele Gideåbergsmyrarnas naturreservat Mellanmyran ex med 4 blad (Bergv. 1984 r).
Lokaler
Kusten Härnön (Engm. enl Hartm. 1843) ; Ösjön = Örsjön (Engm. enl Frist. 1857), 1 894 (V. Arnell UPS); vid Klubbsjön (Nordl. enl Arn. 1925). Särbrå Grofäll = Grofällsberget 1877 (K. Arnell UPS jfr Arn. 1925), 1922, 1927 (Johns. LO S), i O-kanten av lundmarken nedanf berget o vid stigen på SO-sidan 1976! Hemsö Karlsholm (Arn. 1925); Sanna 1897 (C. Kempe S). Nora Grönsvik lövdunge i sluttn S gårdarna ca 30 ex 1980!; sluttn ca 500 m N Hamptjärn 1 ex 1976 (Ståhl 1978a, b). Nordingrå Halsviksravinen SV N. Rävsöviken i V sluttn 50 m S om en liten myr spars 1969 (Lundq. 1970, 1978b); Rävsön V Rävelviken fuktig lövskog på gammal kulturmark 1987 (Sim.); Bredviksravinen O Bredviken 1965 (Nyl.), myrkant i myrens NO-hörn rikl 1975 (Hellström 1976); dalgång O Trollarviken 1970!; Villmyran i SO-kanten spars 1969! (Mascher & Nyl. 1969). Vibyggerå skogssluttn mot SV mellan Lång-Mjösjön o Gålsjön spars 1971! Nätra S. Ulvön vid Fäbodsjön (Arn. 1925), vid fäb vid S delen av sjön 1989 (Nyl., Göteborgs Bot. Förenings exkursion); N. Ulvön äng vid Bysjöns S ände N holmen 1926 (L. Silen UME), ovanf landsv på skalgrus ca 1955 (P. Edstedt), 1972!; d:o Flögstångsbergets NV-sida 1989 (Fryl.) ; Ronön ravin på NV sidan ca 10 ex 1976!; Älgön myr på öns N del ca 10 ex 1975 (Hornman & Nystr. 1977); i Slåttdalen ovan Näske fäb = dalgången V Slåttdalsberget 1853 (Reuterm. GB), "ett stycke från Näske fäbodar jemte Tofieldia borealis" (C. J. Törnqvist enl Frist. 1857), Slåttdalsmyran V Slåttdalsberget rikl (H. Lindblom) 1967! (Mascher 1976b); SO-delen av Krypen ovanf ravinen 1,5 km NO triangelpunkten på Skäftedalsberget i fuktig örtrik blandskog 10 ex 1986; Järvvik 1884 (Åkerbl. Ö), ängsmark rikl 1946 (Grap. 1947 S UPS), örtrik lövskogssluttn mot Skulesjön utm källstråk, i ört rik åkerren samt fuktiga dikeskanter utm landsv flera 10-tal ex 1970! UME h o senare, även i fuktiga svackor i ört rik ängsbacke ovanf landsv 1983!, 1989!; berg V Granberget N Långnäs örtrik sluttn mot SO spars 1970! Själevad S Ögeltjärnen SY Gullvik kärr o fuktig örtrik skog 1984 (H. Sundin), spridd 1985! , åtsk 1987! Ådalen Gudmundrå örtrik sluttn mot VSV på fuktiga avsatser nedanf torpet Västeråsen 1968 (Nyl. & Fryl. ), 1971 ! Bjärtrå Butjärnsberget spars förr, lok numer svårt igenväxt med lövskog (K. Grönqvist 1988 r). Yllerlännäs O Valasjön i närheten av Häsjön = StorHerrsjön? (Bölin 1932). Dal myrar N Abborrsjön i enklav till Torsåker (Bergl. 1974); V kanten av myr 600 m SSV höjdmarkeringen 415 m på gen-stabskartan = Pålmyran 1 km NO Abborrsjöns O-ände i enklav till Torsåker 1955 (Westm. 1965). Sollefteå 1898 (O. Gyllenkrok LD); litet myrstråk vid Rödsta fäbstig 2,6 km N V. Spannsjöns V ände 1961–62 (Westm. 1965). Ådalsliden Tommarn - läge? - (Mo 1953). V inlandet Stigsjö Högvalla = Gillersbergets SO-sluttn (Mo 1953), örtrik blandskog ovanf o nedanf landsv 19721; V bäcksammanflödet 1 km N Djupsvedjan liten översilningsmyr vid gåltjärnsvägen (Fryl. 1975). Viksjö Nyhemmanet 600 m OSO Gammelgården gammal slåttermark intill tomt O om vägen 1985 (L.-O. Norén); d:o skrabbslåttmark ca 500 m S föreg 1988 (H. Öhrling). Graninge Bastusjöklippens V del utm bäckstråk 150–200 ex 1976 (Pierre); Abborråsen V Vällingsjön sluttn mot tjärnarna 1980 (S. Persson), flerst 1981 (Pierre); Björnkällan på Björnkällmyran fuktstråk N skogsbilv l ex 1980 (Pierre). Helgum V Rödmyran 4 km N Susannaberget O Nybyggesvägen 1983 (L. Sköld en! Pierre); källdrag 700 m SO Rödhällhöjden 1984 (L. Sköld & Pierre); Bodmyran O Kräkbäcken 1984 (Pierre); strax N Helgumsbodarna SO Finnsjön vid en bäck 1974 (K. G. Höglund enl Pierre); Åsberget N älven (Bergv. 1973 r); Rådom (Runqvist enl Mo 1953); Holmsta fäb = Ytterbodarna sumpängar vid Långån 1934 (Grap. 1947 S); Nils-Eriksmyran N Storkälen S Långån 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Storkälen 2 lok i sumpskog på den ena flera 1000 ex; Långån 1 km ONO Ytterbodarna 1989 (J. Brunet); Långåns S sida S Mamsellmomyran 150 m uppströms landsv rikl 1981 (Pierre); Långmyran; Holmstakälarna N delen rikl 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Runeåberg (Bergv. 1973 r); Kumyran 1989 (J. Brunet); Prästflon tusentals i myrens NO-del i sluttande glest trädbeväxt kärr 1972!, (Ohlson 1980, 1982); Gräsflon 2,5 km NO Prästflon längs bäcken 1981 (Pierre). Edsele Gräslanden vid landskapsgränsen 1989 (J. Brunet); Runflon 1982 (Muhr & Kustås); Stensjö; Vike (Bergv. 1973 r); Stordjupdalen = Djupdalsbäckens ravin (Bergv. enl Mo 1953); Björkmyran i Djupdalsbäckens SV sluttn (Bergv. enl Mo 1953), rikl 1978!, (Sohlin & Bergst. 1980); Bodflon 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Gideåbergsmyrarnas naturreservat Småmyrarna 1950 (Bergv. 1953 S UPS), rikl 1967!; d:o Mellanmyran 1960 (Evers LD h), 1979!; myr O Lövåsån O Nykojan 1972!; Stormyran O Lövåsån 1,5 km N Nykojan 1973! Ramsele på en nipa 1895 (E. B. Almquist enl Almq. 1941); Lokbergstorpen slåttermyr vid sockengränsen 1989 (Pierre); myr N Bitarberget 1972!; Stormyran NY Valasjöberget 1985 (Sim.); ravin mot älven N Ovanmo 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Långmyran strax SV slalombacken 1972!; myrar SO o NO Nöttjärnen 1973!; Lövlund (Bergv. enl Mo 1953); vid Lafssjön 1 km NNV Lövlund 1000-tals ex 1983 (Bergv. & Pierre); Övermyran 700 m N Lafssjöviken 1981 (Pierre); myrar vid Rapatjärnen S Stor-Grössjön 1983 (Sim.); Långmyran SV Kängsjöån 1989 (C. Hultgren); Bodflon SV Vallåsen 1980!; Krånge nedom Nylandsnipan = nipsipplokalen ovanf Nylandsingena 1960 (D. Åkerblom enl Bergv.), 1969!; Nässjö (Bergv. enl Mo 1953); Nässjöingena (Berg & Ohrling 1988); Flyn källkärr vid älvstranden mellan byn o Storfinnforsen inom Ramsele kraftverks dämningsområde (Holmen 1959); örtrik skogsmark S landsv SO Storfinnforsen 1976!; skogskärr NV Stockbergstjärnen 1979!; Haralandsmyran S Äxingen; Stormyran SV Äxingen; Flärkmyran N Kvarnån 1971!; Tvärmyran strax NV Svedbergsviken i StorFinnsjön; högörtrik skogssluttn SO Sör-Vimmervattnet 1976!; örtrik vägdikeskant S Norr-Vimmervattnet; Gammbomyran V skogsbilv V Håvitjärnen 1978!; inom inventeringsområde i NV Ramsele begränsat av kraftledn O Lill-Mårdsjön-Storfinnforsen-Stor-Bodvattnet samt en linje V-ut därifrån till Nedre Vallvattnet noterades förutom redan nämnda lok ytter! 17 växtplatser i streckat område på kartan 1975 (Sim. & Lindst. 1977, 1978); ytterl 4 lok i området 1989 (J. Brunet); ytterl 2 lok d:o 1989 (C. Hultgren); 500 m SO Nordsjö skogskärr ovanf landsv (Å. Malmquist) 1984!; Nordsjö fd slåtter- o betesmark på den mittersta gården i byn 1989 (H. Ohrling); skrabbslåttmark vid väg mot Äxingen 700 m SSO NV-ligaste gården i Nordsjö 1988 (Sim.). Tåsjö Tåsjöberget "Tvåbladsmyren" liten sluttnmyr 550 m ö h 1955 (Westm. 1978), d:o bergets SV-sluttn = föreg? (Henriksson 1970); Sandnässkogen mellan Flåsjön o Nordberget 1927 (Cederg. S); Nylands by 1955 (Westm. 1978).
