Djupt nerskurna, skogklädda, blockiga bäckraviner med gles vegetation, sumpskog, blockmark i rasbrant, bergsklyfta. Kan kolonisera smärre avröjda markfläckar. Sannolikt beroende av något basiskt underlag, rörligt vatten, skugga och svagmåttlig konkurrens. 

Kusten Häggdånger Dalund i djup stenig bäckravin (Mo 1953), ej återfunnen på 1970-talet. Vibyggerå Värnsberget O-­sidan nedom branten i blockmark 1932 (Hberg 1932), 1934 (Hberg S UPS), ej återfunnen på 1970-talet. Nätra Näske fäbodar med all sannolikhet = Slåttdalsklyftan 2 km NV om bodarna 1882 (V. F. Holm UPS jfr Hyl. 1953), 1935 (Hberg 1938), (Mossberg 1955), invid O-väggen av den djupt nerskurna skuggiga klyftan på fuktig blackig mark sparsamt 1969! h, 1990!, även strax V om södra ingången till klyftan 1980 (A. Anderberg). V inlandet Stigsjö Ilmyråns bäckravin 500 m SO Gillersberget delvis storväxta rikliga bestånd på örtrika skuggiga blockstränder, även i ett fuktstråk som avröjts för kabelnedläggning och här tillsammans med Agrostis clavata 1982 (Fryl. 1985), 1983! UME UPS h. Viksjö Mjällån V sidan NV Långkrången djup skogklädd delvis blockig ravin måttligt 1982 (Fryl.), 1983! ; d:o V-sidan 700 m N Långkrången mest i lövskog på gammal kulturmark på levéer invid ån 1982 (Fryl. 1985); Kolasvedbäckens nedre del; ravin ca 50 m S kröken på Eksjöåns nedersta del mot Mjällån 1988 (Fryl.); 300 m SSO Gammsågen på socklar i fuktig lövskog utmed ån sparsamt 1983!; 1 km SO Käckelbäcksmon djup granskogsklädd bäckravin S Mobäcken på örtrik delvis sumpig ravinbotten ymnigt i ravingrenen mot SO tillsammans med Glyceria lithuanica, Agrostis clavata och Poa remota; djupt nerskuren skogklädd ravin 250 m O föregående lokal måttligt (Fryl.) 1983!; liknande ravin 200 m SO föreg rikligt bl a i ravinbranternas nedre delar samt spridda ex i storväxta Matteuccia-bestånd och i blockmark ända ner till Mjällåns strand 1983! (Fryl. 1985); ravin 100 m SO föreg 1982 (Berg & Öhrling 1988, okänd källa, ej enligt Fryl.). Helgum NV Åkälen mellan Getklövmyran och Långån sumpskog (J. Brunet h). En felaktig angivelse från Vibyggerå Valaberget hos Hylander (1966) torde härstamma från Grapengiesser (1953, jfr även brev till Wahlberg UME) som förväxlat Värnsberget med denna lokal. Oriktig är uppenbarligen även en uppgift från Ullånger Lakaberget (Bergman 1952 jfr Guvå 1971), här föreligger av allt att döma förväxling med Milium effusum.