Sällsynt i de södra och norra kusttrakterna samt i det nordöstra inlandet. Ett annat område med låg frekvens utgör den på lämpliga miljöer fattiga Ångermanälvens dalgång. - 301 (32).
Ekologi
Medel rik kärr, särskilt översilade sluttningskärr utmed rännilar, källdrag och bäckstråk samt på strängar i flarkkärr. Växer helst i blöta partier på öppna kärrområden. Påträffas ibland sparsamt vid kärriga stränder av vattendrag och i kärrkanter vid tjärnar och sjöar. Karaktärsart för medelrikkärr, ofta tillsammans med Phragmites australis, Molinia caerulea, Carex dioica, C. buxbaumii, C. flava, C. lasiocarpa, Eriophorum latifolium, E. gracile, Scirpus hudsonianus, Pinguicula vulgaris eller ännu mer krävande kärrarter i västra och nordvästra Ångermanlands kalkberikade kärr. Saknas i rena fattigkärr. Klart kalkgynnad med lokalanhopningar framförallt i landskapets västra delar men även i Höga Kustens diabastrakter. Vissa kustförekomster betingas utan tvivel av skalgrus.
Variation
Formen här är mycket enhetlig och sällan svår att avgränsa från andra representanter för släktet såsom D. majalis subsp. lapponica och D. incarnata var. cruenta. Den är avsevärt mindre variabel än dessa. Avvikelser med ljust köttröda blommor och/eller kortare, breda blad förekommer främst i västra Ångermanland. En mer robust ”sydsvensk" typ har undantagsvis observerats t.ex. i Graninge Storhöjdberget strax NV skogsfrureservatet 200 m SV Mörttjärnen (Pierre foto). Ibland förekommer en ganska markant finfläckighet koncentrerad till bladbaserna, men detta drag bör inte tolkas som tecken på hybridisering.
Med rent vita blommor: Graninge Stor-Jämtmyran 7 ex bland 250-300 normala (Pierre) 1975!, 33 ex 1977, 16 ex 1978, 7 ex 1984 (Pierre).
Med ljust lilafärgade blommor: Edsele Stensjöflon V delen nära randskogen ca 25 ex 1982, lika många 1986 (Pierre foto), sannolikt ny för Norrland och för den nordliga varianten av D. incarnata, jfr Lundqvist (1967).
Monstruös form med gaffeldelad stängel och två blomax: Fjällsjö Håvimyran 1 ex 1977! h.
Lokaler
Kusten Häggdånger myr SV Vägsjöknösen N Sandstensfjärden 1973 (Fryl.). Härnön vid väg bortom Stenhammar (Arn. manus till 1925 opublicerad); myr O Långseberget (Fryl.) 1972! Nora 4. Nordingrå 12. Ullånger Bergmyran = nära Bergsjön? (Bergman 1952); kärr NV Norr-Almsjön (H. Lindblom) 19771 Vibyggerå myr 750 m SO Lång-Mjösjön; kärr vid vägen SV Sanna N Gålsjön 1971!; sluttande kärrstråk O Högsvedjan S Stor-Degersjön (H. Lindblom) 1968!; Skuleskogen Dalsjön vid utloppet intill bäcken 19791 Nätra 12, bl.a. på S. och N. Ulvön samt 6 lok i Skuleskogen, på fastlandet i övrigt endast kärrstråk V Granberget 1 km N Långnäs 1970! Själevad Klösan sluttningskärr på öns SV del (H. Lindblom) 1970!; kärr S Ögeltjärnen SV Gullvik 1984 (H. Sundin), 1985! Grundsunda Degermyran NO Mosjön strax V E4 dikad sluttande myr under igenväxning 1972! Nordmaling Hyngelsböleåsen litet källkärr ovanför nedre delen av Kodalsforsen 1966 (O. Johansson UME).
N inlandet Anundsjö Torrvattensmyran NV Torrvattnet flarkkärr 1981!; sluttningskärr N landsväg 5 km SO Kläppsjö 1971!; Stormyran 2 km S Stavarn (Björkbäck 1970 r), (Arnström m fl 1979); Rocksjömyran 5 km SO Tärnickberget 1982 (Edin). Bjöma Lockstaån mynningsområdet i Västersjön V Lockstaberget myrpartier innanför strandbrinkarna (Wallin 1982a); sluttningskärr strax S Backtjärnen V landsvägen Klubbsjön-Remmarsjön 1971!; Klubbsjön vid V stranden av udden i SO 1 ex (E. Mo) 1971! Bjurholm odaterad (R. Bergenhamn LD "Habenaria conopsea" det S. Ericsson); Sjöfällbäcken N Balsjö myren ovan kröken (Ericsson 1982).
Ådalen Gudmundrå mellan Frånö och Abborrsjöberget (Arn. manus till 1925 opublicerad); Torpmyran V Västeråsen; liten myr i vägens NO-vinkel vid avtaget till Västeråsen 1971! Ytterlännäs 6 lok i socknens V-SV del. Dal myr S Nilsmyrorna NO Åtjärnen; den södra av Nilsmyrorna (B. Boman enligt Pierre 1978 r). Styrnäs O Lång-Mjösjön 2 myrar 1971! Boteå Kalknäsbodarna (enligt uppgift till Bergv. 1981 r); myr SV Namntallhöjden invid skogsbilväg 1959, 1966 (P. Edstedt). Sollefteå Per-Jansmyran N Norsjön 1968 (Björkbäck); myr mellan Lill-Hundtjärnen och Stor-Hundtjärnen 1975!, 1980 (G. Sköld); SV Hallstaberget Djupdalen vid Åsbäcken (Nyberg 1902 jfr Grap. 1947); Åsmyran S Åsmyrberget 1943 (Grap. 1947 S), 1961 (Westm. 1965); Näverdalsmyran N Åsmyrberget 1948 (Grap. S). Långsele myr mitt på Stor-Aspsjöns N strand 1967 (S. Thelberg enligt Westm. 1988); myrstråk 1 km V Stor-Aspsjön 1980; myr NO Stor-Aspsjön eventuellt i Sollefteå? 1981; myr ONO Långselåsens topp 1983 (G. Sköld). Resele Tängsta-Stormyran 1968 (Björkbäck). Ådalsliden 8. Junsele 20.
V inlandet Stigsjö Starrmyran 1,5 km O Gillersberget; Vålmyran 1 km SO föregående (Fryl. 1975); N Djupsvedjan översilningsmyr 1975 (Fryl. h); N Gillersberget myr S Håkabacken (Fryl. 1975). Viksjö myr 1,5 km OSO Nordanå vägskäl 1971!; myr O Vällingsjöns S ände 1981 (Pierre). Graninge 17. Helgum 17. Edsele 41. Ramsele 101, med stark koncentration V om Faxälven. Fjällsjö 6. Bodum 1868 (Sillen UPS); Gesflon 19771 UME UPS h. Tåsjö 10.
D. incarnata representeras i Ångermanland genomgående av den nordliga var. borealis (Neum.) Hyl., jfr Hylander (1966).
