Brantberg på platåer, hyllor och öppna rasbranter, torra klippskrevor, hällmarker, steniga och sandiga havsstränder, torrängsbackar med lågväxt gles vegetation, gårdsplaner, gräsmattor, sandiga och grusiga hamn- och fabriksplaner, bangårdar, vägslänter, vägkanter, grustag. Vid ekologisk spännvidd, härdig i mycket torr och mager miljö t ex i tunt vittringsgrus på hällar.

En nedliggande, smalbladig form med långa utlöpare urskiljs ibland som egen art eller underart: R. tenuifolius resp R. acetosella ssp. tenuifolius, rödsyra (jfr Krok & Almquist 1984, Nilsson 1986). Sannolikt hithörande former har setts i rasbrantsmiljöer men inte särskilt note­rats i landskapet.