Förekommer rikligt i Tåsjö sockens kambrosilurområden, t ex Tåsjöbergets sluttningar och V om Tåsjön samt på kalkmoränberikad mark i västra Helgum, Edsele och Ramsele. Når nedströms utmed Ångermanälven endast till Rödsta vid Sollefteå på S sidan och till Berg på N sidan. Saknas nästan helt i de nordligare älvdalarna. Artens frånvaro i Höga Kustens diabas- och skalgrusområden är särskilt anmärkningsvärd. - 242 (20).
Ekologi
Ingår i högörtvegetation i näringsrik, fuktig skogsmark särskilt vid käll- och bäckstråk i rasbranter, skogssluttningar, raviner, myrkanter och vid stränder av vattendrag. Koloniserar dikesrenar, fuktängar och hyggen. Kalkberoende eller i varje fall starkt kalkgynnad, vilket i kombination med dålig långspridningsförmåga hos fröna anses förklara utbredningens begränsning till landskapets västra och nordvästra delar (Fries 1949).
Lokaler
Kusten Häggdånger Dalund (de Ron enl8gt Arn. 1925), rikligt i bäckravin SV gården 1972!; Skedom (Mo 1953). Härnösand = följande lokal? 1877 (J. Tyren LD). Säbrå Gådeådalen sparsamt (Engm. enligt Arn. 1925). Arnäs (V. F. Holm enligt Frie 1857). N inlandet Bjurholm Lögdeälvens översta del älvstrand vid landskapsgränsen 1977 (Ericsson). Ådalen Gudmundrå Bastukullen N-sluttning mot Mjövattnet 1946 (Segring 1947); Svarttjärnberget; bäckravin Gäddtjärnen-Ytterhansjön (Guvå 1971). Ytterlännäs Vitberget (Mo 1953). Dal Tunsjön (kapten Berggren enligt Hagl. & Hässler 1925). Sollefteå 1888 (C. A. Pettersson S); Rödsta (Modin 1911), i raviner 1939 (Grap. S), bäckdal N jvg vid Rödsta föreningshus 1950 (Westm. 1988); Skärvsta (Modin 1911), 1922 (Hagl. 1923, Mo 1947), ravin 700 m NNV lasarettet; ravin 850 m NNV d:o ymnigt 1983 (Westm. 1988); Granvåg 1910, 1912 (A. Möller GB UPS); Ö. Granvåg 1922 (Hagl. 1923), Lungåbäckens ravin nära älven 1950, I 985 (Westm. 1988); SO Granvåg (Mo 1953); V. Granvåg bäckravin 1944 (Grap. S); Berg 1902, 1903 (Rönnbl. LD S UPS); Kvarnhusbäcken O och V väg 90 1987 (Westm. 1988); Fanbyn 1941; Björkängs by 1942 (Grap. S), nipravin 1954 (Westm. I 988). Långsele Bergsjöbäcken S Blomsterberget 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Nässjö i barrskog 1944 (Grap. S). Resele uppströms Tängsta ravin från sedimentplatå SV jvg; Norrtannflo vid soptipp (Sjörs 1960); bäckravin N Mo 1979! Åda/lsliden 1911 (Johns. UPS); (Arn. 1925); vid Fjällsjöälven: Kilforsbäcken 1982 (Malmq. ); Kilån; Sundmo (Mo 1953); Sundmo vid landsväg S skolan 1978!; älvens N sida 700 m N Sundmo nipravin och nipfot rikligt 1984!; vid Ångermanälven: Lidgatu 3 lokaler (Sjörs 1960); Svängbäcken; ravin mellan d:o och Näsåker 1978 (Malmq.); Näsåker (Mo 1953), d:o nedanför Blomsternipan 1978 (Malmq.); Nämforsen (Sjörs 1960); rastplats vid Laxbäcken strax O Nämforsen ymnigt 1983 (Westm. 1988); Stordalen 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Kringelnipan 1973; 2 km N Åkvisslan 1977 (Malmq.); Åkvisslan-Betåsen 4 lokaler 1978!; Älggårdsbäcken S Betåsen 1979!; 1 km V Kilforsen vid landsväg 1972 (Malmq.). Junsele Tarån S Storflöje; Röån vid Rö sammanflödet med Tarån 1979 (Fryl. & Viotti 1981), 1981!; Kittlaberget vid gruvan 1968; Kortingberget 1970 (Malmq.), 1973!; Hällbyforsens O-strand 1958 (Rune 1958). V inlandet Viksjö Bastusjön (Mo 1947). Helgum 25 lokaler främst i socknens N och NV delar V om Faxälven bl a nedom Gransjö 1867 (Arn. 1925 UPS); Ärtrik och flerstädes (Grap. 1947 S); Flasmyran V Kråkbäcken 1984 (Pierre); Bakåberget SV Västby 1979 (Fryl. & Viotti); NV Ytterbodarna; Långån flerstädes; slåttern Guldbördan; N. A. Nilssons vattenkälla och N. J. Edlunds gård i Övre Holmsta ca 1890 (I. A. Jakobsson markeringar på karta 1934 enligt Westm. 1988). Edsele 24 lok i V delen inklusive Faxälvdalen. Ramsele 100 lokaler i V delen inklusive Faxälvdalen; i N delen av socknen bl a Nordsjö by flerstädes 1984!; Nördhöjden S-sluttning mot Lill-Mårdsjön 1980 (Viotti); i O-delen inklusive Fjällsjöälvens dalgång endast strax NV Strömnäs nära Fjällsjöälven 1972 (Malmq.); Kvarnåns utlopp 1,5 km SO Imnäs; Storbäcken 1 km S Nordankäl 1978!; Sågbäcken V Lill-Terrsjön (Malmq.) 1981!; Lill-Terrsjön S sidan 1981 (Malmq.). Fjällsjö Håviberget S-sluttning bl a på hygge 1977!; skogsbäck S Snarkåsen 1979!; bäckravin vid Fjällsjöälven V Sikselet 1980; bäcken Midskogstjärnen-Tjöråtjärnen S nya landsväg ca 1980 (Malmq.), 1989!; Bodberget S-sluttning N Skirsjön 1982 (Malmq.); Tannån S sidan nära Brokojan vid sockengränsen mot Bodum 1968 (Malmq.), 1976!; Degervattenberget NO-delen V Degervattnet högt upp i ravin åtskilligt 1985!; Stordalen N därom 1985 (Malmq.). Bodum Tannån N sidan mitt emot lokal vid Brokojan 1968 (Malmq.), 1976!; flerstädes vid Rörströmsälven Hocksjö-Flyn i rik fuktig granskog bl a NV Stormyran; d:o SV Hocksjöskallen 1982 (Bohlin & Gärdemalm 1983); vid älven 1 km SV Hocksjöskallen och nedströms båtläget 1986!; Tåsjöälven (Mo 1953); Brattforsberget 1977 (M. Malmquist); N Hällvattnet ovanför landsväg 1973! Tåsjö vid Rörströmsälven i det O-ligaste sockenhörnet 1982 (Bohlin & Gärdemalm 1983); Tåsjöberget 1856 (Frist. & C. P. Laest. LD S UPS), (Grap. 1928), rikligt i SV-sluttningarna 1969!; Tåsjö vid pensionatet (Mo 1953); Tåsjö Ö. by massvis 1926 (Sam. manus i S); vid Prästtjärnen på Tåsjöbergets platå 1979!; Valåbäcken 1971!; granskog N Rörström; bäck V Råberget 1978!; bäck NO Smalberget V Bellvikssjön; granskog 1 km SO föregående 1980!; granskog SV Aldernäset; Nylands skog rikligt 1977!; Storbäcken vid Svedje; Granön (Malmq.) 1977! ; Bäverdammbäcken nedre loppet mot Sjoutälven; SO Tallmyran högörtrika fuktstråk vid skogsbilväg 1983!; Klingerselet/Sjoutälvens nedre lopp 1982 (L. Stenberg).
En uppgift från Vibyggerå Mjältön (Mo 1953) beror på felskrivning för Lactuca alpina (Bergv. 1973 r). Linne (1737, 1745, 1755) skrev både i sin Flora Lapponica och i två upplagor av Flora Svecica att arten visade sig då han kom in i Medelpad och Ångermanland "vid de större bergens rötter". Uppgiften skulle vara den första från landskapet, men det är tveksamt om någon konkret ångermanländsk observation ligger till grund för formuleringen. Det bör påpekas att de uppgifter som redovisats på kartor av Fries (1949) inte medtagits här till den del de bygger på material från riksskogstaxeringar och rundfrågor till skogstjänstemän.
