Arten har sin svenska nordgräns som spontan i Nätra Krypen i NO-delen av Skuleskogen ca 63°8' N. Ofta planterad vid gårdar, i villasamhällen och parker. Spridning från planterade bestånd till naturliga miljöer sker förhållandevis lätt, vilket försvårar bedömningen av vissa bestånds ursprung. Landskapets spontana lönnförekomster kan på goda grunder antas härstamma från värmetiden. Alla kända dylika lokaler har beskrivits av Mascher (1978b) med aspekter på utbredning och ekologi. Lokalgruppen (6) i detta arbete har nedan uppdelats på två lokaler. Detaljkarta över växtplatser i Skule skogen hos A. Andersson (1972). - 23 (6).
Ekologi
Sydväxtberg i bergrötter och rasmarker samt bäckraviner och örtrika skogssluttningar på mullrikt underlag i lövskog, blandskog och någon gång ren granskog. Gynnad av basiskt underlag. Exposition mellan NO-SV, övervägande O-S. Höjd över havet ca 15-300 m. Rik fruktsättning och föryngring på de flesta lokalerna. Synes ofta överleva skogsavverkning och tillfälligt även gynnas härav med rikligt uppslag av ungplantor.
Lokaler
Kusten Nora Bölesta by "temligen stora och vackra träd samt med mognade frukter fanns i en granskog" l824 (L. L. Laest. l824 UPS), säkerligen = Lönnto 2 km SO Bölesta i ravin med granskog 4 stora träd och riklig föryngring 1975! UME UPS h, (Ståhl 1978a, b); Bergviken "vild enl. patron Vikner" (Arn. enligt And. & Birger 1912), förgäves sökt 1970-75. Nordingrå Ringkalleberget NO-branten tämligen rikligt lågväxt 1926 (Grap. 1934 S), flera kraftiga träd i rasbrant 1969-71!, (Fagerv. & Stenb. 1974); Själandsklinten diabaskalottens S-sida flera smärre ex 1971!, nedanför S-stupet 1 ex 1976!; Ängesberget O-sluttning stora träd i lövskog 1968!; Halsviksravinen SV N. Rävsöviken i gran- och blandskogsklädd O-sluttning spridda större och mindre träd 1966! och senare (Mascher 1970a, Lundq. 1970, 1978b); Bredviksravinen O Bredviken ett större bestånd 1965 senare utgånget efter kalhuggning (Nyl.), 1 litet ex 1972!, 1 buske i blandskog 1975 (Hellström 1976); Omneberget S-brant och lövskogssluttning l875 (Arn. 1918 UPS), (Åslund 1878), stora träd i lövskog 1968! och senare, (Svärd & Vänst. 1971); Stordalsberget = Dalsberget i socknens V del (Hülphers 1780), några 12-l5 m höga träd 1892 (Örtenblad 1893, 1894), 1932 (Grap. 1934 S), i rasbranterna mot O rikligt flera stora träd i lundmark 1967-82! Ullånger 1 km SV Högkälstoppen i brant lövskogssluttning invid en gammal stig uppför branten 5,5 km från närmaste bebyggelse måttligt 1984!, möjligen kulturspridd?; Lakaberget O-sluttning ett 20-tal ex (Bergman 1952), hygge med 2 stora träd och riklig föryngring 1970! UME UPS h. Vibyggerå Valaberget S-brant mot havet 1932 (Hberg 1932), rikligt 1968! och senare; Skuleberget 1824 (L. L. Laest. 1824), ymnigt i SO-branterna 1857 (Frist. & Schönmeyr S jfr Frist. 1858), "ganska allm längs hela S-sidan och delvis å SO-sluttningen" 1901 (Örtenblad enligt And. 1902), rikligt stora träd i O-branten och spridd i S-branten 1965! o senare, (O. Johansson 1975); Hästråberget l km SV Magdbäcken måttligt 1922 (Skotte Ö jfr Hagl. 1923), hygge i O-sluttning stora träd och många småplantor 1969-76!, minst 20-30 ex i en sparad dunge samt rikligt småbuskar på hygget 1986 (Berg & Öhrling 1988); Dalsjöbäcken V Dal brant bäckravin 1920-talet (H. Lindblom), 1969! UME h, (Mascher 1976b); Lillruten N Rutstjärnen nära sockengränsen i S-brant 300 rn ö h ca 40 ex till stor del i trädform 1920 (Skotte 1920 O), flera delvis stora träd 1969-74! Nätra NV Kälaviken i sluttning där en bäck upprinner 1935 (Hberg 1938), O om Moberget samt nedanför stigen Gyltaberget-Kälaviken ned till 15 m ö h 1969!, 1973! UME UPS h; "vid de två bäckar som mynnar på Kälavikens N sida" 1935 (Hberg 1938), den västra av dessa = bäcken från Långrå ca 1 km SSO Lillråtjärnen i granskogsklädd S-sluttning 1973!; "Näskeberget" varmed avses Näskefjället = Skuleskogens O-del vid en "källbäck som rinner mot S" = Slåttdalsbäcken SV Slåttdalsberget 5 träd 107 m ö h 1901 (Örtenblad enligt And. 1902), denna lokal = den östra av de två ovannämnda bäckarna N Kälaviken 1967-74!; Slåttdalsklyftan rasmark i S delen 1935 (Hberg 1938), buskformig 1967! och senare; Skäftedalsberget 1946 (Grap. 1947 S UPS), säkert = O-brant i SO-delen av Krypen vid blockig bäckfåra 1,4 km NO triangelpunkten på Skäftedalsberget 2 15-20 m höga träd och 3 småplantor ca 100 m ö h 1986! (Mascher 1986b). V inlandet Stigsjö Brunne by "vild" 1904 (C. G. Strokirk enligt And. & Birger 1912); Knyllhöjden VSV Risnäs hyggessluttning mot OSO på diabas l 975 (Boström & Drakenberg 1976), 2 stora träd och riklig föryngring men svampangrepp på bladen 1977! UME UPS h; Gillersberget SO-sluttning i övervägande granskog några tämligen höga träd 1972!
Uppgiften Nordingrå Dalsberget på Rävsön (And. & Birger 1912) beror på förväxling med Stordalsberget = Dalsberget i socknens V del jfr ovan. En förekomst i Sidensjö Nätraåns ravin vid kyrkan som tidigare ansetts spontan (Grap. 1929, 1934, 1953) är säkerligen förvildad från den närbelägna prästgården. Uppgifter i litteraturen från Gudmundrå Knäfta 1946 (Grap. 1947 S) och Ytterlännäs Sunnanåker (Arn. 1918) torde också avse spridning från odlade bestånd. Detsamma gäller utan tvivel förekomster av småplantor och enstaka träd i Örnsköldsvik bl a Varvsberget I 965! och senare, Grundsunda "Ön" vid Trängforsen 1 km NNV Hälsinggrubban (Guvå 1970b), Anundsjö Yttersels fäbod (Guvå 1970b), 1975! och flera liknande observationer i t ex Häggdånger, Nora, Nordingrå, Vibyggerå och Arnäs. I Helgum växer lönnar vid Finnåns och Ledingsåns sammanflöde, även här ter sig kulturspridning mest sannolik (Wallin 1982a).
