Utbredningen är starkt koncentrerad till landskapets nordvästra delar. - 61 (9).
Ekologi
Torra, sandiga nip- och åsbranter, öppna eller beväxta med gles tallskog och gles ört- eller risvegetation i soliga lägen, någon gång dock i norrsluttning. Växer även på grusiga och steniga älv stränder. Förekommer särskilt utmed älvar och andra större vattendrag. Kulturspridd och ofta riklig utmed sandiga och grusiga vägkanter, på bangårdar och banvallar, i grustag.
Lokaler
N inlandet Björna Aspsele 1864 (C. J. Björkegren GB UPS, sockenangivelse Ramsele, ev bakgrund till kartprick motsvarande Björna hos Jalas 1950?), vägkanter Aspsele-Aspselforsen 1985 (G. Norstedt). Bjurholm NO-sidan av Stor-Tällvattnet vid Gideälvens inlopp grusiga vägkanter utm Kruthornsviken 1983 (M. Johansson 1985 UME). Ådalen Ådalsliden Forsås (Mo 1953); V Tallnäset S Storsjön vägkant strax O Malviksbäcken 1984 (Malmq.), 1989!; Överåavtaget mot Svanåsen grusiga vägkanter spridd ställvis rikt 1984!; 1,6 km NV Överå vägkant 1984!, även vid gammal väg åt SO spars 1984 (Malmq.). Junsele 2,9 km NY Överå grusiga vägkanter; 4,1 km NV Överå d:o 1984!; Edensforsen steniga stränder i den torrlagda älvfåran nedströms landsvägsbron 1977!; nipa O om älvbron vid Junsele 1944 (Malmq. 1968 UME); Tågsjöberg jvgstn 1968 (Malmq.), 1974!; 2,1 km V avtaget mot Vallen V Junsele vägkant 1982!; Långvattnet O om Mesemyrtjärnen grusås med tallskog 1949, 2 tuvor 1983 (Malmq.); ställvis rikt i Långvattnetområdet (Malmq. 1968); utm nya landsv mot Backe flerst (Malmq.) 1974-88!; Långvattnetreservatet vid Klingertjärnens tillflöde; d:o utm jvg; sprider sig utm vägkanter 1975 (Edin 1976); landsvkanter vid avtaget till Ruske by 1 979! V inlandet Edsele Gideåberg; Klofsön = holmen vid Ytterås (Bergv. enl Mo 1953), försvunnen genom erosion 1 983 (Bergv.). Ramsele (P. Olsson 1896); 1904, 1 9 1 4 (Rönnbl. GB LD UME UPS); Vangedsforsen (Bergv. enl Mo 1953), d:o grusig älvstrand fläckvis mattbildande 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Holme = föreg? (R. Lidberg 1971 r); Bäckängesnipan 1949 (Bergv., K. Holm LD); nipsipplok i nipan ovan Nylandsingena 1960 (Bergv.), 1971!; Faxälvens strand V Nylandsingena 1968!; väg 341 N Nylandsingena grusiga vägkanter flerst 1976–90!; Raskbergsbacken 1950 (Bergv. UPS); NO Räbbstuguforsen (Guvå 1971); Nässjö; Herrselet bl a N-sluttn på rullstensås; Vägdalen nipbrant mot V; Flyn nipbrant nedom Flyforsen samt! I Ramsele kraftverks dämningsområde (Holmen 1959); Ramselesjöns N strand vid fritidsbyn 1973 (Bergv.); väg 345 vid Ramsele kraftverk; d:o Flyn; d:o Krokfors; d:o 1 km V Högbränna samt! på vägkanter 1976–90!; väg 341 från Ramsele kraftverk ca 1 km V-ut vägkanter 1979!; landsvkant Tunåsen-Vallåsen 1975 (Sim. & Lindst. 1977), flerst. 1979! Fjällsjö Långvattnet (Malmq. 1969); Långvattnetreservatet utm jvg; sprider sig utm vägkanter 1975 (Edin 1976); nya landsv Junsele-Backe från sockengränsen flerst i sandiga vägslänter o vägkanter samt grustag 1976–89!; Midskogsberget skogsbilv (Malmq.) 1989! ; 1 km O g:la avtaget mot Junsele 4 km SO Backe vägkanter 1973!; väg 331 från g:la avtaget mot Junsele-1 km SO avtaget mot Vallen 1976! ; vägen till Vallen 1 856 (Frist. 1857); Backe jvgstn en kort bit N-ut på banvall 1962 (T.-R. Nordenskjöld S); Backe vid bron över Fjällsjöälven 1971!; V Jansjön utm gammal skogsbilv S Skrocksåsen åtsk 1985! Bodum Flybäcken vägkanter N bron o vid jvgövergången 1977–83! Tåsjö Hoting bangården (Almq. 1957), 1971!; mellan Tåsjön o Hotingssjön 1856 (Frist. & C. P. La-est. LD UPS); V Hoting V avtaget mot Strömsund landsvkant 1977!; Tåsjöns utlopp skogssluttn 1856 (C. P. Laest. UME, Frist. 1857 UPS); Tåsjöedet gammal grusväg; Tåsjö kvarn (M. Bohlin 1981 r); Kyrktåsjö synes utrotad genom sjöhöjningen (Westm. 1970); Storsele kronopark vid Flåsjön 200 m N länsgränsen 1957; skogsbilv från Hoverudden N-ut ca 500 m flerst; d:o intill Lövviks fd fäb 1971 (Westm. 1970, 1978); vägkanter Lövvik-Hoverudden flerst rik! 1983!
