Endast någon enstaka nordligare lokal känd i östra Jämtland (Hulten 1971). - 81 (23).
Ekologi
Sydväxtberg i skuggiga bergrötter, på hyllor i hammarens nedre delar, i blockmarker och rasbranter, ibland även klippformationer i örtrika skogssluttningar och raviner, undantagsvis hällmark i torrängsmiljö. Kan kvarstå på hyggen. Vid kusten sällsynt i strandsnår och i yttre lövträdsbården på klapper. En lokal på gammal kväverik kulturmark beväxt med gråalskog, här möjligen kulturspridd. Gynnad av basiskt underlag.
Lokaler
Kusten Häggdånger Malviken (Bergv. enligt Mo 1953); Muggärdsviken; Hov strax N kyrkan; Knivsjömaran = Knivsjömalen N utloppet? (Mo 1953); Rogsta (Arn. 1925), (S. Eriksson enligt Mo 1953); Lindom (S. Eriksson enl Mo 1953). Härnön Örsjön (Engm. enligt Arn. 1925). Säbrå 1902 (G. Peters S); Grofäll = Grofällsberget 1912 (Tengvall UPS, And. & Birger 1912), 1913, 1926 (Johns. S jfr Lange 1926), 1976! Hemsö Hemsö Hatt (Arn. 1925); Korvhamn (Lange 1926). Högsjö Prästbordet (Arn. 1925). Nora Vålshuvudet 1921 (L. Silén UME), 1953 (Evers h), 1970!; Trångtoberget 1976 (Ståhl 1978a, b); Gröthamn ravin på Hornöns S-sida (Mo 1953), 1970!; Fjärdbotten klippformationer i skogsmark; Lönnlo ravin 2 km SO Bölesta 1975!; Bölesta (Arn. 1925); Sörberget; Storhålsångsberget 1976 (Ståhl 1978a, b); Grönsviksberget = Rödåsen? 1856 (Frist. & C. P. Laest. S jfr Frist. 1857); Skarsmalen strax SV Bråtan på klapper; Bråtan klippavsatser mot SO 1976 (Ståhl 1978a, b), 1977!; Högberget NO Allsta bergrot 19741; Vikmunsberget 1976 (Ståhl 1978a, b); Edsberget brant ovanför landsväg 1978!; Helvetesberget S-brant 1968! Nordingrå halvön Skatan i strandsnår runt udden rikligt 1969!; Fällsvikshamn ovanför avtaget mot Rotsidan klipphällar bland enbuskage i torräng 1977!; Ringkallen S-stup 1968!; d:o N-stupet klyfta mot NO 1971!; Rödklinten = Röklitten (Grap. 1934); Stordalsberget = Dalsberget i socknens V del (Grap. 1934), fuktig klipphäll i bergroten 1982!; Stortorget = Gåsnäsberget 1926; Edsätter S-brant 1932 (Grap. 1934 S); Robroberget = Trappbergets S utlöpare brant ovanför landsväg 1973!; Dalsberget på Rävsön V sidan blockmark i bergroten 1971!; Bredviksravinen O Bredviken 1975 (Hellström 1976) ; Omneberget (And. & Birger 1912), 1928 (Grap. S), 1968!; Dalsberget N Nyland 1976!; berg V Nylands by branter mot Vedasjön och Högforstjärnen (Grap. 1934); berg NO Vedasjön 1971! Ullånger Stordalsberget N Äskja 1857 (Frist. 1858); Buskberget bergrot 1970! Vibyggerå Mjältön på berget vid stranden av Sundsbodarna; på blockmark 500 m NO därom; i rasmark NO Valmen 1970 (Lundq. 1971); Fäberget 1975!; Valaberget 1932 (Hberg 1932), 1968!; Värnsbergets S-stup = "Tullinsberget" brant mot SV 750 m NNV Trollbo 1932 (Hberg 1932), 1969!; Värnsberget rasmark = föregående lokal? 1930 (Grap. S); O-branten bl a i översta blockmarken 1969!, 1980!; Herrestaberget V Gällstasjön (Grap. 1934), 1973!; Skuleberget (C. P. Laest. enligt Frist. 1857), O-branten hammare, bergrot och rasmark 1927 (Grap. 1934 S), 1965!; S-sidan 1974 (O. Johansson 1975); Getsvedjeberget SV-sidan 1972!; Hästråberget 1 km SV Magdbäcken klippformationer i O-sluttning på hygge 1969! (Mascher 1976b). Nätra S. Ulvön Fäbodsjöns O-sida klippravin 1970! (Mascher 1971a); N. Ulvön (Mo 1953); Skuleskogen klippformation V Långråbäckens "knä" SO Lillråtjärnen 1973! UME UPS h; bäcken från Balestjärnen (Guvå 1970b). Själevad Paddalsberget NO Paddal S-sluttning 1949 (Wmark), 1976!; Billaberget (And. 1902), bergrot och blockmark 1965! (Mascher 1976b); Mycklingsberget klyfta i tvärbrant vägg mot S (Stolpe 1914), 1974! h; Åsberget hygge med lövträdsplantering ovanför Åsvägen sparsamt (O. Johansson) 1 blommande och 2 sterila ex 1984! Arnäs Bonäset bergbrant 1939 (Cederg. S); klipphäll ovanför landsvägen Järved-Bonäset = föregående lokal? 1974!; Alneskogen gråalfuktskog nedanför landsväg vid f d Alnesågens område 500 m S Alneviken i fältskikt dominerat av Urtica dioica rik! 1975!, massvis 1987!; Hornöberget S-branten 1948 (S. Selander S). N inlandet Anundsjö Kubbe Arneberget S-brant ca 1930 (E. Mårtensson en! J. Mårtensson), 1973 ! h, nordligaste kända lokal i landskapet. Ådalen Bjärtrå Gålån i branterna (Grap. 1934); Bergvik (Mo 1953); Butjärnsberget rasbrant 1974!; berg N kyrkan 1824 (L. L. Laest. 1824). Ytterlännäs Näsöns S-brant 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Borgberget SV-branten 1978! Dal Döraberget 1922 (Hagl. 1923), 1929 (Grap. S), stigen till grottan och berghyllorna (Bergl. 1967, 1974), 1975 ! Överlännäs Holmsberget klippvägg i skrevan mellan bergknallarna ovanför O-ligaste delen av inägojorden 1949 (J. Westerlund enligt Westm. 1988). Sånga Paraberget 1922 (Hagl. 1923), 1974! Multrå Multråberget bergroten 1974! UME h. Långsele Långselåsen i branten strax S skidstugan 1982 (Pierre). V inlandet Viksjö Bastusjöklippen (Mo 1953), 1970!; Billberget 1982 (Fryl. 1985). Helgum Korshällsberget = Mursvedjeberget 1950 (Bergv. jfr Mo 1953). Ramsele Valasjöberget 1950 (Bergv. S UPS jfr Mo 1953), 1974!
