Arten har inplanterats bl.a. i Graninge Ledingesjöns O-sida nära utloppet av Ledingån (Pierre). Junsele Solberg vid en gård V landsväg (Malmq.) 1979! Jfr också uppgift från Arnäs.
Ekologi
Rikkärr, särskilt i kärrkanternas halvöppna miljö, gles örtrik sumpskog, fuktstråk i örtrika skogssluttningar och raviner. Kalkberoende och följaktligen koncentrerad till västra och nordvästra Ångermanlands kalkberikade områden, främst inom Edsele och Ramsele väster och norr om Faxälvens dalgång. Enstaka lokaler vid kusten betingas utan tvivel av skalgrusförekomster medan de isolerade inlandsutposterna i eljest kalkfattiga trakter sannolikt sammanhänger med lokala inslag av amfibolit eller annat kalkrikt mineral i berggrunden. - 84 (13).
Lokaler
Kusten Nordingrå (apotekare Nordesjö enligt Mo 1953), örtrik kärrkant i en dalgång i socknens O-del 6 ex varav 5 blommande (Nyl.) 1970!, 9 ex varav 6 blommande 1986 (H. Öhrling, Berg & Öhrling 1988). Nätra örtrik ravin i skärgården rikligt 1971 (T. Öberg genom B. Pettersson), ca 300 ex varav hälften blommande 1976!, ej i blom 1986-88 (A. Ågren, Sim.), åter blommande 1989 (A. Ågren); Bredångersskogen mellan skjutbanan o elljusspåret, misslyckad inplantering av 1 ex därifrån på tomt ca 1960 (B. Östman enligt A. Ågren). Arnäs Malmön vid fritidsbebyggelse på O-sidan 4 ex 1975 (Hornman & Nystr. 1977), inplanterad?
N inlandet Anundsjö 3 km SV Hädanberg örtrik granskogssluttning mot NO 1963 (P. Edstedt), ca 35 ex förr talrikare 1975!, några ex 1986 (Berg & Öhrling 1988); Yttersels fäbod 2 ex (Guvå 1970b), ej återfunnen 1975.
Ådalen Ytterlännäs Rödskallen O-sluttning i S delen på hygge bland grova block 2 ex 1980 (Fryl.). Ådalsliden Sundmobäcken (Guvå 1971); vid Ångermanälven invid en - numera borttagen? - kraftledning Holaforsen-Åkvisslan, växtplatsen inhägnad och skyltad av meddelarens far på 1930-talet (H. Siden 1973 r).
V inlandet Viksjö S Rödtjärnsmon vid ny skogsbilväg (R. Lindgren enligt Pierre 1980 r). Graninge nedom Fångsjöhöjdens O-sida (G. Versteegh enligt Pierre 1975 r). Helgum Västbyslåttrarna vid skogsbilväg åt S från runeåbergsvägen 2 km från stora landsvägen (Bergv. 1973 r); Långån ca 700 m V eller NV Holmsta fäbod = Ytterbodarna ca 1890 (I. A. Jakobsson 1934 enligt Westm. 1988, jfr Grap. 1947); Holmsta Långån vid Hästskon 2 km O Ytterbodarna strax S skogsbilväg (Bergv. 1973 r), 13 blom ex 1987 (Berg & Öhrling 1988); Långån S sidan S Mamsellmomyran 150 m uppströms landsväg 22 blommor 1981 (Pierre); liten myr vid Djupdalsbäcken nära sockengränsen 1976 (Pierre), (Berg & Öhrling 1988); Storkälen 2 lokaler i sumpskog 100 + 50 ex 1989 (J. Brunet). Edsele Björkmyran i Djupdalsbäckravinens SV-sluttning 1935 (I. A. Jacobsson S UPS), (Bergv. enligt Mo 1953), 1978!, (Bergst. & Sahlin 1980); Stordjupdalen Djupdalsbäckens ravin (Bergv.), 1972!; Storbäcken 1949 (K. Holm LD, Bergv. enligt Mo 1953); Linbäcken (Bergv. enligt Mo 1953); Sväbäcken SO Storbäcken Gideåberg (Bergv. 1973 r); Gideåbergsmyrarnas naturreservat Småmyrarna 1950 (Bergv. S); d:o Mellanmyran förr (Bergv. 1972 r); d:o inom reservatet i kärrkant 1 lok med ca 1.000 ex 1968!; d:o inom reservatet 9 förekomster med upp till 200 ex samt ett område med 960 ex 1972 (Lundq. 1972); Kammarslåttern 2,5 km N Djupdalsmyran; Stormyråsen (Bergv. enligt Mo 1953). Ramsele Bäckänget SO Nylandsingena (Bergv. 1973 r); Nässjö 1856 (Frist. & C. P. Laest. S UPS jfr Frist. 1857), Nässjöängarna ymnigt 1879 (E. M. Asplund LD jfr Arn. 1925), Nässjöingena myr i kraftledningsgata 1969!, 25 ex 1987 (Berg & Öhrling 1988); Flyn (Bern 1955); Ladumyran SO Storfinnforsen 400 ex; barrblandskog SV Storfinnforsens kraftverk; Tjärnmyran och Tjärnmyrtjärnen S Flybodarna 175 ex; myr V Långtjärnen 1975 (Sim. & Lindst. 1977, 1978); myr V Stockbergstjärnen 150 ex 1975 (Sim. & Lindst. 1977, 1978), 1979!; ängskärr O Haralandsmyran 1975 (Sim. & Linds!. 1977, 1978); Haralandsmyran 1971!; sluttande skogskärr mot sjön Äxingen ca 2.000 ex (Bern 1955), Stormyran SV Äxingen sannolikt = föregående ymnigt 1971!; Stockstickflon 1 km SSO Harrbäckstjärnen V Äxingen 1975 (Sim. & Lindst. 1977, 1978); Nordsjö (P. Selander enligt Hagl. & Hässler 1925), ett par lokaler kring byn (enligt ortsbor 1984 r); Västansjö enligt uppgift återkommen efter hyggesbränning (G. Nilsson enligt Malmq. 1987 r); Gårdsele; Lövlund V Lafssjön (Bergv. i brev till H. Stenar 1949 i S), vid Lafssjön 1 km NNV Lövlund ca 1.000 ex 1983 (Pierre & Bergv.), i detta område samt längre norrut på sjöns V sida ca 6-8.000 plantor varav ca 2.000 i blom 1986 (K. Åström, Sim.), 1987!; V Lafssjön Storflon vid vägen Lövlund-Bölen (Bergv. 1972 r); vid åsystemet V Lafssjön (Wallin 1982a); Odlingsmyran strax SO Övermyran N Lafssjöviken (Mo 1953, Berg & Öhrling 1988); skog S väg 341 3 km VSV Ramsele kraftverk 1986 (G. Sköld); O Illväderstjärnen S Ramselesjön örtrik skogssluttning 1971!; NO-sidan av Stor-Grundsjön 1979 (Fryl. & Viotti 1981); Bodflon SV Vallåsen 1980!; myr 400 m SV Nyflon O skogsbilväg 1975 (Sim. & Undst. 1977, 1978), 1979!; Tunåsens kronopark SV Frostan (O. Fjellström enligt Sam. 1927); Tjälmyråslandet SO Sör-Vimmervattnet (G. Versteegh enligt Grap. 1947); strax NV Frostans utlopp i Stor-Finnsjön stort bestånd senare delvis förstört av barkningsstation (Guvå 1971); vid Stor-Finnsjön 1.200 m NV utloppet 250 ex; Frostan SO Lill-Granvattnet 100 ex; Hästfodersundet NO Blötbäcken och kärr SV därom 1 km N Högberget; Blötbäcken O och NO Lill-Granvattnet 260 ex; Hackelemyran och myrar VSV-VNV därom m m 5 lokaler max 500, 350 och 350 ex 1975 (Sim. & Lindst. 1977, 1978); Tvärmyran strax NV Svedbergsviken i Stor-Finnsjön 1977!, ca 15 blommande ex 1987 (Berg & Öhrling 1988); i anslutning till Vimmervattnet några lokaler (Guvå 1971); skogssluttning V skogsbilväg SO Sör-Vimmervattnet 1976!; Vimmervattenbodarna SV Vimmervattenbodarna 41 blommande (Berg & Öhrling 1988); 500 m VNV Vimmeråsen 200 ex 1969 (Pierre); N bäcken som mynnar i Svedbergsviken; Norrflon; Stenlokbergets S-sluttning 1989 (C. Hultgren); Gammbomyran V landsväg 500 m V Håvitjärnen 1978!; SV Jenrået 170 ex; SO d:o 30 ex; NV d:o 15 ex i sumpskog; 500 m S Harrbäckstjärnen V Äxingen i sumpskog 1989 (J. Brunet). I det rika området SV Stor-Finnsjön har omfattande avverkningar skett och guckuskon har minskat kraftigt. För detaljer jfr Berg & Öhrling (1988). Fjällsjö Håviberget fuktstråk nedom O-delen på hygge ca 20 ex (Guvå 1971), 1977! Tåsjö Lövviken (A. Hörnfelt enl Olsson 1888), Lövviks skog (Modin 1916); Sandnässkogen ner mot Flåsjön 1927 (Cederg. S), vid äldre väg Sandnäset-Alanäset (G. Hopstadius enligt Malmq. 1977 r); Skänknäsberget 1950 med flera år (T. Dahlen enligt Westm. 1953, 1978) ; Brattbäcken (Mo 1953); Tjädernäset våt äng 1928 (L. Silen UME); Norrby skog (Modin 1938).
Ett antal mer eller mindre osäkra uppgifter föreligger bl.a. från Vibyggerå Skuleberget (arkitekt Hedman enligt Fryl. 1972 r). Nätra Dal (E. Andersson 1969 r); N om Skulesjöns O-del i lövskog (enligt uppgift till H. Lindblom). Gudmundrå Västeråsen (enligt uppgift till Fryl.). Junsele Kortingberget i S-sluttning utgången under 1950-talet i samband med hyggesbränning (enligt uppg till Malmq.).
