blåsippa
Hepatica nobilis
Mer information om arten

Blåsippans ångermanländska utbredning är särskilt koncentrerad till Höga Kusten-socknarna Nora, Nordingrå, Vibyggerå och Nätra, vilket betingas av både gynnsam topografi och lämpligt underlag. Artens nordligaste svenska förekomster ligger i södra Västerbotten, men närmast kusten når den endast norra Grundsunda. Mot nordväst upphör blåsippan i Ådalsliden och Ramsele; dock finns något nordligare inlandslokaler i Jämtland. Här detaljredovisas främst växtplatser i de socknar där arten har gränsförekomster inom Ångermanland. - 466 (44).

Ekologi

Sydväxtberg i bergrötter och rasmarker klädda av örtrik löv-, bland- eller granskog, även örtrika fuktstråk i skogssluttningar och raviner, alltid på mullrikt, kalkhaltigt underlag. Oftast i gynnsam exposition mot O-S-SV. Främst i yttre kustbandet finns dock växtplatser på plan mark och t o m i norrlägen på skalgrusunderlag. Detta gäller t ex några av de nordligaste kustlokalerna i Grundsunda. Blåsippan är en viktig indikatorart för ett basiskt markunderlag och så långt dess utbredning sträcker sig finns den i alla rikare sydväxtberg, regelbundet åtföljd av en artrik flora där även andra kalkgynnade kärlväxter ingår. Kan överleva på hyggen om uttorkningen ej blir för stark. I solexponerade rasbranter och liknande miljöer kan blomningen börja kring månadsskiftet mars-april. Tidigaste noterade data för utslagna blåsippor är 23.3. 1974 i en solig vägslänt vid Rödviken i Nordingrå och 23.3.1959 i Skedomsberget i Multrå. Körningsberget i Nordingrå och Billaberget i Själevad är också kända för blåsippsblomning redan i mars vissa år. I härnösandstrakten varierade blomningstidens början under ett halvsekel 1874-1923 mellan 30.3. och 16.5.; medeldatum var 26.4. (A. Arnell 1927). 

Variation

På sina håll inplanterad även utanför utbredningsområdet, tex i Tåsjö Kyrktåsjö vid Tåsjöbergets fot 1 ex 1940-talet, ca 9 ex 1977 (Westm. 1978). Rödblommig: Kusten Säbrå (Mo 1953). Ådalen Gudmundrå Finnmarken (Bark & Sundström 1952). Ytterlännäs Sel Bergfors' torp (Bergf. 1974 r). Sollefteå Billsta Lidbergets S-sluttning 1984 (Westm. 1988). Långsele Långselåsens SV-sluttning 1982 (G. Sköld). V inlandet Stigsjö (Mo 1953). Viksjö (Mo 1953). Graninge Bruksberget S sidan 1975 (Pierre); Tunnelbergets NV-spets 1980 (I. Bondesson enligt Pierre); S Snödskallberget längs stigen till Storbrännan mkt rikligt 1980 (Pierre). Vitblommig: Kusten Säbrå (Mo 1953). Nordingrå Omneberget 1974! Vibyggerå Valaberget 1973! Nätra Ytterböle Klippen S-sluttning flerstädes 1989! N inlandet Sidensjö l km NV By 1980 (R. Sundin), 1981! Ådalen Gudmundrå Finnmarken (Bark & Sundström 1952). Ytterlännäs Döraberget enstaka ca 1950 (Westm.); Borgbergets NV-sida 1979 (Fryl. & Viotti). V inlandet Stigsjö (Mo 1953). Viksjö (Mo 1953). Graninge Bastusjöklippens V-­sluttning enstaka (Westm. 1988); Bruksberget S-sidan även en form med ljusgröna stänglar 1975 (Pierre). Edsele Ås (Bergv. 1983 r jfr nedan). Inplanterad i Edsele Gideåberg från Ås by 1942 fortfarande kvar (enligt uppgift till Bergv. 1983 r). Med fyllda blommor: Kusten Nätra vid stigen 1,5 km SV Näskebodarna på Kälavikens N sida 20-50 m O avtaget mot Slåttdalsklyftan 1 tuva med ett 10-tal blommor 1989 (M. Carlehög); Fäbodbergets S-sida N Hummelviksbodarna 1 ex 1989 (E. Thoren). Grundsunda dalgången SV Sörfinna på SO-sidan (enligt markägare 1973 r). Med extra bladflikar: Kusten Nora Fjärdbotten 1957 (Evers h); Berg (Evers i brev till Hyl.).

Lokaler

Kusten Häggdånger 14. Härnön 5. Härnösand I. Säbrå 8. Hemsö 2. Högsjö 3. Nora 32. Skog 1. Nordingrå 42. Ullånger 3. Vibyggerå 28. Nätra 68. Mo 9. Själevad 16. Arnäs 20. Grundsunda O Skagstjärnen örtrik skogssluttning ovanför landsväg 1973!; N och NV Skagstjärnen 1976!; diabaskulle N Hundtjärnen; bäckravin NO Stubbsand i skogsmark; 1 km O Sillviken N två skogskärr samt strax NO vägskälet Sillviken/Mattjäl; dalgången SV Sörfinna granskogssluttning mot SO och NV 1971!; S Sör-Finnaviken berg O landsväg 1970!; Tvärlandsberget SO Skallören skogssluttning ovanför det sydöstra av två kärr på NV sidan 1971!; 1,5 km NNV Mosjön och 800 m SV Grytmyrtjärnen 1987; 650 m OSO Grytmyrtjärnen; Kärrbergets SO-­sida; 400 m V Ryssjöns S ände; O Gamm-Fäbodmyran; N d:o 1988 (J. Mårtensson); Dombäcksmark Gideälvens O-sida 1905 (Grap. 1934), ovanför gamla landsvägsbron 1909 (Grap. S), strax uppströms kraftverksdammen skogklädd sluttning mot O-stranden av älven 1976! h; O Lillsjöns N ände O Dombäcksmarkssjön; vid Ny-Fäbodmyrans NO-ände och 500 m SO därom 1988 (J. Mårtens son); "Ön" vid Trångforsen 1 km NNV Hälsinggrubban Gideälvens O-sida blockrik skogsmark (Guvå 1970b), 1976! h; O Lakamarkssjön O landsväg mellan avtaget till Grundströmstorpet och 1:a gården N-ut örtrik skogsmark 1980!, tidigare även mitt för avtaget till torpet men utgången (G. Edlund 1980 r); 500 m OSO Fillingen S bäcken Fillingsjön-Fillingshamnen örtrik skogsmark i N­läge 1980!; Stavarhallen rasmarker i S delen (Sjöberg 1984). Nordmaling några km O Mjösjöby skogssluttning 3-4 tuvor på hygge vid vägen 1979, ej återfunnen 1981 (Ericsson). N inlandet Sidensjö Middagsberget; Hinnsjöberget (R. Sundin 1981 r); Hinnsjöån vid Brattfallet (H. Sandström enligt R. Sundin 1981 r), 1982!; Kläppen; Rödtjärnskullen O Hannsjön (H. Sandström enligt R. Sundin 1981 r); Brandberget NO Grätnässjön (R. Sundin 1981 r); 1 km NV By örtrik skogsbacke ovanför landsväg 1973!; 1 km V Nolås lövskogssluttning mot S dominerad av hägg (H. Lindblom) 1972! Skorped NO-sidan av Klippen N Uberg 1982 (L. Öhman); SV Örstjärnen = Orratjärnen? i en dalgång; Lännäs Råberget rakt ovanför jvgövergången i byn (K. Modin 1973 r) ; Skalberget 4 km V jvgstn i S kanten 1926 (Gn1p. 1934 S); d:o N delen tvärbrant mot SO 1,5 km SSO Önskan 1973!; Sjöberget N Stugusjön brant örtrik S-sluttning O om tvärbranten 1972!, 1985! Anundsjö Sörlidberget 5,5 km SSV Sörflärke (Ö. Lindström 1973 r), örtrikt stråk i skogssluttning vid en bäck 1974!; Middagsberget 1 km N föregående lokal två örtrika stråk i skogssluttning mot S 1974! UME UPS h; Bredbyn prästskogen = följande? (Nyström 1973 r); Prestbordet; Norrmesunda (Wikander enligt And. & Birger 1912); Antarsberget SV sidan; Lillsjöberget S sidan 1984 (J. Mårtensson); Kvarnhusberget 2 km N Mellansel 1971!; Töveltoberget 2,5 km NO Mellansel bl a nedanför en amfibolitklippa (E. Olofsson 1970 r), 1971!; Kunnåberget V Hällvattnets S ände örtrik skogssluttning mot S 1973!; Bodkullen NO Bureåborg SV-sluttning 1984 (J. Mårtensson); Skalmsjö bäckravin mellan Väster- och Öster-Torrberget (T. Dagbo enligt J. Mårtensson 1985 r); Stor-Lemtoberget 3 km O Kubbe V-sluttning 1987 (J. Mårtensson) ; Hädanberg Klocken 1 km S byn S-sluttning; 1 km N byn S-sluttning (H. Lidebro 1973 r); Storlandsberget NV Hädanberg  1984  (J.  Mårtensson), 1985!; Risbäck (Wikander enligt And. & Birger 1912); Risbäcks skog N Hädanbergsån 3 km VNV byn (And. & Birger 1912). Björna nedanför Björnforsens värdshus nipbrant mot Gideälven 1981!; Bergvattnets by under berget = Bergvattsberget 1927 (Grap. S), rikligt 1973!; socknens NO-del (Vleugel enligt C. P. Laest. enligt And. & Birger 1912); Hundsjöliden NV Hundsjö SV­sluttning 1987 (J. Mårtensson); Remmarbergets V del (Nyström 1973 r). Gideå Getingsta (Wikander enligt And. & Birger 1912); Getingstaberget 1970!; 1,2 km V vägen Gideåbruk-Husum 800 m N sockengränsen Arnäs/Gideå N-­sluttning ovanför liten hängmyr i diabasområde 1985 (J. Mårtensson); Gideåbruksforsen (A. Nilsson 1973 r); Skallberget 1973!; bäckravin och örtrik skogsmark SO Skallberget ovanför landsväg 1981; Svedje 1929 (J. O. Bergfors i Bergf. h); Svedjeberget 1973!; Bergvattsberget O sockengränsen (Grap. 1934), rikligt 1973!; Överlidberget V delen 1927 (Grap. 1934 S); d:o O-delen i rasbrant mot S; bäckravin V Butjärnarna 1970!; N Fäbodtjärnen och NV Svedjefäbodarna 1987 (J. Mårtensson); V Lidbäck bäckravinsluttning N skogsbilväg 1984! Trehörningsjö Hemliden V sidan mitt för Trehörningsjötjärnen (B. Häggkvist 1973 r), 1976! UME h; Gäddträskliden N Djuptjärnen örtrik S-sluttning (B. Häggkvist 1973 r), 1976!; Herrbergsliden (Santesson enligt Almq. 1941), örtrik S-sluttning i gammal granskog 1971! Ådalen Gudmundrå 7. Bjärtrå 8. Ytterlännäs 10. Dal 6. Torsåker 2. Styrnäs 2. Boteå 2. Överlännäs 6. Sånga 3. Multrå 7. Sollefteå 11. Långsele 14. Ed 3. Resele Yttersel Lidbergets NV utlöpare 5 km VNV Forsmo jvgstn granskogssluttning 1979 (Westm. 1985); Selsjöberget S-branten 1943 (Grap. 1947 S), O Selsmon örtrik lövskogsdominerad SV-sluttning 1979!; Gammbodbergets SV-sluttning några ex 1984 (Westm. 1988); Höven i bergen N eller NO om byn (fabrikör F. Nilsson ca 1950 r enligt Westm. 1988). Ådalsliden 500 m NV södra infarten till Näsåker strax O stora landsv örtrik nästan plan skogsmark (Collen 1973 r), 1975!; Hundforsberget (G. Örtqvist 1973 r). V inlandet Stigsjö 8. Viksjö 8. Graninge 14. Helgum 7. Edsele 8. Ramsele Valasjöberget rasbranten 1974!; ovanför Viken nära landsväg (Bergv. 1973 r); Viken lövskogsklädd nipbrant ovanför grillplatsen vid älven (Malmq.) 1981!; Nylandsbäckens ravin mot älven (S. Eriksson enligt Malmq. 1986 r); Nöttjärnberget (Lundq.) 1973!; S slalombacken V vägen vid skidstugan; Lafssjöviken N stranden (Bergv. 1973 r); Drickesbäckberget hyggessluttning 1980!; Krångeberget i kraftledning ovan Krånge (Bergv. 1973 r); Vangedet nipa på SO-sidan 1979 (Fryl. & Viotti 1981); åsen O Haralandsmyran; Stockberget rasbrant i S-sluttning 1975 (Sim. & Lindst. 1977).

karta