Något fuktiga, örtrika ängsbackar, skrabbslåttmark, stundom i nipslänter, raviner, dikesrenar och vägrenar, någon gång på häll mark. Förr i skogsslåtter. Växer oftast i fuktigare miljö än G. campestris. 

I Ångermanland förekommer huvudsakligen - numera uteslutande? - den tidigblommande var. lingulata (C A Agardh). Den senblommande var. amarella, förr kallad var. axillaris (F.  W. Schm.), har dock uppgivits från de ovannämnda lokalerna i Boteå och Långsele (Hagl. 1923).

Kusten Häggdånger Muggärdsviken O-delen sandigt ängsfragment rikligt 1984 (Viotti). Säbrå Grofäll = Grofällsberget 1922 (Johns. GB LD S jfr Lange 1926); Vägnön 1906 (F. Peters S). Högsjö Rö 1907 (Johns. S). Nora Grönsvik 1856 (Frist. & C. P. Laest. S jfr Murbeck 1892); Berg 1953 (Evers h). Nordingrå ravin på V sidan av halvön Skatan ängsmark längst ner; nära sjöbodarna V Ådal på hällar 1967! Nätra N. Ulvön 500 m SV lots­platsen ravin ovanför strandvägen 1981 (Fryl.); d:o Bysions O-sida sluttande ängsmark 1971! h; Järvvik ängsbacke ovanför landsväg l ex 1983! Själevad 1835 (Reuterm. GB). Nordmaling Olofsfors frisk gräsäng 1967 (M. & O. Johansson "G. campescris" jfr Ericsson 1984b), frisk torräng nära Leduån strax nedströms gamla masugnen måttligt 1986! (det S. Ericsson, Ericsson UME). Ådalen Ytterlännäs byn Majaån vid Torpån intill f d vattensåg i slutet av förra seklet ej återfunnen ca 1970 (Bergf.); Sel på skogsslatter 1898 (Bergf. h). Dal Döraberget (Bölin 1932). Boteå Valla (Sahlin enligt Hagl. 1923). Sollefteå 1896 (G. Gyllenkrok LD); 1902 (T. Fries LD); 1903 (Rönnbl. GB LD S); "här o där" (Pleijel 1916a); spridd over hela övmngsfältet strax S Gamla Lägret = nuvarande Hundskolan och djursjukhuset 1922 (Hagl. S jfr Hagl. & Hässler 1925); Vemyren; Övergård stn (Hagl. & Hässler 1925); Billsta vall nära Billstavägen 1960 (G. Ählander S, Västernorrlands Allehanda 1960-09-20 enligt Westm. 1988); Västanbäck 1921 (V. Samuelsson GB LD); Rödsta 1911 (Pleijel 1916a S); fuktig ängsmark 1924 (Moraeus UME). Långsele Örbäck 1922 (Hagl. 1923); vägen mot Hulunsbodarna strax V bron över Näcksjöån 1986 (G. Skald). Ed 1906 (Rönnbl. GB LD); Österåsen 1910 (Johns. S); sluttning mot Ångermanälven ovanför Forsmobron 1914 (Hesselman 1917a, sockenangivelse Ådalshden). Junsele Junsele N älven på V sidan av väg 90 hög nipbrant 1973! V inlandet Helgum 1857 (J. P. D. Nor­denson GB). Edsele Meåstrand 1904 (Rönnbl. S); Sten­sjö södra vägkanten i byn 1981 (Pierre); Gideåberg 1925, 1974 (Bergv. h). Ramsele 1915 (Johns. LD S); 500 m O Aspåsen på vägkanter vid vägen mot Lokberget rikligt 1990!· örtrik vägkant 1 km VSV V. Björkhöjden strax O kraftledning rikligt 1985! h; landsvägskant vid ån mellan Kängsjön och Ned. Vallvattnet 1989 (Sim.); väg 345 vägren 1,5 km SSO Gammflotjärnen ca 30 ex 1988 (Fryl.); d:o vägren 500 m SO Vågdalsberget 1987 (Sim.); Flyn torrbacke i trädgård vid väg 345 SSV Lillmyrberget fåtalig 1988 (L. Wessberg); Nordsjö by vägrenar, åkerrenar skrabbslåttmark flerstädes rikligt 1984! h, vid väg mot Äxingen 700 m SSO NV-ligaste gården 1988 (Sim.). Tåsjö Ö. byn 1926 (Sam. 1927); Tåsjöberget odaterad (Sillén S); 1928 (B. Nilsson GB S); Kyrktåsjö ängsmark i bergroten 1927 (Cederg. S); NV gamla prästgården äng 1952 (Westm. 1953, 1978); Tåsjöberget i f d störtloppsbanan mitt för kyrkan 1958 (Westm. 1978); Tåsjöberget (Henriksson 1970 h, mellan toppstugan och TV-masten vägkanter 1985 (B. Persson); Skänknäsberget upp mot Bäckernacken 1927 (Cederg. S); Brattbäckens by p Dahlens hemman mellan södra vägen och Tåsjön 1951 (Westm. 1953, 1978); fuktäng O landsvägen Lövvik-Sandnäset 1977! h.