druvfläder
Sambucus racemosa
Mer information om arten

Säkerligen odlad åtminstone sedan slutet av förra seklet (jfr Arnell 1918, Malmgren 1982) men känd som förvildad först från 1910-talet. Säkerligen i stor utsträckning fågelspridd, fortsätter att öka sin utbredning. - 75 (29).

Ekologi

Barr-, löv- och blandskogssluttningar särskilt i rasbranter, nipbranter, bäckraviner, å- och älvbrinkar. Måttligt ljuskrävande, trivs bäst i någorlunda lucker skog, skogsbryn och raviner. 

Lokaler

Kusten Härnön Vårdkasberget ett par 4-5 m höga buskar i en glänta i granskog (Arn. 1925) . Härnösand 1911 (Johns. S); Mellanholmen 1950-talet (E. Mo). Säbrå Nässjön barrskog 1913 (Lange 1926 S); Älandsbro 1961 (Evers h); Älandsåns ravin vid den gamla sågen 1978!; Ulvvik 1961 (Evers h); nära Ulvviks gamla sågverk 1978! Högsjö bäckdal nedom Mörtsjödammen 1926 (Grap. S); Utansjö vid ån (Grap. 1947). Nora Storön Själaudden vid N stranden 1 ex vid gammal grund 1974 (Edm & Holmg. 1975b); Nyadal; Hornökrången 1972 (Evers h). Nordingrå Måviken utmed stranden flera stora ex 1966!; Bredviksravinen NO Bredviken 1 ex 1975 (Hellstrom 1976). Vibyggerå Värnshalvön kring Trollbo 1969!; Skuleberget 1974 (O. Johansson 1975). Själevad Själandsberget 3 km SO Överhörnäs 1973!; Åsberget (E. Mo 1969), V delen 1974!; Mycklingsberget flera stora ex 1969! UME h. Örnsköldsvik Varvsberget O-sluttning ett 2 m högt träd 1920 (Skotte Ö jfr Hagl. 1923), åtskilligt 1965!; Skyttis = ovanför vattentornsområdet (Wmark 1973 r). Arnäs (Grap. 1937); Alneskogen strandskog mellan Järved och Alne 1984 (G. Norstedt), 1987!; NV delen av Gimåt lövskogssluttning ovanför Måsvägen 1986! Nordmaling Jerusalem N Norrfors inplanterad från skogen (I. Molin 1967 r enligt M. & O. Johansson) . N inlandet Sidensjö V Byberget O Bysjön 1 ex 1979 (R. Sundin); Storberget NO Bysjön; Å (R. Sundin 1981 r);. Anundsjö J. Mårtensson 1986 r). Trehorningsjö Högliden N V. Lemesjön 1967 (M. & O. Johansson); Nörd­-Ängesberget nära länsgränsen (I. Molin 1967 r enligt M. & O. Johansson). Ådalen Gudmundrå Gissjö by blandskog ovanför landsväg 1984!; Strömnäs igenvuxen hagmark vid väg 90 (Guvå 1971); Knäfta; Gumås och flerstädes i trakten 1946 (Grap. 1947 S); sluttning mot Gumåsvikens NO-del (Guvå 1971); bergklack 1 km N Kramfors 1979 (Fryl. & Viotti). Bjärtrå brant sluttning strax V kyrkan 1983! Ytterlännäs Näsöns S-brant 1979 (Fryl. & Y1ot11); Nyland graalskog mellan älven och landsvägen strax N jvgstn 1962 (N. Lundqvist UPS). Överlännäs Holm 1910 (Ple1Jel S, Jfr S. nigra); Holmsholmen (Westm. enligt Guvå 1971), N delen 1978!; Holmsberget NO gårdarna i Hurjom 1972 (Westm. 1988). Sånga Paraberget 1922 (Hagl. 1923), S­-branten 1926 (Grap. S), rikligt 1974! Multrå Multråbergets fot mitt för kyrkan 1978 (Westm. 1988 UME); ravin drygt 1 km O Övergård stn 1975!; Ingersta skogssluttning ovanför landsväg enstaka 1982!; Skedom flerstädes (Grap. 1947); Skedomsnipan 1979 (Fryl. & Viotti 1981). Sollefteå Övergård nipbrant 400 m O Bruksåns utlopp; Bruksåns utlopp; Hågestaön O-änden 1958; Hallstabergets O-­sluttning SO hoppbacken flera ex 1952 (Westm. 1988); Övergård; Pettersborgsnipan NV älvbron samt flerstädes i raviner O och V om staden 1975!; Lägret; Rödsta (Sahlin enligt Hagl. 1923); Remsle raviner mot älven 1941 (Grap. 1947 S), 1975!; Remsleberget S-sidan vägkant; d:o N-­sidan vägkant; Västgranvåg enskild väg 500 m V Tväråbron över Faxälven (Westm. 1988). Långsele skogsbilväg 2,2 km SV Långsele jvgstn 1983 (Westm. 1988 UME). Ed Österåsen i dike (Johns. enligt Lange 1926); Österås vid jvg 1922 (Almq. 1941), längs jvg (Westm. 1988); d:o skogssluttning nedanför landsväg V jvgstn rikligt 1975! Resele Översel Selsbergets SV-sluttning 1988!; Hövens by 3 lokaler; Höven O Landdalsbäcken O Rödsta 2 lokaler i nipbranter 1980 (Sahlin 1981), 1986! Junsele Bölen i nipsluttning 1984 (Malmq.). V inlandet Stigsjö Älgsjö i odlingsröse troligen planterad, därifrån troligen fågelspridd, rikligt på hyggen i trakten (H. Öhrling 1989 r). Viksjö Mjällåns dalgång nära kyrkan 1959 (P. Silén UME). Graninge vid vägskäl strax N Graninge hpl 1 ex (Pierre 1976 r). Edsele Utanede; Ödsgård (Bergv. 1973 r).

karta