nässelsnärja
Cuscuta europaea
Mer information om arten

Har minskat kraftigt, endast två nutida förekomster är kända. - 21 (14).

Ekologi

Åkerdiken och raviner med högväxta örter och gräs, mest parasiterande på Urtica dioica och Rubus idaeus, även Elymus repens, Filipendula ulmaria, Vicia cracca, Epilobium angustifolium, Tanacetum vulgare och Cirsium arvense, enstaka gånger på Prunus padus, Humulus lupulus, Galeopsis speciosa och Campanula latifolia. Förr i humlegårdar. 

Lokaler

Ångermanland, kallad "Tåbengräs" (Linne 1755). Kusten Härnösand (Arn. 1925). Säbrå Själand (Frist. 1858); nedom sockenstugan 1865 (Arn. 1925 UPS); kyrkan nässelhög invid stigen på O-sidan av prästgården 1924 (L. Silen UME och i brev). Högsjö Ramvik på hallon 1907 (Sjögren So enligt Grap. 1947). Nora Bölcsta 1873 (Arn. 1925 UPS); Nordvik på nässla 1899 (G. Jacobsson i Bergf. h). 1903 (Ekman i Evers h). Nordingrd Fällsvik O landsväg S om gårdarna dike i O-sluttning p bl a kvickrot, nässla, hallon, hässleklocka och åkertistel 1974 (E. Nordlander. Nyl.), 1975! UME UPS h. Ullånger Äskja (Wahlenberg 1831). Vibyggerå Sätra 1897 (P. Silén UME). Ådalen Gudmundrå Å 1857 (Frist. 1858); Kramfors på främst kvickrot, nässla, kråkvicker, mjölkört, älgört, hallon och renfana (apotekare P. Johansson) 1933 (Mörner 1935). Bjärtrå Lugnvik (Mo 1953). Boteå Offer l857 (Frist. 1858), på hampdån 1935 (H. Winkler LD). Överlännäs Holm ej långt från vägen Holms brygga-kyrkan på hägg 1911 (Pleijel 1916b S). Sånga kyrkan 1857 (Frist. 1858). Multrå Tjälls gård vid vägen till Pelle Molinstenen (M. Westman) 1969, 1986 (Westm. 1988); Skedom på hallon 1910 (Pleijel S). Sollefteå i hummelgårdar 1824 (L. L. Laest. 1824 S UPS); Skärvsta ravin nedom K. Wikströms gård på nässlor och hallon 1944 (Grap. 1947 S); V. Granvåg 1944 (Grap. PS).