vanlig gran
Picea abies subsp. abies
Mer information om arten

Status: gammal och bofast i de nordöstligaste socknarna, om än först under senmedeltiden spontant invandrad, därutöver i stor omfattning odlad som skogs- och prydnadsträd, kvarstående samt i varierande grad förvildad.
Förändring och hot: ökning med 61–75 %, säkert huvudsakligen till följd av ökad odling.
Kommentar: mattbildande, sannolikt spontana granar har noterats på tre lokaler: 200 m N Lusön i Hästveda (3D7h3422, THm), 900 m S St. Bjälkarp i Ö. Broby (3D7h3344, THm) och 100 m V Skärsjöns V-spets i Stoby (3D7g2604, THm). Förmodat spontana förekomster av ormgran f. virgata har noterats på tre lokaler: 500 m NO Mejarp i Verum (3D9e4323, TTy & KSv), 400 m V bron vid Malseröd i Verum (3D9e4223, THm) och 1,2 km NO Norregård i Vånga (3E7c4613, KAO), den sistnämnda fridlyst som naturminne; härtill någon gång odlad som prydnadsträd och kvarstående.

Ekologi

Miljö: skogsbildande på frisk–blöt, oftast men inte nödvändigtvis bas- och näringsfattig mark. På rikare marker mycket ofta rötangripen, vindfälld eller annorledes utkonkurrerad. Känslig för saltsprej från hav och vägar.

Utbredning

Funnen: 1427 rutor (89 %).
karta