Status: gammal och åtminstone fordom bofast men under en period helt eller nästan helt försvunnen och i dag mest tillfällig. Troligen ett av de äldsta verkliga åkerogräsen; belagd sedan yngre stenålder (HHje 1955). Arten är ej känd som vildväxande och kan möjligen ha odlats som spannmålsväxt under jordbrukets barndom (HHje 1955).
Förändring och hot: fordom allmänt åkerogräs i höstråg men under 1900-talet snabbt försvinnande och som säkert spontan senast uppgiven 1967 från Genarp (ÖNil inv.). Under senare år åter odlad i ”allmogeåkrar” och ibland förvildad, men även uppdykande oberoende av dessa odlingar och möjligen med potential att åter etablera sig i landskapet. Om dess forna vanlighet vittnar exempelvis Lilja (1838): ”mycket allmänt öfverallt i vintersäden etc.” Nationellt rödlistad (EN).
Kommentar: B, granskare GHm och KAO.