alvarveronika
Veronica praecox
Status: bofast, men med oklar historia. Först uppgiven 1749 från ”Torup” (oklart om Torup i Vitaby eller i Bara; Rosén 1749). Belägg saknas dock och uppgiften har senare betvivlats. Därefter först påträffad 1959 som åkerogräs på några närbelägna lokaler i V. Karaby (HMer i LD). Däremot först 1978 uppmärksammad på banvallar och redan följande år visade sig arten vara väl spridd längs flera järnvägslinjer (THm 1979).
Förändring och hot: under THm:s intensiva undersökningar i slutet av 1970-talet funnen i betydligt fler (drygt 70) rutor än i dag, sedan dess förefaller utbredningen längs järnvägsnätet ha glesats ut betydligt men samtidigt har arten påträffats längs flera nya bansträckningar. Orsaker till tillbakagången är säkert makadamisering av banvallar och att man schaktat bort och omskapat banvallarna till nedlagda järnvägslinjer, men att arten inte eftersökts lika systematiskt i dag som under 1970-talet torde även ha sin del i mönstret. Nationellt rödlistad (EN).
Förändring och hot: under THm:s intensiva undersökningar i slutet av 1970-talet funnen i betydligt fler (drygt 70) rutor än i dag, sedan dess förefaller utbredningen längs järnvägsnätet ha glesats ut betydligt men samtidigt har arten påträffats längs flera nya bansträckningar. Orsaker till tillbakagången är säkert makadamisering av banvallar och att man schaktat bort och omskapat banvallarna till nedlagda järnvägslinjer, men att arten inte eftersökts lika systematiskt i dag som under 1970-talet torde även ha sin del i mönstret. Nationellt rödlistad (EN).
Ekologi
Miljö: solöppet på torr, blottad eller sliten, mycket basrik, måttligt–mycket näringsrik mark; huvudsakligen banvallar och grusplaner i anslutning till järnvägar, åtminstone förr även någon gång i sandiga åkrar och slitna sandfält.
Utbredning
Funnen: 29 rutor (2 %).
