Status: gammal och bofast. Därtill ofta odlad som vallväxt och i gräsmattor och från sådana odlingar säkert ofta förvildad.
Förändring och hot: osäkert till följd av inkonsekvent taxonomisk behandling men sannolikt med stabil frekvens.
Kommentar: extremt mångformig, delvis asexuellt förökande art (apomikt). Från flertalet rutor har underarten vanligt ängsgröe P. p. subsp. pratensis uppgivits men denna har endast sällan samlats och det finns anledning att misstänka att underartstillhörigheten i dessa fall inte alltid undersökts så noga varför den relativa frekvensen av just denna underart torde vara överskattad. Under inventeringen har däremot ett rikt material av former som misstänkts tillhöra andra underarter samlats in och detta har fördelats på underarter enligt nedan, men mellanformer mellan samtliga underarter är relativt vanliga. Typisk vanligt ängsgröe P. p. subsp. pratensis kännetecknas av ganska korta och grova utlöpare; skott ej omgivna av täta hylsor; skottblad av växlande längd och bredd, rännformiga eller oftare platta, gröna (ej pruinösa); strån av växlande höjd men oftast kortare än hos smalgröe; vippor med färre våningar och småax än hos smalgröe, bredare än hos denna, vid nedersta noden med 2–5 grenar, rent gröna, efter blomningen ej regelbundet hopdragna (ofta med lutande topp).; småax ca 3–4,5 mm, ej pruinösa; nedre skärmfjäll en- eller trenerviga.