harris
Cytisus scoparius
Status: sannolikt gammal och bofast. Ursprungligen säkerligen införd av människan men redan 1744 uppgiven förvildad från Sövde och Ivetofta (Leche 1744). Fordom odlad som foderväxt, senare allmänt som prydnadsbuske och även i dag ofta förvildad.
Förändring och hot: ökning med 61–75 %.
Kommentar: en anslående form med tvåfärgade, gula och blodröda blommor tycks sällsynt uppkomma som en spontan mutation och har noterats som enstaka buskar (eller enstaka grenar av buskar) på ett par lokaler.
Ekologi
Miljö: sol–halvskugga på torr–frisk, betad eller ohävdad, måttligt–mycket bas- och näringsfattig, företrädesvis sandig– grusig mark; hedartade vägrenar och bryn, grustag, grusplaner och industritomter, hyggen och timmerupplagsplatser, jordvallar, torrängsartade eller hedartade naturbeten, ljusöppna torra hedskogar av främst tall och ek samt igenväxande lågproduktiva tidigare åkermarker. Begränsas i norra inlandet något av nedfrysning under kalla vintar och endast längs kusterna återfinns verkligt stora populationer med storvuxna buskar.
Utbredning
Funnen: 589 rutor (39 %).
