Status: sedan länge allmänt odlad prydnadsbuske; ofta mycket länge kvarstående, spridd med rotskott och någon gång med jordmassor och även om spridningsavstånden vanligtvis är måttliga har spridningen mångenstädes pågått under så lång tid att arten måste betraktas som bofast. Odlad sedan början av 1600-talet; troligen utkommen redan före 1749 och en av de vanligaste och mest beständiga odlingsresterna vid gamla ödetorp.
Förändring och hot: först i senaste tid etablerad och bofast.
Kommentar: de äldsta odlingsresterna utgörs av ljust blåviolett, eller sällan vit- och småblommiga, kraftigt rotskottsbildande former medan de former som odlas och förvildas i dag har större och köttigare, vanligen mättat lila eller vita blommor och större benägenhet att bilda solitärträd i stället för snår av rotskott.