Taxasida

jämtlandspoppel

Populus balsamifera 'Elongata'

jämtlandspoppel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

jämtlandspoppel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • jämtlandspoppel
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Populus balsamifera ´Elongata´
Vetenskapligt namn, fullständig form
Populus balsamifera ´Elongata´
Svenskt namn
jämtlandspoppel
norwegianBokmal
trønderpoppel
norwegianNynorsk
trønderpoppel
Danskt namn
Jämtlands-poppel
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Odlat, sällan skogsplanterat, ibland kvarstående träd.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Bollnäs Bollnäs Källåsen, 67708 15198, f.d. slåttermark granplantering 1981 (DIN); Fredagsberget, 67706 15116, igenväxande kulturmark 1989 (DIN);
Hudiksvall Bjuråker Strömbacka, 68718 15478, f.d. hagmark 2006 (ALA, det T. Tyler);
Ljusdal Järvsö Stavsätra by, 68343 14996, kulturmarker 1990 (LST).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Se även balsampoppel Populus balsamifera.

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven från Hede: Hedevikens nedlagda järnvägsstation (17D 4h 4- 4-, 1988, BD i UPS).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

(P. balsamifera var. jemtlandica)
Status: sällan odlad som prydnadsträd eller vindskydd; kvarstående och ibland rotskottsförvildad men ännu knappast bofast. Uppgift om första fynd är osäker då sorten inte behandlats konsekvent i litteraturen.
Kommentar: B, granskare KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

P. balsamifera var. elongata
Jämtlandspoppel påträffas på vägrenar, betesmarker och gårdskanter på frisk eller måttligt torr mark. I de flesta fall är den säkert från början planterad på platsen, men någon gång har den kommit ut till soptippar, grustag eller liknande. – I södra Götaland tycks jämtlandspoppel vara ovanligare än äkta balsampoppel, medan förhållandet verkar vara omvänt i mellersta och norra Sverige. I Sverige är den rätt gammal i odling (första daterade belägg är från 1828, Hylander 1945a); dess ålder i Småland går inte att avgöra, eftersom sorten skildes ut först 1945 och tidiga belägg av balsampoppel är få.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Kvarstående och vegetativt spridd, bofast.
Jämtlandspoppel visar en stark förmåga att sprida sig långt från moderträden med rotskott. Med tanke på detta och de få lokalerna är det troligt att den introducerats sent på Gotland, kanske under senare hälften av 1900-talet.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, nyfynd.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Jämtlandspoppel är ibland odlad vid kusten, t.ex. i Sundsvall Vinkeltået vid västra E14utfarten 1992 (HL), men väl så ofta i dal- och skogsbygder som t.ex. i Sättna Nora. Den är mycket härdig och sedd i odling längst i nordväst, Haverö Kroknäs. Denna form utvecklar lätt rotskott och bildar ofta stora bestånd.