balsampoppel

Balsampopplar odlas och kan förvildas genom rotskott. I Sverige förekommer tre typer, balsampoppel i snäv mening "Hortensis", ontariopoppel ’Gileadensis" och jämtlandspoppel "Elongata". Den sistnämnda är inte rapporterad från Halland. Ontariopoppel, som tidigare betraktades som en hybrid mellan P. balsamifera och en form av P. deltoides, har nyligen placerats in under P. balsamifera (Greenway m fl 1992). Av balsampoppel i snäv mening finns endast hanindivid och av ontariopoppel endast honindivid (Hylander 1966 a). Formerna är starkt balsamdoftande vid knoppsprickningen och i fuktig väderlek.

Balsampoppel härstammar från Nordamerika.

Olika typer prydnadsodlas och har setts kvarstående på ödetomter, ibland med rik rotstskottbildning. Möjligen regelrätt förvildad vid Stenkulla i Viby i en grusgrop under 1940–1950-talen (G. Blomqvist ms) och vid ett brott vid Yxhult i Kumla 1965 (G. Karlsson), om rätt bestämda. Segerström (1932) anmärkte balsampoppeln förvildad vid Forsa och Mårsäter i Hammar och S. Pettersson (1979b) som förvildad trädgårdsflykting i Almby men närmare uppgifter saknas. Kvarstående träd eller skottsamlingar efter avverkade träd på odlingsplatsen har meddelats från Almby, Hammar, Kil, Svennevad och Ånsta.

Se även: jämtlandspoppel Populus balsamifera 'Elongata' och vanlig balsampoppel Populus balsamifera 'Hortensis'

Balsampoppel/jämtlandspoppel är planterad som prydnadsträd och för vindskydd; den är kvarstående, t.ex. vid ödetomter samt tillfälligt förvildad på ruderatmarker, vägkanter etc. Arten sprider sig främst genom rotskott och har etablerat sig bl.a. i Sölvesborg.

8; Fläckebo Axholm 1845 (Post manuskript). Hed Karmansbo, förvildad 1896 (Svedberg, SBG). Köping "några träd vid Kramsta, från början planterade men skjutit sedan en mängd rotskott" (POST 1844). Sala Nybygget; Skuggan (DAHLG. 1911). Sankt Ilian Apalby; †Fredriksberg, förvildad [ca 1916] (Lundblad). Västerås Planterad och förvildad (TROIL. 1860).

Status: ofta odlat prydnads- och skogsträd; ofta rikligt vegetativt förvildad genom rotskott och därigenom bofast. Först uppgiven 1846 från Röstånga (Lilja 1846) men odlad sedan 1700-talet (KLun 2007).
Förändring och hot: ökande genom pågående förvildning och först i senaste tid etablerad och bofast.
Kommentar: även ett mindre antal uppgifter som inte preciserats till kultursort är inkluderade här.

Se även jämtlandspoppel Populus balsamifera 'Elongata'

Olika former av balsampoppel odlas vid gårdar och i alléer till prydnad och för sin starka doft. Arten kommer från norra Nordamerika och är där vittspridd och formrik. I Sverige odlades den redan i slutet av 1700-talet. Den representeras här i huvudsak av fyra sorter; tre av dessa är kända från Småland. Äkta balsampoppel P. balsamifera ‘Hortensis’ har breda, nästan kala blad, medan jämtlandspoppel P. balsamifera ‘Elongata’ har smalare, håriga blad. Ontariopoppel P. balsamifera ‘Gileadensis’ är mera avvikande och har mycket breda, starkt håriga blad med hjärtlik bas. Av äkta balsampoppel och jämtlandspoppel odlas nästan bara hanträd, av ontariopoppel endast honträd. Förökning med frö sker därför inte. Men alla sorterna sprider sig starkt med rotskott och kan därför snabbt etablera bestånd.

Artens utbredning redovisas här kollektivt, eftersom äkta balsampoppel och jämtlandspoppel inte alltid särskildes under inventeringen.

Balsampoppel är ursprunglig i norra Nordamerika. I Sverige förekommer olika kultivarer som planterats längs vägar och järnvägar. På Öland har balsampoppel planterats, redan runt sekelskiftet 1900 och framåt, främst på sandiga marker och ibland som sandbindare. Idag ses den som spridd med rotskott i vägkanter, åkerrenar, skogsdungar, betesmarker, sandstränder, gamla sandtag, f.d. banvall, gårdsmiljöer samt längs diken och kanaler.

Balsampoppel är idag vanligast utmed östra sidan av Öland, från Bredsättra sn i norr och med smärre luckor söderut till Ås, där den planterats på sandiga marker nära östra landborgen. Den är också spridd i gamla stenbrott runt Degerhamn, S. Möckleby sn. På många lokaler är den väletablerad, exempelvis vid Byrum i Böda sn där balsampoppel funnits i över 100 år och den bedöms därför som bofast i landskapet.

Från Öland är kultivarerna vanlig balsampoppel ’Hortensis’ och jämtlandspoppel ’Elongata’ kända, den förstnämnda i klar majoritet.

Kulturflykting, bofast.

Johansson (1897): odlad vid vägar och gårdar. På Gotland känner vi balsampoppel i två olika odlingsformer; Johanssons uppgift torde referera till vanlig balsampoppel P. balsamifera ’Hortensis’ (Johansson & Larsson 1996).

Balsampoppel i vid bemärkelse härstammar från Nordamerika och förekommer planterad i parker och offentliga miljöer. Den sprider sig gärna med rotskott. Flera namnsorter finns. Av dessa är endast balsampoppel P. balsamifera var. hortensis och ontariopoppel P. balsamifera var. gileadensis rapporterade under inventeringen. Det är ovisst om det rör sig om kvarstående eller förvildade träd. De flesta fynden är från kulturskapade ståndorter som vägkanter, ödetomter och skräpmarker, men det finns också fynd från skogsbryn och lövskogar.

Odlat och kvarstående prydnadsträd med kraftfull förökning via rotskott. Omnämnd som odlad och förvildad vid gamla herrgårdar av Arnell (1902). Under inventeringen bla Öf, Gysinge; He, Hedesunda kyrka; To, Hästbo stn; Tjärnäs fäbod; Va, Håde banvaktarstuga; Lunds fäbodar; Forsbacka; Hi, Mårdäng. Sorterna vanlig balsampoppel (»Hortensis«), ontariopoppel (»Gileadensis«) och jämtlandspoppel (»Elongata«) finns belagda från inventeringen.

Från vår inventering finns ett antal noteringar av kvarstående eller förvildade balsampopplar. Några av noteringarna anger specifikt jämtlandspoppel P. balsamifera 'Elongata'. För de övriga är ingen sort angiven. Det finns inga noteringar av vare sig balsampoppel eller annan poppelart före 1980.

Se även jämtlandspoppel Populus balsamifera 'Elongata'