Taxasida

trollsmultron

Drymocallis rupestris

(L.) Soják

trollsmultron är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

trollsmultron är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • trollsmultron
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Drymocallis rupestris
Vetenskapligt namn, fullständig form
Drymocallis rupestris (L.) Soják
Svenskt namn
trollsmultron
norwegianBokmal
hvitmure
norwegianNynorsk
kvitmure
Finskt namn
valkohanhikki
finlandSwedish
trollsmultron
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-05-22
Calle Ljungberg
Virserum, Prästgatan 6, Sm 2016-06-08
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Trollsmultron är ursprunglig. Arten tillhör den kalkgynnade rikbergsfloran och växer i halvöppen till öppen terräng i rasmarker och branter. Den är också funnen på en skalgruslokal vid kusten och i en vägkant. Växten odlas ibland och är någon gång funnen förvildad.

Trollsmultron har under 1900-talet försvunnit från flera lokaler på grund av igenväxning eller motsatsen - för hårt bete av får och hästar.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Europeisk art, känd i Sverige sedan 1600-talet, i Närke kvarstående eller förvildad genom utkast (jfr Sterner 1922).

”En sport, som min äldre bror och kamraten från Gällersta med fanatisk iver bedrevo, var vadslagning om allehanda i läroböckerna förekommande sakuppgifter. Jag vågar inte bestämt uppgiva, huru många gånger det vedervågade föremålet, ett exemplar av rariteten Potentilla rupestris, under förloppet av denna kontinuerliga kunnighetstävlan kom att byta nominell ägare” (Lundqvist 1940b).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Myrin 1832.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1099 Potentilla rupestris L.

This species is mainly restricted to Europe. It may have been introduced into the Fennoscandian localities, at least into the neighbourhood of Uppsala and the scattered places in Finland. The closely related P. inquinans Turcz. in C. and E. Asia is also mapped. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 215.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(Potentilla rupestris)
Status: troligen aldrig påträffad vildväxande i Skåne. Dock finns två kollekter i LD, den ena sannolikt från odlat material och den andra från ett dubiöst skolherbarium.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Potentilla rupestris
Trollsmultron har sin huvudutbredning i södra och mellersta Europa och finns i Skandinavien främst i nordvästra Götaland. Den föredrar varma, basrika växtplatser och växer öppet eller något skuggigt på genomsläppligt underlag. Arten uppträder gärna där mineraljorden blottats eller växttäcket skadats. I Småland ses den framför allt på länge hävdad kulturmark, särskilt på åsar och gruskullar och på örtrika, steniga backar, i gles skog samt på åkerrenar och vägkanter. Arten är känslig för hårt bete. Vid ohävd kan den finnas kvar länge men försvinner när miljön blir alltför skuggig. Dock förekommer trollsmultron i landskapet även i bergbranter i till synes föga kulturpåverkad omgivning (Jönköping Ödestugu och Vimmerby Pelarne, se nedan). – Den praktfulla arten odlas någon gång som prydnadsväxt och har förvildats på tre platser (Jönköping Bottnaryd, Ljungby Torpa och Vimmerby Tuna, se nedan). Från en plats (Jönköping) har den angivits som tillfälligt inkommen med gräsfrö.

Trollsmultron har svårt att klara konkurrensen med annan vegetation och är därför på de flesta lokaler beroende av ett måttligt bete. Arten har minskat påfallande i nordväst och har försvunnit från sina kustnära lokaler.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Trollsmultron förekommer i vårt land främst i delar av Västergötland och Dalsland där den växer i örtrika torrängar på solöppna ställen i så kallad stäppängsvegetation. Det finns en skriftlig uppgift om arten på Öland (Sjögren 1972 a); sedermera är uppgiften dementerad 1978 via brev till Åke Lundqvist. Dessutom finns ett belägg utan årtal som ska vara samlat på Öland men riktigheten i detta fynd måste starkt ifrågasättas.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Trollsmultron växer på klipphyllor och i skrevor i basrika bergbranter samt i slänter och betade gräsmarker i anslutning till sådant berg. Dessutom finner man någon enstaka gång arten på skalgrus. Det överväldigande flertalet av lokalerna ligger utmed Örekilsälven, hela vägen från Dalslandsgränsen genom Sörbygden till utloppet och vidare utmed Saltkällefjorden, där arten följer en förkastningsbrant. På många ställen är denna brant ytterst svårtillgänglig, och det är troligt att trollsmultron finns på betydligt fler ställen i bergstupen mot Kärnsjön och Saltkällefjorden än vi har funnit. Utmed gamla E 6 och bohusbanan nära Munkedal växer trollsmultron även i sprängda bergskärningar, ibland innanför det metallnät som sitter som skydd för ras. På de få lokaler, där arten växer i gräsmark, är den i regel fåtalig och hotad av igenväxning. I sitt huvudutbredningsområde växer den i huvudsak i bergbranter och är mycket stabil på sina lokaler.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer i torr, naturlig gräsmark bland buskar och stenar på åsar och sydvända sluttningar i måttligt betade betesmarker, på åkerholmar, ogödslade åkerrenar samt på sydvända hyllor och skrevor i grönstensberg. Kalkgynnad, ljuskrävande, missgynnas av hårt bete. Tål viss ohävd men inte beskuggande igenväxning. Minskande på grund av bortodling och gödsling av åkerholmar och renar. Ganska stabil på de få bergsförekomsterna. Rödlistad art (NT missgynnad). Vanlig i Ätradalen och på södra Falbygden, mindre vanlig på norra Falbygden, sällsynt i övrigt. 242 lokaler i 81 rutor (10 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Trollsmultron är i Sörmland trädgårdsflykting eller i ett fall möjligen spridd med hästar eller hästfoder.

Europa, västra Asien, Nordafrika. I Sverige inhemsk i Götaland.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förekommer sällsynt i Småland, Halland, Bohuslän och Västergötland. De uppländska förekomsterna härstammar från odlat material. Rödlistad som vildväxande.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

[Arten uppges från Bäck i Valbo av CA Agardh från en reseskildring 1809. Fyndet är högst osannolikt och är troligen en felskrivning.]