
skogsstjärnblomma
Stellaria longifolia
skogsstjärnblomma är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

skogsstjärnblomma är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- skogsstjärnblomma






Inga nycklar finns för detta taxon.
Hallands Flora
Skogsstjärnblomma är ursprunglig men kulturgynnad. Någorlunda naturliga ståndorter finner man utmed bäckar och källflöden i fuktig, gärna översilad skogsmark samt i kärrkanter, särskilt alkärr. De vanligaste och ofta även individrikaste växtplatserna finns dock i kulturpåverkad skogsterräng - hyggen, i synnerhet fuktiga kantzoner, stigar, körspår, skogsvägsdiken, skjutbanor och ledningsgator.
Skogsstjärnblomma har ökat under 1900-talet. Vi tror att arten gynnas av en del moderna skogsbruksåtgärder, till exempel anläggandet av skogsbilvägar.
Närkes flora
Spridd–allm. i Skogsbygden och med stora luckor i utbredningen på Närkeslätten. Hartman (1866) kände ingen lokal i södra Närke men kunskapsbristen gällande Tylöskog upphävdes av Segerström (1932) som fann den ”mångenstädes, särskilt i skogsbygden”.
I naturlig vegetation är arten sälls. bl.a. på hällkrön av silikat, grönsten och kalk, i bäckkärr och dråg tillsammans med källarv (Askersund S om Mörthult 1993), i sumpskog och bland hjortron i vitmossegranmyr (Knista Sörviken 1992).
Skogsstjärnblomma är påtagligt gynnad av kalhyggen och förekommer ofta i ymn. ruggar i såväl barr- som ädellövskog. Växtplatser är f.ö. skogsvägkanter, kolbottnar, kalkbrott, järnvägsområden, badstränder och ekbryn etc.
Blekinges Flora
Gammal bofast art.
Ångermanlands flora
Spridd i hela landskapet, ej sällsynt men ofta förbisedd. - 157 (41 ).
Västmanlands Flora
Allmän i Skogslåglandet och Bergslagen; spridd på Mälarslätten (även på Mälaröarna). Den lägre frekvensen i SÖ torde bero på ståndortsbrist genom hög uppodling. Utbredningstyp: N1.
Flora över Dal
Myrin 1832.
Härjedalens kärlväxtflora
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "Vid Tennäs nedanför bergväggen".
Atlas of North European vascular plants
734 Stellaria longifolia Mühl.
This boreal-montane species is widely distributed in Eurasia and N. America. A differentiation between S. diffusa Schlecht. in Eurasia and S. longifolia Mühl. and S. atrata (J. W. Moore) Boivin in N. America is proposed by Boivin (Sv. Bot. Tidskr. 47 /1953, p. 43 ff.). The species s. lat. belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 102 and map 94). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 143.
Floran i Skåne.
Förändring och hot: minskning med 46–60 %.
Smålands flora
Funnen i 464 rutor, tidigare uppgifter från 122 rutor. Ganska vanlig i stora delar av landskapet men ganska sällsynt i sydväst och saknas nästan helt i öster; kanske förbisedd i området V och SV om Vättern (arten är känd från talrika lokaler i angränsande delar av Västergötland, Bertilsson m.fl. 2002). – Ursprunglig.
Bohusläns Flora
Skogsstjärnblomma växer i friska till fuktiga barr- och blandskogar, gärna i gläntor, intill stigar, kraftledningsgator samt vid skogsbilvägar och andra vägkanter. Uppträder ibland i stor mängd på ett par år gamla hyggen.
Västergötlands flora
Sörmlands flora
Upplands flora
Skogsstjärnblomma växer i fuktiga skogsmiljöer. Man finner den i sumpskogar, helst i små öppningar, i bäckdalar, på dikesrenar och hyggen, men även i öppna kärr.
Förändring + 3 %.
Gästriklands flora
Skogsstjärnblomman förekommer i olika skogar och det är svårt att hitta en gemensam nämnare annat än att den ofta finns i anslutning till rörligt markvatten, källflöden, småbäckar och vid ängsartade gläntor. Arten är vanligare på hyggen och annan öppen skogsmark än i skog. Kanske ingår den i skogsmarkens fröbank. Den gynnas uppenbarligen av ljus och omrörning och hittas ofta i körspår och rotvältor liksom under kraftledningar. Arten växer ibland mycket magert i fuktiga skogsängar. Den förekommer också i kulturskapade miljöer som skogsdiken och vägkanter.
Vanliga följeväxter är hallon (22%), ekorrbär, skogskovall, rönn, skogsfräken och vitsippa.
Hälsinglands flora
Skogsstjärnblomma ses visserligen oftast i skog med slutna träd-, fält- och mosskikt, men kommer upp rikligt på mark som störts vid avverkning eller traktorkörning. Arten spirar, troligen från frö, på hårt bränd mark där lingon- och blåbärsrisets jordstammar har dödats. Den blommar från skogsstjärnans till mjölkens tid. Bladen är gröna till efter höstfärgernas tid, men övervintrar inte gröna. Bild i Natur och vegetation, sid. 183.
Medelpads flora
I solöppna lägen vid röjningar och på frodiga hyggen kan skogstjärnblomman växa till och bli rikblommig och buskformig. Den kan då i stora mängder kolonisera mineraljordsgropar och körspår. Så kan den också ses på mineraljord i fuktiga dikeskanter och i skogsbilvägsskärningar, ibland då även i torrare lägen, t.ex. på nakna moränjordsblottor.