Taxasida

nordlåsbräken

Botrychium boreale

Milde

nordlåsbräken är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt

nordlåsbräken är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • nordlåsbräken
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Botrychium boreale
Vetenskapligt namn, fullständig form
Botrychium boreale Milde
Svenskt namn
nordlåsbräken
icelandic
Mánajurt
norwegianBokmal
fjellmarinøkkel
norwegianNynorsk
fjellmarinøkkel
Finskt namn
pohjannoidanlukko
finlandSwedish
nordlåsbräken
Foton
Katarina Stenman
Finnfors, Skellefteå 2020-07-14
Peter Ståhl
Gåsholma, Hamrånge 2012-07-03
Torbjörn Tyler
Björkliden 2023-07-14
Anders Delin
Kölströmmen, Färila 1995-07-19
Patrik Engström
Aktse 2022-07-20
Patrik Engström
Riksgränsen 2011-07-31
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

24 Botrychium boreale Milde

This Eurasiatic and N. American species includes a few subspecies or varieties, e. g. subsp. obtusilobum (Rupr.) Claus. in northwestern N. America and NE. Asia (amphi-Beringian distribution). This species, perhaps easily overlooked, cannot in the present state of knowledge be considered a circumpolar plant, although it may tum out to be so after further investigations (cf. Hultén, Circumpol. I, p. 5).

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Hot. Arten är sällsynt, och dess lokaler på kulturmark hotas av igenväxning i samband med fäbodväsendets avveckling. Enligt Frisén & Ingelög (1990) är arten hänsynskrävande.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Fäbodvallarnas nedläggning, upphörande slåtter och betesdrift med åtföljande igenväxning har medfört att arten minskat på senare tid. I allmänhet växer endast enstaka eller få exemplar på lokalerna, förekomsten i Junsele strax S Mo är ett undantag.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

Nordlåsbräken är en nordlig art som i inlandet har påträffats söderut till norra Dalarna, medan den längs kusten når till Gästrikland. Dessutom förekommer den i en till synes isolerad population i Stockholms skärgård i Uppland, vilken utgör artens svenska sydgräns. Fridlyst.

På samtliga fyra nuvarande lokaler förekommer även låsbräken och rutlåsbräken. Artens ekologi och variation mellan åren på de aktuella uppländska lokalerna beskrivs av Nissling & Edelsjö (2009).

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Nordlåsbräken är sannolikt ursprunglig på basiska klipphällar längs kusten men i övrigt en gammal kulturföljeslagare knuten till kulturlandskapets marginaler mot skogen. Arten påträffades först 1920 på Eskön av Gottfrid Lidman (belägg i UPS och S). Den har troligen alltid varit mycket sällsynt men har försvunnit från flera lokaler under senare år.

Typiska följeväxter är månlåsbräken, smultron, kattfot, lingon, fårsvingel, kråkbär och renlavar.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Näst efter stor låsbräken är nordlåsbräken den sällsyntaste av låsbräkenarterna i Hälsingland. Vi har därför ganska liten erfarenhet av dess biologi. Liksom rutlåsbräken visar den sig i små och från år till år varierande antal, och som släktets övriga sällsynta arter, utom stor låsbräken, förekommer den ofta tillsammans med andra låsbräkenarter. Växtplatserna är öppna, med lågvuxen annan växtlighet och ofta spår efter tidigare markstörning, se lokalförteckningen. Sporspridning har setts från mitten av juli till början av augusti.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Nordlåsbräken har hittats några gånger i landskapet, främst i naturliga rikmiljöer. Den växte i lövlund nedom branterna i ett par berg med rikare mineral i Borgsjö och Timrå. I Timrå Norrberge fanns den tillsammans med andra låsbräkenarter på en gräsig skogskulle, sannolikt på en gång av kalkhaltig alnöbergart. Längst i väster är den sedd i en igenväxande slåtteräng i Haverö. Märklig är lokalen på Brämön i Njurunda, där den växer näringsfattigt, i kanten av ett högt beläget hällkar vid havet. Den ansluter sig dock till liknande förekomster längs Norrlandskusten.