liten hundstarr

Carex nigra var. nigra

liten hundstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt

liten hundstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer

liten hundstarr

Taxonomi

Klass

Ordning

Familj

Släkte

Art

Varietet

Carex nigra var. nigra

Namn

Vetenskapligt namn

Carex nigra subsp. nigra var. nigra

Vetenskapligt namn, fullständig form

Carex nigra subsp. nigra var. nigra

Svenskt namn

liten hundstarr

Danskt namn

Almindelig star

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Det svenska namnet syftar på att växten är lika mångformig som tamhunden. Variationen är inte mindre när det gäller möjliga växtplatser. Hundstarren, som är ursprunglig men kulturgynnad, växer i en mångfald fuktiga och oftast också näringsfattiga miljöer - kärr, med undantag av de fattigaste vitmosskärren, källflöden, stränder, fuktiga skogar, sumpskogar, betade fuktängar, fukthedar, diken, stigar, skogsvägar etc.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: minskning med 16–30 %.
Kommentar: även ett mindre antal uppgifter som inte preciserats till varietet är inkluderade här.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Detta är den dominerande varieteten på Gotland (se arten). Den är specifikt noterad bara inom tio kartblad under vår inventering (p.g.a. protokollets utformning), men finns med stor sannolikhet inom alla kartblad där arten noterats.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.

Ursprunglig, växer på blöt till fuktig mark i kärr, mader och fuktängar, även på fuktiga ställen i betesmarker, på klipphedar, i diken och fuktdråg i skog, längs stigar och skogsvägar m.m. Mycket variabel. Mestadels växer den i glesa bestånd. Mycket vanlig i hela landskapet. 812 rutor (98 %).

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala

Den småväxta hundstarren trivs främst i lågvuxen vegetation på fuktig mark. Den är typisk på ytor påverkade av rörligt grundvatten men kräver inga rika förhållanden. Som myrväxt förekommer hundstarr gärna på små sluttande, fattiga bergsmyrar – främst i öster – eller på större myrar i utloppen och i källdrag i gränsen mot fast mark. Den spelar också en viktig roll i rikkärrens blöta höljeplan på fastmattor. I skogstrakter förekommer den i växelblöta, avloppslösa små skogskärr, drol. På stränder kan den dyka upp i svackor med gles vegetation, helst på morän eller i fuktig sand, vid kusten också i hällkar. Hundstarrens största förekomster finns dock på kulturpåverkad mark, där den gynnas av tramp och annat slitage. Den växer gärna på blöta betesmarker, stigar och småvägar. En typisk men försvinnande miljö är sipperytor i lågvuxna slåtterängar. Hundstarren kan ändå hålla sig kvar när dessa förvandlas till gräsmattor. Ibland etablerar den sig i nyare dikeskanter, t.ex. längs skogsbilvägar.