Taxasida

hundstarr

Carex nigra

(L.) Reichard

hundstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Ingemar Gustafsson
Översikt
Översikt

hundstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • hundstarr
Taxonomi
Ordning
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Carex nigra
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex nigra (L.) Reichard
Svenskt namn
hundstarr
icelandic
Mýrastör
norwegianBokmal
småstarr
norwegianNynorsk
småstorr
Finskt namn
jokapaikansara
finlandSwedish
hundstarr
Foton
Patrik Engström
Hemavan 2018-07-22
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2022-05-11
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-05-29
Torbjorn Tyler
2018-07-18
Anders Delin
Storsjön, Svärdsjö 2010-07-11
Anders Delin
Storsjön, Svärdsjö 2010-07-11
Anders Delin
Lossjön, Los 1987-05-02
Katarina Stenman
Bjurholm
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Se liten hundstarr Carex nigra var. nigra, och tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Se styltstarr Carex nigra subsp. juncella, vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra och tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Se styltstarr Carex nigra subsp. juncella och vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Se styltstarr Carex nigra subsp. juncella, vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra och styltstarr × vanlig hundstarr Carex nigra subsp. juncella × nigra subsp. nigra

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Äldre uppgifter om hundstarr utan korresponderande belägg är omöjliga att säkert hänföra till underart och varietet. Styltstarr och tuvad hundstarr åtskildes först på 1960-talet.

Se även: styltstarr Carex nigra subsp. juncella, vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra och tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Se styltstarr Carex nigra subsp. juncella och vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833) som C. caespitosa.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Se även tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

478 Carex nigra (L.) Reich.

Syn.: C. goodenowii Gay, C. Jusca All., C. vulgaris Fr.

This polymorphic species is widely distributed in Europe and occurs also in W. Asia and eastern N. America. For taxonomy and nomenclature of the European C. nigra population, see Fl. Eur. 5/1980, p. 321 f. C. juncella (Fr.) Th. Fr. (C. nigra var. juncea [Fr.] Hyl.) is mapped separately (no. 479). The rest of the C. nigra taxa in Eurasia and eastern N. America are brought together on the present map, which, particularly where the Asiatic area is concerned, is uncertain and incomplete. The distribution is amphiatlantic (Hultén, Amphi-atl., p. 126 and map 107). World map in Meusel et al. 1965, p. 70. The reports of C. nigra from New Guinea and Australia may refer to some closely related taxon. Some other related taxa in E. and SE. Asia and W. and NW. America are tentatively mapped in Hultén, op. cit., map 108.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Hundstarr är en av våra vanligaste starrar och växer i allehanda fuktiga och blöta marker, både magra och mer näringsrika. Den tål höga kalkhalter och ses växa i ren kalkgyttja i kanten av alvarets större vätar och träsk. I fuktiga betesmarker är den beståndsbildande över stora arealer men klarar även ohävdade lokaler. Hundstarr ses också i sumpskogar, tallskogar med kärrhålor, skogskärr och ädellövskogar. När röjningar eller hyggen tas upp är den snabb på att kolonisera ledigt utrymme. Den växer även på starkt kulturpåverkade lokaler som diken, vattenhål, fuktiga körspår och grävda dammar. På havsstränder växer den vid sötvattensutflöden. Sällsynt är den noterad i slåtterängar.

Hundstarr är mycket vanlig på hela Öland så länge lokalen håller en viss fuktighet och man behöver inte gå långt i landskapet för att stöta på den.

Hundstarr delas in i underarterna vanlig hundstarr subsp. nigra och styltstarr subsp. juncella, den sistnämnda i vårt land med nordlig utbredning men enstaka fynd finns ner till Småland. Vanlig hundstarr delas in i två varieteter: liten hundstarr var. nigra och tuvad hundstarr var. recta. Tuvad hundstarr bildar täta tuvor som efterhand lyfts uppåt; utlöparna är korta och få till antalet. Från inventeringen har tuvad hundstarr rapporterats vid ett 100-tal tillfällen. Som oftast är fallet med varieteter är gränserna flytande och någon klar skillnad i biotopval och/eller utbredning har vi inte kunnat utläsa av fynduppgifterna.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig. Allehanda fuktiga till våta miljöer, t.ex. agmyrkanter, vätar, diken, kärr, fuktmarker (också i skog); även noterad i ängen. De flesta uppgifterna rör liten hundstarr var. nigra. Enligt Martinsson (1997) ingår hundstarr som ett dominant inslag i ”sumptallskog av blåtåtel-typ”, en våtmarksmiljö som uppskattas till 2 528 hektar på Gotland.

Johanssons (1897) ”Mycket allm.” stämmer bra än i dag.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Denna mycket vanliga starr förekommer i flera underarter och varieteter. Förmodligen döljer sig en del fynd av ovanligare former bland uppgifterna om vanlig hundstarr.

Se även styltstarr Carex nigra subsp. juncella, vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra och tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Se vidare under styltstarr C. nigra subsp. juncella, liten hundstarr C. nigra var. nigra och tuvad hundstarr C. nigra var. recta

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Hundstarren växer i alla slags kärr och i fuktig gräsmark i beteshagar och på stigar där den ofta tillsammans med hirsstarr bildar en karakteristisk lågstarrvegetation. Den växer också i fuktiga granskogar av både ört- och ristyp, samt i hällkar i skärgården. Arten är mycket variabel. Inom området utmärker sig särskilt en i barrsumpskogar vanlig form genom långa strån och långa, smala blad. Den kan i sterilt tillstånd förväxlas med klotstarr eller till och med trådstarr. En starkt tuvad form har urskilts som var. recta, tuvad hundstarr. Denna finns här och där inom området, särskilt vanlig i skärgården. På många lokaler, t.ex. i Skräddartorpskärret i Hölö, är tuvorna smala och upp emot halvmeterhöga och påminner då starkt om den nordliga styltstarren C. juncella. Rapporter från Sörmland om styltstarr beror säkert på sammanblandning med denna form.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Mycket allmän i Uppland. 715 kartblad, 2392 kvadranter.
Almq. Allmän, till yttre skärgården.
Hundstarr växer i de flesta fuktiga till blöta miljöer. Den förekommer såväl i skogsmiljöer som på öppna marker, t.ex. i sumpskogar, små magra skogskärr och svackor i hällmarker, på stränder, fuktängar och myrar från fattigkärr till rikkärr.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Hundstarr är ursprunglig. Den beskrivs som allmän även i tidigare botaniska arbeten.
De vanligaste följearterna till hundstarren är blodrot (39%), kråkklöver, kärrviol, glasbjörk, stjärnstarr, trådtåg och gråstarr.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Först publicerad av Neuman (1889) som C. goodenoughii från Tuna.