Taxasida

aklejruta

Thalictrum aquilegiifolium

L.

aklejruta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt

aklejruta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • aklejruta
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Thalictrum aquilegiifolium
Vetenskapligt namn, fullständig form
Thalictrum aquilegiifolium L.
Svenskt namn
aklejruta
norwegianBokmal
akeleiefrøstjerne
norwegianNynorsk
akeleiefrøstjerne
Finskt namn
lehtoängelmä
finlandSwedish
aklejruta
Danskt namn
Akeleje-frøstjerne
Foton
Katarina Stenman
Bjuröklubb, Lövånger 2019-07-20
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-05-29
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-05-29
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Sydlig växt, i Närke prydnadsodlad.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Förvildad från odling? - 2 (1).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Ej tidigare uppgiven för Dalsland.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Förmodligen gammal bofast art. Den är uppgiven redan av Aspegren (1823) från Mörrum, Hällaryd, Fridlevstad m.fl. ställen, samt uppgavs som vildväxande i lundar av Lindblom (1830); den uppges även som gammal bofast art i B. Jonsell (2001).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

3; Mälarslätten: Rytterne Tidö parklund, ett par ex. kvarstående på platsen för ett f.d. stenparti eller liknande 1973(!). - Nedre Bergslagen: Nora N "Har funnits i Nora socken vid Fäsjöhyttan, men finnes nu ej mera" (Ohlss. manuskript 1863). Linde N Vid bäcken NÖ Siggebohyttan, "här troligen förvildad" (EKH. 1978). En kulturhistorisk inriktad kryddträdgård fanns under 1930-talet vid Siggebohyttans gård (igenlagd på 1950-talet enligt Wald. i brev) - förmodligen kommen därifrån (eventuellt med trädgårdsjord).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

879 Thalictrum aquilegifolium L.

This Eurasiatic species has a disjunct distribution, earlier probably more continuous. In E. Asia it is represented by var. sibiricum Reg. & Til., considered as a species, T. contortum, by Linnaeus. T. aquilegifolium is adventive at the outlying localities in Fennoscandia (cf. Hultén, Atlas 1971, map 774). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 157.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %. Ofta mycket långlivad på lokalerna men påfallande sällan nyetablerad.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Aklejruta är en sydlig art, vars nordgräns som spontan går genom södra Småland. De naturliga lokalerna utgörs numera främst av skogsbryn och lövskog på frisk till fuktig mark, gärna i sluttningar med översilning eller små bäckdrag; någon gång är den funnen i strandskog vid större sjöar eller vattendrag. Scheutz (1864) angav den kort och gott från ´ängar´, varmed avsågs slåttermark; jämför primäruppgiften.
Arten odlas även som prydnadsväxt. Den förvildas i vägkanter, bryn och lövdungar och kan på fuktiga, lätt beskuggade platser bli bestående.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Aklejruta anses ursprunglig i södra Sverige (Skåne, Blekinge och södra Småland) på frisk–fuktig och mullrik mark i skogsbryn, lövskogar och utmed källdråg. Den odlas ibland och kan sprida sig ut på fuktiga, något skuggiga marker. Aklejruta finns felaktigt angiven för Öland.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Aklejruta växer vild i sydligaste Sverige. I Bohuslän är den förvildad från odling som prydnadsväxt. Påträffad på ödetomter, vägkanter och utkast. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Införd och förvildad, inhemsk i sydligaste Sverige. Troligen etablerad från utkast eller kvarstående på ödetomter. Ej konsekvent rapporterad. Noterad från 16 lokaler i 15 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Aklejrutan är funnen på fuktig mark, förvildad från odling.

Europa. I Sverige vild i Skåne, för övrigt förvildad.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Vildväxande i sydligaste Sverige, men även odlad som prydnadsväxt; kan vara kvarstående i parker och tillfälligt uppträda på trädgårdsutkast. 7 kartblad, 7 kvadranter.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Tillfälligt förvildad. 

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Aklejruta blommar i ekorrbärets och i linneans tid. Frukterna mognar i ljungens tid. Den har noterats som kvarstående vid:

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sällan odlad, lokalt spridd eller länge kvarstående på ödetomt.