
aklejruta
Thalictrum aquilegiifolium
aklejruta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

aklejruta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- aklejruta



Inga nycklar finns för detta taxon.
Närkes flora
Sydlig växt, i Närke prydnadsodlad.
Ångermanlands flora
Förvildad från odling? - 2 (1).
Flora över Dal
Ej tidigare uppgiven för Dalsland.
Blekinges Flora
Förmodligen gammal bofast art. Den är uppgiven redan av Aspegren (1823) från Mörrum, Hällaryd, Fridlevstad m.fl. ställen, samt uppgavs som vildväxande i lundar av Lindblom (1830); den uppges även som gammal bofast art i B. Jonsell (2001).
Västmanlands Flora
3; Mälarslätten: Rytterne Tidö parklund, ett par ex. kvarstående på platsen för ett f.d. stenparti eller liknande 1973(!). - Nedre Bergslagen: Nora N "Har funnits i Nora socken vid Fäsjöhyttan, men finnes nu ej mera" (Ohlss. manuskript 1863). Linde N Vid bäcken NÖ Siggebohyttan, "här troligen förvildad" (EKH. 1978). En kulturhistorisk inriktad kryddträdgård fanns under 1930-talet vid Siggebohyttans gård (igenlagd på 1950-talet enligt Wald. i brev) - förmodligen kommen därifrån (eventuellt med trädgårdsjord).
Atlas of North European vascular plants
879 Thalictrum aquilegifolium L.
This Eurasiatic species has a disjunct distribution, earlier probably more continuous. In E. Asia it is represented by var. sibiricum Reg. & Til., considered as a species, T. contortum, by Linnaeus. T. aquilegifolium is adventive at the outlying localities in Fennoscandia (cf. Hultén, Atlas 1971, map 774). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 157.
Floran i Skåne.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %. Ofta mycket långlivad på lokalerna men påfallande sällan nyetablerad.
Smålands flora
Aklejruta är en sydlig art, vars nordgräns som spontan går genom södra Småland. De naturliga lokalerna utgörs numera främst av skogsbryn och lövskog på frisk till fuktig mark, gärna i sluttningar med översilning eller små bäckdrag; någon gång är den funnen i strandskog vid större sjöar eller vattendrag. Scheutz (1864) angav den kort och gott från ´ängar´, varmed avsågs slåttermark; jämför primäruppgiften.
Arten odlas även som prydnadsväxt. Den förvildas i vägkanter, bryn och lövdungar och kan på fuktiga, lätt beskuggade platser bli bestående.
Ölands flora
Aklejruta anses ursprunglig i södra Sverige (Skåne, Blekinge och södra Småland) på frisk–fuktig och mullrik mark i skogsbryn, lövskogar och utmed källdråg. Den odlas ibland och kan sprida sig ut på fuktiga, något skuggiga marker. Aklejruta finns felaktigt angiven för Öland.
Bohusläns Flora
Aklejruta växer vild i sydligaste Sverige. I Bohuslän är den förvildad från odling som prydnadsväxt. Påträffad på ödetomter, vägkanter och utkast.
Västergötlands flora
Sörmlands flora
Aklejrutan är funnen på fuktig mark, förvildad från odling.
Europa. I Sverige vild i Skåne, för övrigt förvildad.
Upplands flora
Gästriklands flora
Tillfälligt förvildad.