Patrik Engström
Storön 2013-07-15
Taxasida
vanlig klubbstarr
Carex buxbaumii subsp. buxbaumii
vanlig klubbstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
vanlig klubbstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- vanlig klubbstarr
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Underart
Namn
Vetenskapligt namn
Carex buxbaumii subsp. buxbaumii
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex buxbaumii subsp. buxbaumii
Svenskt namn
vanlig klubbstarr
Finskt namn
rantanuijasara
finlandSwedish
klubbstarr
Foton
Thomas Gunnarsson
Djurstad träsk,Föra,Borghom 2012-06-21
Thomas Gunnarsson
Abbantorp österut,Högsrum,Borghom 2021-06-25
Thomas Gunnarsson
Abbantorp österut,Högsrum,Borghom 2021-06-25
Peter Ståhl
Sänningsmuren, Gävle 2013-07-10
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Klubbstarr är kanske ursprunglig i området. Den är numera endast känd från Lagans stränder nedströms Karsefors. Ståndorterna framgår av lokalupprakningen nedan.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Nordlig, täml. sälls. myr- och strandväxt på kalkrika sjöstränder och i rikkärr.
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
484 Carex buxbaumii Wahlenb.
This boreal-montane species has a disjunct, circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. I, p. 272 and map 254). The taxon, mapped here, is C. buxbaumii s. str. or subsp. buxbaumii (syn.: C. polygama Schkuhr). Subsp. alpina (Hartm.) Liro (syn.: C. adelostoma V. Krecz.) is mapped separately (no. 485). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 71. The population in E. Asia has been distinguished as C. tarumensis Franch. C. buxbaumii is reported from Australia (actually the indigenous C. tarumensis?).
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Medelrikkärr, särskilt sluttningskärr, dessutom ofta i kantvegetation vid bäckstråk, tjärnar, sjöoch åstränder. - 109 (28).
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Klubbstarr växer glest i täta högstarrmiljöer på myrar och vid stränder. Typiskt står den inblandad i dominerande fält av trådstarr C. lasiocarpa och flaskstarr C. rostrata, oftast i drag eller på tidvis översvämmade men fasta mattor. Den är vanligast i mineralogent rikare trakter västerut och blir sällsynt i surare områden i öster och norr. Arten uppträder regelbundet i blötpartier på medelrika och rika myrar, intill myrtjärnar eller vid myrutlopp och vid andra breda vattenrörelser på myren. På fattigare myrar är den sedd i källdrag i myrkanten (Selånger).
I väster är klubbstarr också vanlig vid kärriga, lugna stränder av åar och större bäckar, gärna vid in- och utlopp till skogstjärnar och sjöar. Ibland växer den på gungflystränder i näringsrika trådstarrfält, t.ex. på älvstränder vid Ljungan i Torp–Haverö. Den kan då ibland stå på fasta, tidvis vattendränkta mineraljordsstränder i mer glesvuxen vegetation. Klubbstarren växer vanligen ljusöppet, men någon gång är den sedd i skuggig lundmiljö som vid en skogsbäck i Borgsjö. Den nykoloniserar däremot inte vägkanter eller annan av människan rörd mark.
I väster är klubbstarr också vanlig vid kärriga, lugna stränder av åar och större bäckar, gärna vid in- och utlopp till skogstjärnar och sjöar. Ibland växer den på gungflystränder i näringsrika trådstarrfält, t.ex. på älvstränder vid Ljungan i Torp–Haverö. Den kan då ibland stå på fasta, tidvis vattendränkta mineraljordsstränder i mer glesvuxen vegetation. Klubbstarren växer vanligen ljusöppet, men någon gång är den sedd i skuggig lundmiljö som vid en skogsbäck i Borgsjö. Den nykoloniserar däremot inte vägkanter eller annan av människan rörd mark.