Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Funnen i 17 rutor (9%); utbredd i de sydvästra delarna av Listerlandet, samt mellan Näsnabben i Bräkne-Hoby och Sturkö.
Taxasida
rubinmaskros
Taraxacum rubicundum
(Dahlst.) Dahlst.
rubinmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
rubinmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- rubinmaskros
Taxonomi
Namn
Inga alternativa namn hittades.
Foton
Inga foton finns för detta taxon.
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Funnen: 25 rutor (2 %). Härtill kommer drygt 30 äldre insamlingar.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Rubinmaskros är känd från de flesta landskap norrut till Uppland.
Funnen i 17 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. Endast känd från nordöstra halvan av Småland, troligen ganska vanlig vid kusten, ganska sällsynt i inlandet.
Funnen i 17 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. Endast känd från nordöstra halvan av Småland, troligen ganska vanlig vid kusten, ganska sällsynt i inlandet.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Rubinmaskros växer på betade alvartorrängar, sandgräshedar vid havet och andra sandiga marker. Ibland ses den i gamla sandtag, hässlen, glesa tallskogar och grusplaner. På Stora Alvaret går den även ut i grusalvar och kan växa på sprickrika kalkstensplatåer. Rubinmaskros är vanlig på alvarmarker, utmed kusterna och längs västra och östra landborgen. Delar av Mittlandet och barrskogarna längst i norr har glesare med fynd.
Rubinmaskros är relativt enkel att känna igen vilket säkert har bidragit till det höga antalet rapporter. Bladen har tunna, purpurfärgade skaft och de mittersta bladen i plantan pekar uppåt vilket gör att den ser ut lite som en buske. Pollen saknas ofta men inte alltid. Blomstjälken är helt kal och glänsande purpurfärgad.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Öppen, torr gräsmark, hällmark och annan alvarmark. Rubinmaskros förefaller vara konkurrenssvag, känslig för överväxning och knuten till naturlig miljö. Utbredningen är något kustbunden. Rubinmaskros är, efter gutemaskros T. gotlandicum, den oftast rapporterade sandmaskrosen. Lange (1911) bedömde den som ”antagligen allmän”.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Rubinmaskros är nog den vanligaste sandmaskrosen på skalhaltig, kustnära gräsmark i södra och mellersta delen av Bohuslän, men den saknas nästan i norr.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
37 socknar
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Tämligen allmän. Den vanligaste sandmaskrosen i torr, kalkrik miljö. Arten är värmegynnad och växer helst i kusttrakter och på sydexponerade ståndorter.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
I Sverige sydlig med nordgräns i Uppland. Tämligen allmän, i vissa trakter längs kusten allmän. 53 kartblad, 62 kvadranter.