Taxasida

revormstörel

Euphorbia helioscopia

L.

revormstörel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

revormstörel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • revormstörel
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Euphorbia helioscopia
Vetenskapligt namn, fullständig form
Euphorbia helioscopia L.
Svenskt namn
revormstörel
norwegianBokmal
åkervortemelk
norwegianNynorsk
åkervortemjølk
Finskt namn
viisisädetyräkki
finlandSwedish
revormstörel
Danskt namn
Skærm-vortemælk
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2021-08-29
Torbjörn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2025-06-26
Björn Wannberg
Skindrav. 15, Alfta 2021-08-11
Lars Efraimsson
Nolgårdsviken, Hammarö kommun 2022-07-17
Lars Efraimsson
Nolgårdsviken, Hammarö kommun 2022-07-17
Calle Ljungberg
Virserums ishall, ruderatområde 200 m SV, Sm 2014-09-03
Calle Ljungberg
Virserums ishall, ruderatområde 200 m SV, Sm 2014-09-03
Calle Ljungberg
Målilla kompostgård, Sm 2017-10-12
Lars Efraimsson
Gamla flygfältet i Karlstad, Karlstads kommun 2017-06-12
Lars Efraimsson
Gamla flygfältet i Karlstad, Karlstads kommun 2017-06-12
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2021-06-20
Nycklar

Fröberg, L. 2019: Euphorbia – törlar (ettåriga arter).

Den Botaniska Skattkammaren
Nyckel till de tolv arter som hittills är kända från Sverige.
Floratexter

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Allmän-tämligen allmän.

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Endast tre fynd av detta ogräs är kända: Vemdalen: kyrkbyn (FLB enligt Dusén 1880). Sveg: vid prästgården (EN enligt Birger 1908a). Lillhärdal: kyrkbyn ? (1918, N. Nilsson i UPS).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1282 Euphorbia helioscopia L.

This widespread species probably originates from the Mediterranean region and W. and possibly also E. Asia. It has the spread as a weed to mast parts of the world, for instance to N. Europe, S. Africa, N. and S. America, Australia and New Zealand. Nowadays it belongs to the discontinuous circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 210 and map 201). Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 269.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Revormstörel är en gammal, kulturberoende art. Den ettåriga, ljuskrävande och konkurrenssvaga växten saknas sällan i åkrar och trädgårdsland, på jordhögar och nyplanerad mark.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Allm. på Närkeslätten, spridd–täml. sälls. i uppodlade delar av Skogsbygden, men ansågs vara allm. i Hammar och Lerbäck (Segerström 1932). På ett herbarieark i LD noterade Segerström att den var täml. allm. i åkrar och trädgårdar 1924 vid Hulta i Hammar. Anmärkningsvärt få fynd har gjorts i Svennevad (Kjellmert 1947), Viby (Nilsson 1978) och Sköllersta (Holmer). Från Hallsberg 2007 meddelade Nilsson att den var en ”numera ovanlig art”.

Vanligen förekommer den i åkerkanter och trädgårdsjord, i omrörd mark på jordhögar vid tippar och på vägkanter, i hagar etc. Vid Attersta i Gällersta växte den 1992 i en uttorkad, stenig åfåra och vid reningsverket i Askersund 1990 på vasstorv vid en blockrik strand. Den var förr täml. allm. i Mellansvenska myrodlingar bland rotfrukter (Tolf 1903).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Möjligen endast tillfällig. Blott två observationer på senare år. - 8 (6).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Allmän på Mälarslätten och i Skogslåglandets kulturområde upp till S. Gunnilbo, Ramnäs, Fläckebo och Sala (funnen i alla delområden). Högre upp delvis spridd, i Bergslagen traktvis till synes sällsynt Ej påvisad i Guldsmedshyttan och Skinnskatteberg; i de flesta övrigt delområde i Bergslagen endast på en eller få lokaler. Givetvis något förbisedd. Ett undantag är Vikers kalkområde, där tre förekomster antecknades 1928 (Lundm. manuskript) och där den nu är tämligen allmän (I. And., 1955). Kan också längst i Norr vara riklig och väl utvecklad, t.ex. Norberg: Rosendal, potatisland + åker 1974(!). Utbredning troligen ofullbordad. I Dalarna "Tydligt stadd i spridning" (ALMQ. 1949). Kan antas vara härdig i hela området, men fortsatt framryckning mot Norr hindras till viss del av effektiv frörensning, kemisk bekämpning m.m. Utbredningstyp: S2 (pU).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast. Känd från avlagringar från yngre stenålder (HHje 1979).
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Revormstörel växer på frisk eller torr, ej alltför näringsfattig, öppen jord. Den förekommer framför allt som ogräs i åkrar, potatisland och trädgårdstäppor (såväl på landsbygden som i tätorterna) men är också vanlig på jordhögar och utfyllnader, vid gårdar och på skräpmark.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Revormstörel växer på näringsrik, blottad mark och är vanlig som ogräs i åkrar; hälften av de rapporterade fynden är gjorda i åkermiljöer. Resterande halvan utgörs av ruderatmiljöer som jordhögar, stentippar, gödselupplag, nygrävda områden vid vägarbeten eller anläggande av bevattningsdammar. Jämför gärna med släktingen rävtörel E. peplus där åkermiljöer endast utgör 5 % av fynden.

Revormstörel är en vanlig växt på Öland men saknas på Stora Alvaret förutom enstaka fynd vid alvarbyar och i horvor. Längst uppe i norr är det påtagligt glest med fynden och revormstörel har endast en aktuell fynduppgift från Böda sn (en avfallsanläggning). Frekvensuppgiften hos Sterner (1938) om "allestädes" känns därför något överdriven idag. Men revormstörel klarar sig ändå väl och förmår även att växa i dagens fodermajsåkrar.

Gammal kulturföljeslagare, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Gammal kulturföljeslagare.
Åkrar, åkervägar, ruderatmarker och gårdsmiljöer; även kulturpåverkad hällmark, trädgårdar, jordhögar och skräphögar samt dikeskanter och vägkanter. Andelen i undersökta provrutor indikerar att arten är vanlig. Däremot är utbredningen ojämn: arten är inte så allmän på Storsudret och på östra Gotland – den saknas på delar av Östergarnslandet – och inte heller på norra Gotland; den är ovanlig på Fårö och saknas helt på Gotska Sandön. Johansson (1897) angav frekvensen som ”Allest.”. Revormstörel minskade alltså under 1900-talet; orsakerna bakom minskningen är oklara för oss.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Revormstörel är en mycket gammal kulturföljeslagare, som växer på frisk till torr, lerig eller sandig mark. Den förekommer framför allt som ogräs i åkrar och trädor men också i potatisland, trädgårdstäppor, på utfyllnadsmark, i nyanlagda gräsmattor samt på jordhögar och annan skräpmark.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Gammal kulturföljeslagare, växer som ogräs i åkrar, trädgårdar och rabatter samt på ruderatmark som jordhögar, tippar och upplag. Vanlig i nästan hela landskapet, men sällsynt i de magraste trakterna som i de sydligaste delarna. 571 rutor (69 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Medelhavsområdet, västra Asien. I Sverige främst i Götaland och Svealand, i Norrland huvudsakligen utefter kusten. I Sörmland allmän och tämligen jämnt spridd men tämligen sällsynt i skärgården – (53%). Den ettåriga revormstöreln är ett vanligt ogräs i åkrar och trädgårdsland, både på lätta jordar och på lera.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmän i större delen av landskapet, men sällsynt i skärgården. 554 kartblad, 1418 kvadranter.
Almq. Allmän till tämligen allmän, men mera sällsynt i kustområdet. Stadd i spridning, torde småningom bli allmän.
Revormstörel föredrar näringsrik, störd mark, framför allt åkrar, speciellt trädesåkrar och trädgårdsland, men den förekommer även i gårdsmiljöer, på vägkanter, jordhögar och skräpmarker.
Arten är nu ett av de vanligaste åker- och trädgårdsogräsen, även om den sällan förekommer i stora bestånd. Storlek och grenighet är mycket varierande beroende på näringstillgången.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Revormstörel är ett gammalt åkerogräs. Arten angavs första gången av Thedenius 1833 från kålhagarna i Gävle. I Gävletraktens växter beskrivs den som sällsynt 1848 och senare med beteckningen »flerstädes«.
De vanligaste följeväxterna är åkerspärgel (27%), åkertistel, våtarv, pilört och jordrök.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Revormstörel är mycket tydligt knuten till åker- och trädgårdsjord. Liksom de flesta icke vindspridda ogräs är den ojämnt fördelad, med större fröbank i vissa åkrar. Den kan tillsammans med till exempel fiskmålla följa med växter som planterats i rabatt. Dess växtlokaler beskrivs i 34 fall som åkermark eller jordhög. Bara nio lokaler är på annan kulturpåverkad mark, som tomt, betesmark, järnväg, ruderatmark, hamnområde eller vägkant. Inget grönt övervintrar.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Revormstörel uppträder som ogräs i odlingar och tycks här vara tydligt kalkföredragande. I sen tid är den funnen i åkrar i större mängd på två lokaler inom kalkpåverkade områden i Stöde och Alnö. Den förekom som åkerogräs även i äldre tid och tycks då ha varit mer utbredd. Dessutom har revormstörel setts i några vägkanter i Skön och vid en kyrkogård i Sundsvall, då fåtalig och obeständig. Förr samlades den också på barlast.