Katarina Stenman
Grundskatan, Lövånger 2013-08-26
Taxasida
nordkråkbär
Empetrum nigrum subsp. hermaphroditum
(Hagerup) Böcher
nordkråkbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt
nordkråkbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- nordkråkbär
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Empetrum nigrum subsp. hermaphroditum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Empetrum nigrum subsp. hermaphroditum (Hagerup) Böcher
Svenskt namn
nordkråkbär
icelandic
Krækilyng
norwegianBokmal
fjellkrekling
norwegianNynorsk
fjellkrekling
Finskt namn
pohjanvariksenmarja
finlandSwedish
nordkråkbär
Foton
Peter Ståhl
Mittåkläppen 2024-09-08
Peter Ståhl
Pältsajokha 2023-07-28
Patrik Engström
Seskarö 2013-07-17
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Nordkråkbär har noterats 99 gånger i 28 församlingar.
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Trivialart
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Uppgiven från Bäcke Bredmossen (HA). Belägg saknas.
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1464 Empetrum nigrum L. subsp. hermaphroditum (Hag.) Böcher
This subspecies with bisexual flowers has a circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. Il, p. 86, 338 and map 78). The closely related E. eamesii Fem. & Wieg. subsp. eamesii and subsp. atropurpureum (Fem. & Wieg.) D. Löve, both in eastern N. America, are also mapped. See further no. 1463. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 326.
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
På den angivna lokalen växer rikligt med kråkbär men trots ivrigt letande har vi inte kunnat finna något nordkråkbär.
Inga andra fynd är kända från landskapet.
Nordkråkbär växer allmänt i norra Sverige ner till en linje från Gästrikland-Värmland. Under senare tid har man gjort flera fynd söder om denna linje, bl a vid Östersjökusten i norra Småland och vid Vänerkusten i Västergötland samt i Bohuslän (Danielsson 1988, Janson 1989).
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Nordlig underart, som enl. nuvarande kunskap är mkt sälls i Närke.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Endast funnen i Bergslagen, där den möjligen ej är vanlig (dock hittills säkerligen förbisedd). Nordlig art. Utbredningstyp: N6.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(E. hermaphroditum)
Status: sannolikt gammal och fordom bofast men endast säkert funnen en gång: 1891 i Torekov (FElm det. TArv i LD).
Förändring och hot: av okänd anledning försvunnen.
Kommentar: former med tvåkönade blommor har även samlats i Brunnby på Kullaberg (senast 1990 av JKt i LD) men dessa har vid kromosomtalkontroll befunnits tillhöra sydkråkbär E. n. subsp. nigrum.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
E. hermaphroditum; nordligt kråkbär
Nordkråkbär har – om man bortser från ett par aldrig bekräftade uppgifter från Skåne och Halland – sin svenska sydgräns i Småland, där det är bundet till klippskärgården i nordost och delar av angränsande fastland. Där påträffas det oftast i små vitmossklädda gropar i hällmarken och i kanterna av sänkornas mosse- eller fattigkärrsvegetation, liksom på torrare tuvor ute på dessa myrfragment. I grundare hällmarkssvackor med grupper av tallar dominerar växten ofta i den närmast hedartade vegetationen. Den förekommer också i tallhed på åsgrus eller grov morän (Danielsson 1988). Nordkråkbär förefaller vara mindre skuggtåligt än kråkbär ssp. nigrum.
Det är möjligt att nordkråkbär även förekommer på exponerade platser i inlandet, t.ex. vid större sjöar; växten är känd från talrika lokaler vid Vänern i Västergötland (Bertilsson m.fl. 2002).
Funnen i 39 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. Ganska vanlig i klippskärgården och angränsande fastland söderut till Oskarshamn Misterhult; ej känd från andra delar av landskapet. – Ursprunglig.
Nordkråkbär har – om man bortser från ett par aldrig bekräftade uppgifter från Skåne och Halland – sin svenska sydgräns i Småland, där det är bundet till klippskärgården i nordost och delar av angränsande fastland. Där påträffas det oftast i små vitmossklädda gropar i hällmarken och i kanterna av sänkornas mosse- eller fattigkärrsvegetation, liksom på torrare tuvor ute på dessa myrfragment. I grundare hällmarkssvackor med grupper av tallar dominerar växten ofta i den närmast hedartade vegetationen. Den förekommer också i tallhed på åsgrus eller grov morän (Danielsson 1988). Nordkråkbär förefaller vara mindre skuggtåligt än kråkbär ssp. nigrum.
Det är möjligt att nordkråkbär även förekommer på exponerade platser i inlandet, t.ex. vid större sjöar; växten är känd från talrika lokaler vid Vänern i Västergötland (Bertilsson m.fl. 2002).
Funnen i 39 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. Ganska vanlig i klippskärgården och angränsande fastland söderut till Oskarshamn Misterhult; ej känd från andra delar av landskapet. – Ursprunglig.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Huvudsakligen på Avanäset i frisk–fuktig dyntallskog, på dynernas nordsluttningar samt i alkärr. Från Avanäset, öster om Ullahau, har nordkråkbär antecknats i 14 km2-rutor (sydkråkbär ssp. nigrum har noterats i sex av dessa). Båda underarterna är mycket vanliga där, och förekomsterna har redovisats endast översiktligt.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Nordkråkbär är funnen på ljunghed eller i hällmark nära havet. på alla platserna tillsammans med ljung och sydkråkbär. Förmodligen är den förbisedd i liknande miljö.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig. Mager hällmark eller sand i gles skog, hällmarkshedar. Växer på torr eller frisk mark, aldrig fuktigt som sydkråkbär; blommar tidigare än denna. Vanlig i norra Sverige, sällsynt närmast i Bohuslän. Eftersökt i stora delar av Västergötland, men funnen endast intill Vänern (Janson 1989). Sällsynt, men vanlig i den yttersta skärgården, t.ex. i Djuröarkipelagen, där den är mycket vanligare än sydkråkbär. 66 lokaler i 17 rutor (2 %).
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Nordkråkbär växer vid kusten och i skärgården på mager, frisk till fuktig skogs- och hedmark, någon gång tillsammans med kråkbär men ofta i något mer ljusöppna lägen och på torrare mark.
Nord- och Centraleuropa, Asien, Nordamerika. I Sverige vanlig i Norrland, längre åt söder lokal och mer sporadisk.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Nordkråkbär är den helt dominerande underarten av kråkbär hos oss och den som bildar de stora bestånden. Den blommar undanskymt som en av myrarnas tidigaste växter. Den har små näringsanspråk och är också klimatiskt mycket tålig. Den är anpassad till miljöer som är utsatta för väder och vind och växer särskilt på ställen där skyddande snötäcke saknas. Den finns i så skilda miljöer som i blöta myrar och på torra berg. I inlandet är den karaktäristisk för hällmarkstallskog, bergstoppar och hyllor i bergsbranter och öppna lavklädda hällar i skogen. Vid havet förekommer den på klippformationer ovanför stranden och i vitmossa kring hällkar. Den finns också i svackor i gran- och tallskog på morän, gärna i närheten av våtmarker men ibland helt torrt på sandiga tallhedar.
Nordkråkbär växer typiskt på rismyrar och i tallsumpskog med dvärgbjörk Betula nana och odon Vaccinium uliginosum, gärna på tuvor eller kring trädstammar. På större myrar återfinns den i kanter i hjortronmiljö men också en bit upp i skogen. Ute på myrvidden finns den i tuvkanter och på låga tuvor, medan den på högre tuvor ofta ersätts av sydkråkbär subsp. nigrum. Nordkråkbär hör också hemma vid oligotrofa skogssjöstränder, ofta i en bård i strandens översta del. Dessutom växer den, liksom andra skogsris, i gammal hackslåttmark. Den är trampkänslig och visar där en förkärlek för stenar och tuvor men ibland ses den i ängens torra kanter.
Nordkråkbär växer typiskt på rismyrar och i tallsumpskog med dvärgbjörk Betula nana och odon Vaccinium uliginosum, gärna på tuvor eller kring trädstammar. På större myrar återfinns den i kanter i hjortronmiljö men också en bit upp i skogen. Ute på myrvidden finns den i tuvkanter och på låga tuvor, medan den på högre tuvor ofta ersätts av sydkråkbär subsp. nigrum. Nordkråkbär hör också hemma vid oligotrofa skogssjöstränder, ofta i en bård i strandens översta del. Dessutom växer den, liksom andra skogsris, i gammal hackslåttmark. Den är trampkänslig och visar där en förkärlek för stenar och tuvor men ibland ses den i ängens torra kanter.